Hem Sverige Drunkningsolyckorna ökar – ansvarsfrågan hänger i luften

Drunkningsolyckorna ökar – ansvarsfrågan hänger i luften

förbi admin
0 kommentar

– Ett, två, tre, OCH LYFT! Han är medvetslös! ropar Mikael Olausson, säkerhetsansvarig vid Svenska livräddningssällskapet (SLS).

Morgonsolen letar sig in genom fönstren och skapar vassa reflektioner i en av Husbybadets bassänger. Just i dag är simhallen avstängd. Framför Mikael Olausson sliter en andfådd kvinna en livlös man upp från djupet, över bassängkanten och ner på det halkiga kaklet. De håller på att utbilda sig till badvärdar inom ett samarbete mellan Stockholms stad och Svenska livräddningssällskapet. Syftet är att skapa en tryggare atmosfär på badplatserna i västerort, söderort, och centrala Stockholm. Och att rädda liv.

”En torr badvärd är en bra badvärd”, säger Mikael Olausson från Svenska livräddningssällskapet till 18 blivande badvärdar. Elever från vänster till höger: Mohammad Basher, Mauricio Alfaro, Sofie Höijer.

Foto: Lotta Härdelin

I fjol drunknade totalt 97 barn och vuxna, vilket är en ökning med 29 personer från 2019. En fjärdedel av de personerna dog på kommunala badplatser. Enligt Mikael Olausson kan ökningen delvis röra sig om en pandemieffekt. Simningsförmåga är en färskvara, och eftersom färre människor simmade regelbundet under pandemin kan de ha missbedömt sin förmåga när de väl gav sig ut på sjön, menar han. Och även om grundskolornas simskoleverksamhet fortfarande hölls öppen under pandemiåren stängde de flesta privata alternativen ner.

– Men det spelar egentligen ingen roll om det finns en pandemieffekt eller inte. Kommunerna behöver bli bättre på att förebygga drunkningar. En iordninggjord badanläggning blir ett juridiskt ansvar för en kommun, och om den inte är säker borde det leda till någon typ av konsekvenser, säger Mikael Olausson.

Siddharth Singh ser fram emot att börja arbeta som badvärd. Han har ofta reflekterat över hur obevakade vissa välbesökta badplatser i Stockholm är.

Siddharth Singh ser fram emot att börja arbeta som badvärd. Han har ofta reflekterat över hur obevakade vissa välbesökta badplatser i Stockholm är.

Foto: Lotta Härdelin

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppdrag att säkerställa kommunernas arbete med skydd mot olyckor, men man ser inte över kommunens badplatser. Tillsynen är inte heller systematisk utan sker endast på förekommen anledning. Det kan exempelvis röra sig om en oroväckande drunkningsstatistik eller tips från allmänheten om att en badplats upplevs som farlig. Enhetliga direktiv för hur kommunerna ska arbeta förebyggande mot drunkningsolyckor saknas helt.

– För kommunernas brandförebyggande arbete finns väldigt tydliga riktlinjer, men drunkningsprevention är ett oreglerat område. Det finns i dag ingen tydlig kravbild. Tillsynen av badplatser sköts av kommunerna själva, vilket innebär att det blir ganska godtyckligt hur ofta och hur noggrant det görs, säger Anders Edstam som leder MSB:s enhet för inriktning av skydd mot olyckor.

De senaste tre åren har en klar majoritet av antalet drunkningsolyckor skett i Stockholm, men det är svårt att tolka den statistiken utifrån ett ansvarsperspektiv menar Anders Edstam.

Linn Larsson, Sofie Höijer, Mikael Rosén, Lina Akhras, Selma Halhoul får träna alltifrån att simma 500 meter på tid till att dyka på fyra meters djup och plocka upp en plastdocka.

Linn Larsson, Sofie Höijer, Mikael Rosén, Lina Akhras, Selma Halhoul får träna alltifrån att simma 500 meter på tid till att dyka på fyra meters djup och plocka upp en plastdocka.

Foto: Lotta Härdelin

– Risken för drunkning styrs ju av hur många människor som vistas på en plats, hur stor turismen är, och hur miljön ser ut. Om man ser på antalet drunknade per capita sticker inte Stockholm ut.

När Stockholms stads badvärdar är färdigutbildade kommer de att börja bemanna sex av stadens mest besökta badplatser. Omkring 150 personer sökte de 18 utlysta tjänsterna.

– Det är ett viktigt uppdrag, för det handlar lika mycket om att informera om så kallat ”badvett” som akuta insatser. I dag beter sig många föräldrar som att de är i parken när de är med barnen på stranden, men man kan inte sitta med telefonen när barnen leker i vattnet, säger Eric Dos Santos, säkerhetssamordnare vid idrottsförvaltningen i Stockholms stad.

”Flera av de som utbildas till badvärdar här talar fler språk än svenska, det är en stor fördel ute på badplatserna” säger Eric Dos Santos, säkerhetssamordnare vid idrottsförvaltningen i Stockholms stad.

”Flera av de som utbildas till badvärdar här talar fler språk än svenska, det är en stor fördel ute på badplatserna” säger Eric Dos Santos, säkerhetssamordnare vid idrottsförvaltningen i Stockholms stad.

Foto: Lotta Härdelin

En vårdnadshavare som inte har uppsyn över sitt barn när barnet drunknar kan dömas för vållande till annans död. De senaste fyra åren har en sådan dom fallit. En pappa i västra Blekinge dömdes i mars till vållande till annans död efter att hans treåring drunknade i familjens pool. Ytterligare två åtal har sedan 2018 väckts inom samma kategori, men de har lagts ned.

Mikael Olausson från SLS tycker att Sveriges kommuner ofta missar att informera allmänheten om vilka badplatser som är riskinventerade. Det skapar förvirring kring ansvarsfrågan. Med riskinventering menas att kommunerna bland annat undersöker vattendjup, stenighet, framkomlighet, hur strömt ett vattendrag är och hur botten ser ut.

Douglas Dahlgren tränar på att livrädda Gustav Östman som spelar medvetslös.

Douglas Dahlgren tränar på att livrädda Gustav Östman som spelar medvetslös.

Foto: Lotta Härdelin

SLS lyfter fram Borås som en kommun som har satsat intensivt på drunkningsprevention.

– Vi har tillsammans med Södra Älvsborgs räddningsförbund tagit fram riktlinjer för livräddningsutrustning och gjort en kartläggning över vilka platser som kan vara extra riskfyllda. Vi har också gjort förstärkningar i simundervisningen för både barn och vuxna, säger Malin Andersson, utvecklingsledare vid folkhälsoförvaltningen i Borås kommun.

Borås kommun planerar därutöver att sätta upp koordinater vid badplatserna så att räddningstjänsten snabbt kan hitta dit när de får in ett larm.

”Det finns jättetydliga EU-direktiv för att undvika att badgäster blir magsjuka av otjänligt vatten. Om man drunknar kan man inte bli magsjuk så man kanske borde lägga samma engagemang på den typen av säkerhet” säger Mikael Olaussen från SLS.

”Det finns jättetydliga EU-direktiv för att undvika att badgäster blir magsjuka av otjänligt vatten. Om man drunknar kan man inte bli magsjuk så man kanske borde lägga samma engagemang på den typen av säkerhet” säger Mikael Olaussen från SLS.

Foto: Lotta Härdelin

Både Anders Edstam MSB från och Mikael Olausson från Svenska livräddningssällskapet upplever att det finns en utbredd missuppfattning från kommunernas håll kring hur man bäst hanterar ansvarsfrågan. Kommunerna löser i dag huvudsakligen sitt uppdrag genom att göra avtal med räddningstjänst om vattenlivräddning vid drunkningsolyckor.

– Problemet är att badplatserna ofta ligger en bit utanför samhället, och därför hinner räddningstjänst inte alltid fram i tid. Det innebär att det blir svårt för kommunerna att leva upp till kravet att rädda liv. Rent geografiskt finns inte förutsättningarna, därför behöver man satsa på ett preventivt arbete, säger Mikael Olausson.

”Det har varit mycket drunkningsolyckor de senaste åren. Förhoppningsvis kan den här satsningen ändra de siffrorna” säger blivande badvärden Mohammad Basher.

”Det har varit mycket drunkningsolyckor de senaste åren. Förhoppningsvis kan den här satsningen ändra de siffrorna” säger blivande badvärden Mohammad Basher.

Foto: Lotta Härdelin

De 18 deltagarna i livräddningsövningarna i Husbybadet är män och kvinnor i alla åldrar och med olika sorters bakgrunder. Det enda som förväntas av dem vid kursavslutet är att de har tillräckligt god simvana för att kunna rädda någon från en mörk och ström sjöbotten, och att de är tillräckligt kommunikativa för att informera om specifika risker på stadens badplatser.

Att betala lön till en eller flera badvärdar blir en större utgift än om en kommun nöjer sig med att hänga upp en livboj vid en strand. Den utgiften måste ställas i relation till vad ett människoliv är värt, menar Mikael Olausson.

– En livboj eller en skylt på en badplats är såklart bättre än ingenting, men det räcker inte med en skylt när många familjer kanske inte ens förstår det som står på den.

Läs mer:

Fyraåring hittades i pool – avled på sjukhus

Livräddare oroade inför sommaren: ”Barn drunknar tyst”

Så minskar du risken för drunkning – livräddarnas fem bästa råd

Du kanske också gillar