Hem Sverige Experten om spionavslöjanden: Ryssland slarvar

Experten om spionavslöjanden: Ryssland slarvar

förbi admin
0 kommentar

Under det senaste året har flera agenter som misstänks spionera åt Ryssland avslöjats. Bland annat greps en man som utgav sig för att vara brasiliansk medborgare på en nederländsk flygplats i april. Mannen tros vara del av den ryska underrättelsetjänsten GRU, men hade genom att låtsas vara från Brasilien fått en praktikplats på Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

Ett annat exempel är bröderna Peyman och Payam Kia, som misstänks ha röjt uppgifter om Sverige till GRU. Bröderna greps förra hösten och på fredagen väckte åklagaren åtal.

Att flera misstänkta ryska spioner avslöjats på sistone tror underrättelseexperten Joakim von Braun har att göra med flera saker.

– Det kan röra sig om att det sker en upptrappning från en rysk sida. Inmarschen i Ukraina blev ett stort misslyckande för Ryssland eftersom att de hade för lite information och bedömde den felaktigt. Samtidigt har nog fler blivit mer vaksamma i samband med kriget. Vanliga människor reagerar om någon ställer konstiga frågor, som man kanske inte gjort för ett år sedan.

En tredje anledning att ryska spioner avslöjas i flera europeiska länder är att landets underrättelsetjänst pressas hårdare än förut.

– Därmed blir de kanske lite slarvigare än vad de brukar vara, säger Joakim von Braun.

Bara timmar efter att åtalet väcktes mot de spionmisstänkta bröderna Kia erkände en före detta anställd på den brittiska ambassaden i Berlin att han spionerat åt Ryssland.



Foto: Peter Dejong

Även i Norge har en misstänkt spion avslöjats, då en man som utgav sig för att vara brasiliansk forskare greps i norska Tromsø.

I mars berättade Säkerhetspolisen att runt en tredjedel av Rysslands 35 diplomater tros vara underrättelseofficerare, med mål att rekrytera agenter. Dessutom tros det finnas fler underrättelseofficerare i civilsamhället, som befinner sig i landet under täckmantel.

– Deras målbild är att under sin utlandsstationering värva minst en agent. Om det då finns ett 30-tal underrättelseofficerare som är i landet under fyra år innebär det att målet är att värva nästan tio agenter varje år, säger Joakim von Braun.

Han berättar att det i regel finns två typer av agenter som man försöker värva. Den ena är att närma sig någon som redan sitter på eller har ett jobb där man kan ta reda på information. Men det kan också handla om att först närma sig en person, och sedan försöka se till att den får en sådan anställning.

– Det är en mycket mer avancerad och krånglig operation, så vanligtvis tar man kontakt med någon som redan jobbar på till exempel en myndighet.

Värvningsförsöken föranleds av en omfattande kartläggning. Förutom att ta reda på om personen faktiskt kan ha tillgång till den informationen som underrätteselofficeren är intresserad av kartläggs också individens privatliv.

– Man letar efter människor med olika typer av problem som man kan använda mot dem. Det kan till exempel handla om ekonomi, utomäktenskapliga förbindelser eller missbruksproblem. Då försöker man på ett eller annat subtilt sätt få fram att ”vi vet dina hemligheter”, så att de pressas till samarbetet, säger Joakim von Braun.

I utredningen av de två spionmisstänkta bröderna har det kommit fram att den äldre brodern, Peyman Kia, fått en lista med Säpos anställda mejlad till sig. Joakim von Braun säger att det är ett vanligt steg för främmande underrättelsetjänst att kartlägga vilka som arbetar på viktiga myndigheter.

– Ett av huvuduppdragen som en värvad agent har är att rapportera om sina arbetskamrater. Vem lägger alltid Lottorader? Vem blir alltid brakfull på firmafester? Vem sitter på information? De är helt enkelt intresserade av allt möjligt.

Förutom militära hemligheter finns det mycket annan information som främmande makt kan intressera sig för, förklarar Joakim von Braun. Det kan till exempel handla om hur den svenska järnvägen är uppbyggd eller hur strömnätet ser ut.

– Det finns ett exempel från Norge under andra världskriget som är ganska talande. Den norska motståndsrörelsen fick information om varifrån tyskarna hade beställt öl och bröd och även hur mycket de beställt. Utifrån det kunde de ta reda på vilka förband som fanns i området och i förlängningen hur många som ingick i varje förband, säger han och fortsätter:

– Det visar att man många gånger kan få fram information genom sätt som många inte tänker på. Vem hade egentligen kunnat tro att bröd och öl skulle vara hemliga uppgifter?

Läs mer:

Misstänkte spionen var Säpos spionjägare: ”Jag var utvald”

Spionmisstänkte broderns sökning på nätet: ”Hålla sig undan lagen”

Brittisk säkerhetsvakt spionerade för Ryssland

Du kanske också gillar