Detta vet vi om stålverket Azovstal i Mariupol

Vad har hänt?

När Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina riktades angrepp snart mot Mariupol, en strategiskt viktig hamnstad som förbinder Donbassområdet, som Ryssland vill ta kontroll över, och Krimhalvön som annekterades 2014.

Hårda strider i staden uppges ha krävt tusentals liv och gradvis har den ukrainska armén tvingats retirera till stålverket Azovstal, som tros vara dess sista utpost i Mariupol.

Hur ser stålverket ut?

Stålverket, som byggdes på 1930-talet, har varit en av de största metalltillverkarna i Europa, skriver The Washington Post. Det förstördes under andra världskriget, men byggdes upp igen.

Anläggningen ligger i hamnen vid Azovska sjön och har beskrivits som ett ”fort i staden”.

Området är nära elva kvadratkilometer stort och under byggnaderna finns ett nätverk med tunnlar på totalt över 20 kilometer. Satellitbilder visar att de flesta byggnaderna nu har förstörts i ryska attacker.

Vilka befinner sig där?

Både civila och ukrainska soldater har befunnit sig i stålverket sedan den ryska invasionen den 24 februari.

Ryska styrkor omringade under lång tid Mariupol och bombade sönder stora områden. President Vladimir Putin sade den 21 april att Ryssland tagit kontroll över staden.

I mitten av april fanns uppgifter om att minst 1 000 civila, däribland många barn, befann sig inne på anläggningen enligt Mariupols stadsledning, rapporterade Reuters.

Efter evakueringar uppges ett par hundra civila finnas kvar i stålverket i början av maj.

Vad har hänt med de anställda?

Före kriget arbetade omkring 11 000 personer vid stålverket, som levererade fyra miljoner ton stål årligen, enligt företaget Metinvest som äger anläggningen.

Yurij Ryzhenkov, vd för ägaren Metinvest, har sagt – bland annat till CNN – att minst 150 anställda har dödats under kriget och att det är oklart var ytterligare tusentals anställda har tagit vägen.

Varför har inte ryssarna kunnat inta stålverket?

En förklaring kan vara den speciella strukturen, enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.

– Fabriken är byggd för att vara svår att inta. I bostadskvarter finns det en förutsägbarhet som saknas här. Det är stora maskinhallar i flera plan. Det gör att miljön är mycket svåröverskådlig, har han tidigare sagt till DN.

Kreml hävdar att de den 21 april dragit tillbaka ordern om att stålverket ska stormas utan att det i stället ska isoleras, medan ukrainarna uppger att det även efter detta har pågått intensiva strider inne på området.

Läs mer:

Hon körde från Polen för att hämta sin mamma i Mariupol

Satellitbilder visar förstörelsen av stålverket efter rysk beskjutning

Därför är stålverket i Mariupol så svårintaget

Hård kamp om stålverket i Mariupol: ”Ryssland har tidspress”