Finland behöver inte vänta på Sverige för att gå med i Nato – ”struntprat att tro det inte går att försvara Norden och Baltikum”

Det är endast Ungern och Turkiet som ännu inte har ratificerat Finlands och Sverige ansökan om medlemskap i Nato. Om de ratificerar Finlands ansökan, men inte Sveriges, kan Finland stå inför ett svårt val. Det är än så länge hypotetiskt, men det är inte uteslutet. Erdoğan har visat sig vara oberäknelig. 

Finland kan dra ut på anslutningsprocessen efter att alla länder ratificerat landets ansökan, eftersom riksdagen ännu ska godkänna regeringens förslag om att gå med i Nato. Lagförslaget ska också undertecknas av republikens president Sauli Niinistö. Borde Finland i så fall vänta på att Turkiet också ratificerat Sveriges ansökan? Svaret är nej, om det inte finns en klar tidtabell för Sveriges del, och Turkiet fortsätter med att flytta målstolparna för Sverige.

– Om Turkiet säger att det ännu kvarstår olösta frågor med Sverige, som potentiellt kan dra ut i veckor, månader eller år, måste den finska statsledningen acceptera läget och föra sin process framåt. Finland kunde spela tid, men utan en klar tidtabell är det ingen mening. Det är den enda logiska slutsatsen, utgående från Finlands säkerhetspolitiska argumentering som låg bakom då processen inleddes förra våren, säger Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet med säkerhetspolitik som ett av sina expertisområden.

”Det viktigaste för oss är Finland och finländarnas säkerhet”, sade statsminister Sanna Marin efter att Finland beslutat att inleda anslutningsprocessen under våren 2022. Bakgrunden var givetvis Rysslands invasionskrig i Ukraina.

Var och en av Natos medlemmar prioriterar sina egna, unika säkerhetspolitiska intressen. Finland har 1 300 kilometer landgräns med Ryssland. Det har inte Sverige. 

Finland bär fortfarande det största ansvaret för sin egen säkerhet, oavsett om landet är medlem av Nato eller inte. I fall av en konflikt är det i huyudsak Finlands markstyrkor som skulle försvara landets territorium. Finland skulle givetvis ha stor nytta av att vara medlem av Nato, särskilt då det gäller försvaret av luftrummet och Östersjön. Den avskräckande effekten av att vara medlem av en försvarsallians som Nato är betydande i sig.

Ur Natos synpunkt skulle det vara lättare att planera försvaret av Norden och Baltikum om både Sverige och Finland var medlemmar. Norge, Danmark och de baltiska länderna är redan medlemmar i Nato. Men det skulle inte alls vara omöjligt utan Sverige, inte minst för att både Sverige och Finland redan har ett djupt samarbete med Nato. Länderna har deltagit i flera militära övningar under Natos regi under de senaste åren.

– Det är bara struntprat att det inte skulle gå att försvara Finland och Baltikum om inte Sverige är medlem av Nato. Det skulle gå att göra bättre med Sverige, men det nordiska militära samarbetet skulle fortsätta i vilket fall som helst och Finland och Norge kunde sy ihop försvaret i det arktiska området, säger Salonius-Pasternak. 

Finland skulle inte överge Sverige genom att ansluta till Nato på egen hand. Tvärtom skulle Sveriges säkerhetspolitiska situation förbättras av att ha ytterligare ett Natoland som granne. 

– Sveriges säkerhet skulle onekligen vara bättre om Finland är med i Nato, än om båda är utanför Nato. Jag ser inte hur det skulle gynna svenska eller finska säkerhetsintressen att Finland inte går med i Nato då tillfället erbjuds, säger Salonius-Pasternak.

Sveriges bidrag till försvaret av Östersjön skulle vara värdefullt i fall av en konflikt. Men det är skäl att komma ihåg att Finland och Sverige redan har ett omfattande bilateralt försvarssamarbete. Det skulle definitivt inte försvinna, fastän Finland blev medlem i Nato, medan Sverige är kvar i väntrummet. Båda länderna undertecknade redan 2014 respektive 2016 samförståndsavtal med Nato.

– Sverige har varit viktigt som logistisk knutpunkt. Den betydelsen skulle öka, samtidigt som Sverige skulle vara bättre skyddat militärt om Finland blev medlem. Det skulle kanske finnas ännu större orsak att fördjupa det bilaterala samarbetet mellan Finland och Sverige, säger Salonius-Pasternak.

Natos trovärdighet skulle sannolikt få sig en törn, om Finland anslöt sig till Nato utan Sverige på grund av Turkiets motsträvighet. Det skulle vittna om oenighet inom försvarsalliansen. Det är dock inte Finlands fel om Turkiet försvårar anslutningsprocessen. Ingen skulle klandra Finland för det.

– Kreml skulle jubla. Peking skulle fundera hur det är ställt om USA inte får sin vilja igenom. Natos grundpelare, open door policy, skulle vara krossad. De interna diskussionerna skulle inte vara särdeles varma, säger Salonius-Pasternak.

Tills vidare är Finlands linje fortfarande att landet ansluter till Nato samtidigt som Sverige. Det skulle ge felaktiga signaler om ledande politiker spekulerade om andra alternativ. Det är fortfarande osäkert när Turkiet ratificerar ens Finlands ansökan.

Sverige blir också förr eller senare medlem i Nato, om landet inte av någon anledning drar sin medlemsansökan tillbaka. Det är för närvarande högst osannolikt. Ingen annan än Erdogan vet vad han egentligen önskar sig av Finland och Sverige, men det troligaste är att han endast försöker utnyttja situationen så långt det är möjligt. F-16-affären med USA, presidentvalet i maj och Syrien har framförts som Erdogans motiv. Det är mindre sannolikt att han verkligen är intresserad av exempelvis demonstrationerna i Stockholm. 

Finland, Sverige, flera europeiska Natoländer och USA har försett Ukraina med betydande militärt stöd för att avvärja Rysslands invasionsstyrka. Det har också väckt oro om att kriget kan utvidgas till en öppen konflikt mellan Nato och Ryssland. Som medlem i Nato skulle Finland automatiskt vara en part av en konflikt med Ryssland. Skulle Finland i så fall vara säkrare utanför Nato? Svaret är nej. Finland är inte neutralt och skulle inte kunna hålla sig utanför en konflikt i sitt närområde. 

–̣ Sannolikheten att Finland skulle kunna stå utanför en konflikt är exakt noll. Det skulle inte ens gå en timme förrän Washington, Bryssel och Moskva ringde och frågade var Finland står. Vi skulle bli involverade omedelbart. Den stora skillnaden att inte vara medlem av Nato är att vi i så fall definitivt inte skulle vara prioriterade att bli hjälpta av Nato, säger Salonius-Pasternak.

Ryssland har upprepade gånger hotat med eskalation, men av allt att döma vill Kreml undvika en konflikt med Nato. USA och Nato har också på alla sätt varit tydliga med att de vill undvika en direkt konfrontation med Ryssland, inte minst på grund av Rysslands kärnvapen.

Förra våren spekulerades det om att Finland hamnar i en prekär situation om Natoprocessen drar ut på tiden och Ryssland reagerar hotfullt. Farhågorna har inte förverkligats. Det beror sannolikt mest på att Ryssland är fullt upptaget i Ukraina, garnisonerna nära finska gränsen är tömda på personal, och Ryssland saknar militär förmåga att för närvarande hota Finland. 

Finland har ingen brådska att ansluta till Nato. Storbritannien har redan gett Finland och Sverige säkerhetsgarantier, fastän länderna ännu inte är medlemmar i Nato. USA har sagt sig försäkra ländernas säkerhet, vilket inte är lika bindande, men fortfarande ett starkt löfte om understöd.

– Finland har inte varit så säkert någonsin förut under sin självständighet, inte bara militärt. Ryssland har inga betydande markstyrkor nära oss, den finska försvarsmakten kan vara mer kapabel än någonsin förut, och det internationella samarbetet är på en helt annan nivå än förut, säger Salonius-Pasternak.