Hem Sverige FN:s specialrapportör i Kallak: ”Svenska regeringen har ett moraliskt ansvar”

FN:s specialrapportör i Kallak: ”Svenska regeringen har ett moraliskt ansvar”

förbi admin
0 kommentar

Solen kastar varma strålar på bergsknallen i Kallak, fyra mil från Jokkmokk. I fjärran hörs några fåglar kvittra, annars är det tyst. Men på världsarenan har det varit desto livligare den senaste tiden. Kritiken har haglat mot regeringen sedan den i mars i år beslutade sig för att ge grönt ljus för fortsatt tillståndsprocess av en järnmalmsgruva här.

Området Kallak utanför Jokkmokk där Beowulf Mining planerar en gruva.

Foto: Erik Simander

På ett ytterst sällsynt besök i Sverige står FN:s specialrapportör för urfolksrätt, José Francisco Calí Tzay, på de omdiskuterade markerna. Det är första gången en FN-expert besöker Kallak och med sig har han endast två personer från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, OHCHR. Ingen från det officiella myndighets-Sverige är här och möter upp.

Den planerade järnmalmsgruvan i Kallak berör direkt samebyn Jåhkågasska och kapar bland annat av deras vinterbetesmarker. Grannsamebyn Sirges berörs starkt av transporter från en eventuell gruva. Därför bestämde man sig i båda samebyarna för att bjuda in FN:s specialrapportör för urfolksrätt José Francisco Calí Tzay till platsen. Jan-Erik Länta är ordförande för Jåhågasska sameby.

– Svenska staten pratar inte om de samiska rättigheterna så det känns viktigt att berätta för FN om hur vi har det här.

– Man skyller allt på den gröna omställningen samtidigt som man gräver, schaktar och borrar. Det känns som att vi i norr får bära mycket av den här omställningen och det kommer bara att bli värre och värre om vi inte får stopp på det här, säger Jan Erik Länta, ordförande Jåhkågasska sameby.

– Man skyller allt på den gröna omställningen samtidigt som man gräver, schaktar och borrar. Det känns som att vi i norr får bära mycket av den här omställningen och det kommer bara att bli värre och värre om vi inte får stopp på det här, säger Jan Erik Länta, ordförande Jåhkågasska sameby.

Foto: Erik Simander

Medan José Francisco Calí Tzay går upp för vägen som slingrar sig mitt mellan två kallhyggen blickar han ut mot fjällvärlden och den glittrande sjön som ligger nedanför där vi står.

– Det är första gången jag är på den svenska sidan av Sápmi och det är en ära att få vara här.

Han är väl insatt i frågan och uppmanade själv i en skarp skrivelse svenska regeringen i februari i år att säga nej till en gruva – en månad innan själva beslutet. Efter beslutet kom även FN:s Rasdiskrimineringskommitté med hård kritik och uppmanade regeringen att överväga att dra tillbaka beslutet. Kärnan i kritiken är att regeringsbeslutet direkt strider mot det Sverige har lovat genom fyra bindande konventioner; att skydda samiska rättigheter och ge dem långtgående rättigheter till medbestämmande på deras traditionella marker.

Här säger båda samebyarna nej till en gruva.

– Jag orolig över det som är på väg att hända här och det har jag meddelat svenska regeringen. Svenska staten har inte levt upp till de konventioner som de har lovat att följa, vilket är att de måste få samernas godkännande.

Han fortsätter:

– Det är ett misslyckande av den svenska regeringen och jag kommer att fortsätta att insistera på att de ska konsultera med de samiska personerna.

– Jag orolig över det som är på väg att hända här och det har jag meddelat svenska regeringen, säger José Francisco Cali Tzay.

– Jag orolig över det som är på väg att hända här och det har jag meddelat svenska regeringen, säger José Francisco Cali Tzay.

Foto: Erik Simander

Sverige har gett svar på kritiken till FN:s specialrapportörer efter ett regeringsbeslut. Där betonar regeringen att det samiska folket och deras traditionella renskötselrättigheter skyddas av en rad svenska lagar.

Regeringen har även fått kritik för att ha sagt ja till en eventuell nickelgruva i Rönnbäcken utanför Tärnaby. År 2020 krävde FN:s Rasdiskrimineringskommitté att Sverige skulle dra tillbaka gruvtillståndet, ändra i minerallagen och garantera samers rätt till kultur. En ändring som inte skett.

– Jag har inget annat att säga än att de måste leva upp till det som de lovar. Speciellt när representanter från Sverige har varit väldigt stöttande av urfolks rättigheter i andra länder. De har ett moraliskt ansvar att fullfölja sina åtaganden.

José Francisco Cali Tzay blir visad runt på Kallaks kalhyggen.

José Francisco Cali Tzay blir visad runt på Kallaks kalhyggen.

Foto: Erik Simander

Bakom gruvetableringen i Kallak står företaget Beowulf mining. I en intervju som DN gjorde med Beowulf minings brittiske vd Kurt Budge i maj i år sa han att gruvan behövs för att kunna producera de metaller som krävs för den gröna omställningen. Även Sveriges näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson har sagt att Sverige behöver fler gruvor för att utvinna mineraler och på sätt kunna ställa om till fossilfritt.

FN:s specialrapportör för urfolksrätt José Francisco Calí Tzay säger att det inte finns något som heter gröna gruvor.

Mikael Kuhmunen, ordförande i Sirges sameby och Jan-Erik Länta, ordförande i Jåhkågasska sameby, vars renskötsel skulle bli direkt påverkad av en eventuell gruva i Kallak-området.

Mikael Kuhmunen, ordförande i Sirges sameby och Jan-Erik Länta, ordförande i Jåhkågasska sameby, vars renskötsel skulle bli direkt påverkad av en eventuell gruva i Kallak-området.

Foto: Erik Simander

Kan inte gruvor och utvinning av mineraler här vara en del av att lösa klimatkrisen också?

– Gruvor lämnar efter sig kontaminerade marker och förstörd natur. En gruva kommer aldrig att försvinna, även om den stängs igen. Den kommer att lämna efter sig spår i marken som kommer att leva kvar för evigt. Gruvan kommer inte att vara grön för mänskligheten.

DN har under lördagen sökt näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson utan framgång.

Du kanske också gillar