Det gnisslar mellan Centerpartiet och bönderna

Torsdagen den 28 januari sitter Muharrem Demirok på Centerns riksdagskansli och förbereder sig för stämman där han ska väljas till partiledare. Vad ska han säga i sitt tal? Demirok behöver väcka optimism i ett parti som tappade stort i valet bland kärnväljarna på landsbygden.

Samma dag samlas en grupp bönder i riksdagshuset. Det är lantbrukare som har vänt Centern ryggen. En av dem är Mikael Bäckström, tidigare centerpartistisk kommunpolitiker med höga positioner inom Lantbrukarnas riksförbund LRF. Nu är han en drivande kraft i KDB, Kristdemokraternas nystartade bondeförbund.

– Inom Centerpartiet tar man bönderna så för givet att man nästan håller på att glömma bort dem. Det finns inget driv kvar i de här frågorna, säger Mikael Bäckström.

KDB möts i riksdagen för att göra en plan för hur man ska få så stort genomslag som möjligt hos regeringen Kristersson.

Mikael Bäckström besöker även landsbygdsdepartementet, som numera leds av kristdemokraten Peter Kullgren, en given gäst på KDB:s avslutande mingel.  På departementet finns även Anders Drottja, en tidigare höjdare inom LRF som Kullgren har rekryterat som expert.

Det var under tiden på LRF, i möten med politiker från olika partier, som Mikael Bäckström började tvivla på Centern.

– Kristdemokraterna vill verkligen vara ett borgerligt landsbygdsparti medan Centerpartiet vill bredda sig till andra grupper. Jag tycker det blev väldigt tydligt när valberedningen föreslog Muharrem Demirok, säger Mikael Bäckström.

Centerpartiets samarbete med S och MP ”blev droppen”.

– Bland landsbygdens folk finns en stor frustration mot Miljöpartiet. Man lägger sig i allt och på landsbygden finns en stark känsla för frihet.

Breddningen var under en period ett framgångsrecept för Centern. Annie Lööf lyckades samla alltifrån lantbrukare i glesbygd till högutbildade socialliberaler i storstäderna. Men i senaste valet kom bakslaget.

C tappade en tredjedel av sina väljare på landsbygden och mindre orter, enligt DN:s analys av valresultatet. Partiets väljarstöd blev lägre på landet än i städerna. Sverigedemokraterna däremot gick återigen kraftigt framåt på landsbygden. Där var stödet fyra gånger större för SD än för C. Kristdemokraterna blev jämnstora med C.

Trenden avspeglas också bland jordbrukare. Gruppen är liten och därför vansklig som bas för opinionsmätningar, men siffrorna från SVT:s vallokalsundersökning indikerar att C inte längre är det största partiet bland bönderna. Den positionen har övertagits av Sverigedemokraterna.

Håller Centerns historiska väljarbas på att vittra bort?

Fårbonden Robert Fredriksson är en av de lantbrukare som hittat sin politiska hemvist hos SD, som kommunpolitiker i Uppvidinge och regionpolitiker i Kronoberg. Han har en klar uppfattning om varför hans parti lockar landsbygdsväljare som traditionellt har hört hemma hos C.

– Vi har stöldligor som stjäl diesel ur maskiner, stängsel klipps upp, ladugårdar vittjas på redskap. Bor du på landsbygden på en gård som är din plats på jorden, då är stölderna ett stort angrepp. Otrygghet är en känsla och där erbjöd vi lösningar tidigare och tydligare än andra.

SD:s framgångar på landsbygden var en faktor bakom att valet 2022 resulterade i ett maktskifte. SD fick egna tjänstemän i regeringskansliet och i kraft av sina mandat spelar partiet en avgörande roll i riksdagen.

Det är inte längre självklart vem som bäst företräder böndernas intressen.

Tidigare var LRF:s röda linjer mot SD var lika skarpa som Centerpartiets. Så är det inte längre. Redan inför valet åkte SD:s Mattias Karlsson riket runt och träffade LRF-representanter på deras gårdar.

Att fler partier prioriterar landsbygdsfrågor ger LRF större möjligheter, menar Pernilla Winnhed, ansvarig för näringspolitik på LRF. Nu odlas kontakterna med SD:s riksdagsledamöter på likartat sätt som med andra.

– Det är ännu viktigare än tidigare att även SD:s företrädare har goda kunskaper och förståelse om våra frågor. Har de möjlighet att påverka så har vi behov av att vara en samtalspart med dem. Vi bjuder in oss på samtal över en kaffe, eller svarar på frågor när de har frågor.

På personplanet är banden fortfarande många mellan C och LRF. Ett uppenbart exempel är VD:n Anna-Karin Hatt, tidigare bland annat centerpartistisk minister i alliansregeringen.  Men i bakgrundssamtal vittnar källor inom LRF om att det finns en tydlig ambition att distansera sig från C för att inte stöta bort andra partier.

Gamla lojaliteter får ge vika för mer krassa intressen. Stora frågor står på spel för lantbrukarna just nu, enligt Pernilla Winnhed, frågor där lantbrukarna behöver få maximalt politiskt genomslag.

– Den största frågan är att vi får en uppdaterad strategi för ökad livsmedelsproduktion i Sverige. Omvärlden har förändrats, med krig i vårt närområde. Det handlar om vår försörjningstrygghet, säger Pernilla Winnhed.

Ulrika Liljeberg från Leksand är föreslagen som ny vice ordförande för Centern och blir en av dem som tillsammans med Muharrem Demirok ska ta tillbaka förlorad mark på landsbygden. Hon medger att partiet behöver uppdatera sin jordbrukspolitik och bättre adressera vardagsfrågor som är stora på landsbygden, som bränslepriser.

Men hon tror fortfarande starkt på Centern som ett värderingsstyrt parti för många olika grupper, inte bara ett intresseorgan för landsbygdens näringar.

– Att ställa grupp mot grupp tycker jag är att förminska människor. Det blir en slags identitetspolitik om man bara kan företräda den som är som man själv. Partier som vill växa måste kunna samla människor brett kring sin syn på samhället och individen, säger Ulrika Liljeberg.

Läs mer:

DN/Ipsos: Centern fortsätter backa inför partiledarbytet

DN-intervju: Blivande C-ledaren Muharrem Demirok om SD, Nato, Turkiet och islam