Hem Sverige Ewa Stenberg: Natodebatten i Finland är motsatt den i Sverige

Ewa Stenberg: Natodebatten i Finland är motsatt den i Sverige

förbi admin
0 kommentar

När svenska politiker diskuterar en Natoansökan är Finlands vägval centralt.

En orsak syns på kartan. Det är svårt för den västliga militäralliansen att försvara Finland, om styrkorna inte kan transporteras genom eller flyga över svenskt territorium. Om Sverige i stället skulle bli medlem och Finland stannar utanför blir landet med en 134 mil lång landgräns mot Ryssland klämt mellan Nato och den krigiske grannen. En annan orsak är att Sverige och Finland har ett långtgående militärt samarbete som skulle försvåras om endast ett av länderna valde Nato. För att förstå Natofrågan är det alltså klokt att börja i Finland.

En första anhalt kan vara Sveaborg, en av världens största sjöfästningar i inloppet till Helsingfors. Den byggdes på den tiden Finland och Sverige var ett land.

”Eftervard, stå här på egen botn och lita icke på främmande hielp”, står det inhugget på 1700-tals svenska på en marmortavla på Kungsporten.

Den europeiska säkerhetsordning som har byggts upp ända ifrån kalla kriget skakar i sina grundvalar

Nu är Finland på väg att slå dövörat till det rådet och börja lita på främmande hjälp.

Allt fler finländare anser att läget som militärt alliansfritt land har blivit för osäkert och att landet behöver försvarsgarantier från Nato. Den europeiska säkerhetsordning som har byggts upp ända ifrån kalla kriget skakar i sina grundvalar.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto fick förra veckan en god illustration till förändringen, när han tog emot besökare från Gulf-länderna på utrikesministeriet i Helsingfors. De håller – eller höll – på att ta efter den europeiska säkerhetsstukturen.

– Jag var tvungen att berätta för dem, ”Saken är inte i så bra skick, se det inte som en modell just nu”, beskrev han efteråt.

Jaakko Iloniemi är en av dem som har bäst överblick över detta. Han var chefsförhandlare när den europeiska säkerhetsordningens viktigaste dokument, Helsingforsavtalet slöts 1975. Det undertecknades av 35 stater, inklusive USA och Sovjetunionen.

I nuläget är de flesta finländska partier emot Nato

Iloniemi, som bär hederstiteln minister, förklarar tålmodigt dramatiken de senaste månaderna.

– Vi har haft debatt om Natomedlemskap sedan 1990-talet. Ibland har det varit lite lugnare, aldrig har det varit hektiskt. Men nu är det hektiskt.

Han säger att det egentligen hade varit logiskt att föra debatten om Natomedlemskap redan efter Rysslands annektering av Krim 2014.

– Men förändringen i den här debatten kom först i december i fjol. Då gjorde Ryssland klart vad landet strävar efter. Nu står vi här med 62 procent av finländarna för Natomedlemskap – vi har aldrig haft något liknande.

Jaakko Iloniemi var med och skrev den europeiska säkerhetsordningen, den som många varnar för att Ryssland håller på att bomba i spillror. Nu anser den finländska diplomatins grand old man att Finland bör försöka nå enighet om att söka medlemskap i Nato.

Foto: Kimmo Penttinen

I nuläget är de flesta finländska partier emot Nato. Men fyra av dem för en intern debatt som mycket väl kan sluta i att de byter åsikt och förordar medlemskap. Det gäller Socialdemokraterna, Centerpartiet, De Gröna och Sannfinländarna.

Inte ens Vänsterförbundet (systerpartiet till svenska Vänsterpartiet) säger automatiskt nej till Natomedlemskap längre (även om några enskilda riksdagsledamöter gör det). Partiledaren Li Andersson har understrukit att det behövs en så bred parlamentarisk konsensus som möjligt.

Det har gjorts stora namninsamlingar för ett Natomedlemskap, så kallade medborgarinitiativ, som behandlas i riksdagen. Regeringen arbetar med en skrivelse och presidenten och statsråden reser till olika Natoländer i ett svindlande tempo. Ständigt betonas hur viktigt det är att nå konsensus.

Han anser att Finland bör söka medlemskap i Nato – tillsammans med Sverige

Den svenska synen på Nato är viktig här i Finland. När statsminister Magdalena Andersson (S) för ett par veckor sedan sade att det skulle destabilisera läget om Sverige nu skulle skicka in en Natoansökan, väckte det stor uppmärksamhet.

– Vi blev förvånade. Det var många som tyckte att det nog var en arbetsolycka. Och det drogs ju mer eller mindre tillbaka, säger Jaakko Iloniemi överslätande.

Han anser att Finland bör söka medlemskap i Nato – tillsammans med Sverige. Det skulle öka säkerheten i hela Skandinavien. Men just under ansökningstiden riskerar de båda länderna att mötas av hårda ryska reaktioner.

– Hotelser av alla slag. Alla tänkbara. Och hybridkrigsföring. Men knappast riktigt krig, säger Jaakko Ilioniemi.

Han varnar Finland och Sverige för att gå skilda vägar

Finland utredde ett Nato-medlemskap redan 2016. En av de fyra utredarna var den erfarne diplomaten René Nyberg. Han pekar på att Finland och Sverige är bättre förberedda för ett Natomedlemskap än någonsin tidigare genom sitt täta militära samarbete. Och han varnar för att förhasta sig.

– Att tro att hotet mot vår säkerhet är akut, det är en fälla. Vi har en process som kan leda till medlemskap. Den stora uppgiften för våra båda regeringar är att behärska den här processen.

Han varnar Finland och Sverige för att gå skilda vägar.

– Det skulle vara ohistoriskt, oklokt och absurt.

Mikko Majander är docent i politisk historia och tror att Finlands debatt kommer att utmynna i ett besked om att landet vill söka Natomedlemskap.

– Frågan är inte om vi ska gå med utan hur man gör det utan att öka riskerna. Det är statsledningens dilemma, beskriver han.

Majander understryker att Nato inte är en ideologisk fråga – det är en strategisk fråga.

I Sverige däremot är Nato ideologi och identitet och kan mycket väl bli en valfråga

De finländare jag talar med säger att en bred enighet är viktigt för försvarsviljan i Finland. Ytterst handlar det ju också om att värnpliktiga kan tvingas strida i och för ett annat land, liksom Finland kan försvaras av andra länders trupper. I så allvarliga och långsiktiga frågor bör man vara överens.

I Sverige däremot är Nato ideologi och identitet och kan mycket väl bli en valfråga. Statsminister Magdalena Andersson har inte varit särskilt mån om att försöka ena riksdagsmajoriteten och regeringen om en säkerhetspolitisk linje. Oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) gav nyss besked om att han inte längre anser att Socialdemokraternas stöd behövs för en medlemskapsansökan. Kristersson är beredd att gå fram med stöd av Sverigedemokraterna och de tre andra borgerliga partierna efter valet, om de nu är redo att göra det.

Den svenska Natostriden oroar luttrade veteraner som Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M).

– Man kan vara socialist eller inte socialist, vänster eller höger, men Sveriges säkerhet bör vara ett överordnat intresse, sade han i P3 morgonpasset i måndags och tillade:

– Jag hoppas att man kan resonera sig fram till något där alla de stora partierna är eniga.

Det kan skapa djupare motsättningar i Sverige än vad EU-inträdet gjorde

När Sverige gick ifrån sin politiska alliansfrihet och sökte medlemskap i EU fanns en bred majoritet i riksdagen och det hölls dessutom en folkomröstning.

Nu drar sig många politiker och partier för att tala för en folkomröstning om Nato-medlemskap, risken för rysk valpåverkan ses som alldeles för stor.

Den militära alliansfriheten skulle kunna lämnas med kanske bara en eller några rösters marginal i riksdagen, om frågan får avgöras av valrörelsen och Socialdemokraterna och Moderaterna står på var sin sida. Det kan skapa djupare motsättningar i Sverige än vad EU-inträdet gjorde.

Finlands president: Stor risk för eskalering i Europa

Du kanske också gillar