Hem Sverige Googles specialgrupp ska övervaka svenska valet

Googles specialgrupp ska övervaka svenska valet

förbi admin
0 kommentar

Den som efter presidentvalet i USA 2016 knappade in sökfrasen ”final election numbers” i Google fick en märklig första träff i sökresultatet: En okänd blogg som spred den falska uppgiften att Hillary Clinton hade fått färre röster än Donald Trump totalt i landet, inte bara förlorat sett till de avgörande elektorsrösterna. I själva verket fick Clinton fått nästan 2,9 miljoner fler röster.

Det är en av många händelser som har satt press på Google och andra techjättar att agera mot desinformation och påverkanskampanjer i samband med politiska val.

Googles sökresultat styrs till allra största del av algoritmer, något annat vore praktiskt omöjligt med tanke på den gigantiska mängd olika sökningar som görs. Men i några fall gör Google manuella justeringar. Valresultat är ett sådant. Där lutar sökmotorn sig mot nyhetsbyrån AP när det gäller amerikanska val.

– I vissa fall försöker vi lyfta fram trovärdig information, när vi kan hitta den från en ansedd, väletablerad källa. Politiska val är ett exempel. Vi tror att det är bättre för användarna än att vi bara slänger fram tio blålänkar som kan ta dem till vilken information som helst.

Det säger Kent Walker, Googles högsta chefsjurist och globalt ansvarig för policyfrågor, under ett Sverigebesök. Det handlar delvis om höstens svenska riksdagsval, som ännu en gång för upp frågan om valpåverkan och manipulation på agendan. Bland annat har Googlechefen mött företrädare för Myndigheten för psykologiskt försvar.

Google har inte sett någon generell ökning av påverkan från främmande stater mot Sverige, enligt Kent Walker.

Foto: Magnus Hallgren

Hittills finns inga tecken på attacker, säger Kent Walker. Varken kampanjer för att sprida falsk information på plattformar som Googleägda Youtube eller dataintrångsförsök mot Gmail-användare. Sådana intrång kan syfta till att komma över information att läcka i politiska syften. I början av mars i år meddelade Google att grupper, sannolikt styrda av den ryska staten, angrep ukrainska konton och deras allierade i andra länder. Och det finns exempel på när mejlkonton tillhörande politiska partier har hackat och innehållets läckts strax före ett val. I Frankrike lades mejl från Emmanuel Macrons kampanj ut på nätet två dagar före valet 2017.

En grupp inom Google kommer ha specifikt ansvar att övervaka sådant inför det svenska valet. De finns delvis i Sverige och delvis i andra länder.

– Vi bygger vidare på erfarenheter från USA-valet, det indiska valet, europeiska val som de franska och tyska. I vart och ett av dem har vi haft ett team som står i kontakt med lokala myndigheter för att säkerställa att vi har korrekt information i sökresultaten om när vallokalerna öppnar, hur man poströstar, information om kandidater.

Vad är de största riskerna?

– Vi fokuserar på påverkan från främmande stater, så har det varit i flera år. Vi har inte sett någon generell ökning av sådan aktivitet mot Sverige hittills.

Om en attack upptäcks, särskilt om det rör sig om intrångsförsök där Google ser tecken på att en statlig aktör ligger bakom, så kommer de sannolikt offentliggöras, säger Kent Walker.

– Vi offentliggör allt oftare när vi ser attacker från statsunderstödda grupper. Vi berättar om attacken och när vi kan så berättar vi vem som ligger bakom. Att peka ut den skyldige är svårt inom cybersäkerhet, men när vi kan så gör vi det.

Googles huvudkontor i Kalifornien.

Googles huvudkontor i Kalifornien.

Foto: Marcio Jose Sanchez/AP

Kent Walker har strax före intervjun pratat på Utrikespolitiska institutet. Där sa han att Google ska vara en ”search engine, not a truth engine” – en sökmotor, inte en sanningsmotor.

Men i själva verket är det mer komplext.

På samma sätt som Google kan välja trovärdiga valresultat från nyhetsbyrån AP framför webbsidor som sökalgoritmen automatiskt lägger överst så är inte Google främmande för att gripa in och stoppa visst material, särskilt i akuta skeden. Som efter masskjutningen i Las Vegas 2017, när mängder med spekulationer och felaktiga uppgifter spreds på Youtube.

Manuella ingripanden i sökresultat är något vi verkligen försöker undvika. Vi griper i princip aldrig in.

– Manuella ingripanden i sökresultat är något vi verkligen försöker undvika. Vi griper i princip aldrig in. Det är så vår verksamhet fungerar, den måste fungera i stor skala. Men vi har gjort vissa lärdomar genom åren.

Skjutningen i Las Vegas är ett exempel på just det.

– Den första halvtimmen var resultaten på Youtube väldigt dåliga. Folk hävdade att gärningsmannen var vit makt-anhängare, att han var islamistsympatisör, att han tillhörde maffian – vad som helst. Bara folk som satt i sina vardagsrum och postade vad som helst som de råkade tro. Så vi lärde oss att det blir bättre om vi i sådana situationer väntar och fryser sökresultaten tills trovärdiga nyhetsmedier har hunnit göra efterforskningar, bekräftat och publicerat sina artiklar.

Överger ni inte då själva grundtanken med Youtube?

– Nej, det är att uttrycka det för starkt. Jag skulle inte säga att vi överger den, Youtube är fortfarande en plats där man kan sända ut all tänkbar information. Bredden är så enorm. Och det är bra. Men det finns tillfällen där falsk information faktiskt kan vara direkt skadlig.


Foto: Magnus Hallgren

Politisk annonsering i techjättarnas gigantiska digitala nätverk är en fråga som har delat bolagen. Twitter har helt förbjudit politisk reklam. Ett av Facebookgrundaren Mark Zuckerbergs mest kända uttalanden var när han han förklarade att Facebook inte skulle bli någon domare av vad som är sant och falskt – och att politiker i princip hade tillåtelse att ljuga i sin marknadsföring.

Kent Walker är mer svävande, men resonerar åt ett liknande håll: Det finns vissa lögner som kan utsätta människor för direkt fara, desinformation om sjukdomar eller vaccin, till exempel. Men övrigt får den politiska debatten ta hand om.

– Traditionellt har vi sällan sett det som vår roll att lägga tummen på vågen och säga: Det här synsättet är rätt och det här är fel. Det finns några undantag, men de är relativt sällsynta.

Den politiska reklamen har dock en annan specialregel: Den får inte riktas till hur nischade grupper som helst, bara efter ålder, kön och postnummer. Att rikta den mer detaljerat har varit omstritt, inte minst eftersom det kan leda till olika budskap till olika grupper utan att någon får hela bilden.

Under både intervjun och talet tidigare på dagen återkommer Kent Walker till att avvägningarna är svåra, besluten om hur information ska hanteras är komplicerade. Och Google, samt dess ägarbolag Alphabet, har knappast en fläckfri historia. Ta bara relationen till Kina och dess internetcensur. För mer än tio år sedan lämnade Google Kina, ett beslut som motiverades med att diktaturen hade gjort det ohållbart fortsätta verksamhet i landet. Det gick några år. Sedan avslöjades att Google utvecklade en prototyp till sökmotor för Kina, som lydde censurens krav, kallad Dragonfly. Först 2019 skrotades projektet, efter kraftiga protester från vissa anställda. Och medan vissa kräver att Google och Youtube ska moderera innehåll hårdare, kritiserar andra företaget för att utöva censur. Som när Donald Trump stängdes av från Youtube, till exempel. Google har ännu inte tydligt sagt om det var en tillfällig avstängning eller permanent. (Kent Walker vill inte säga något mer i den frågan.)

Man kan argumentera för att ni tar rätt eller fel beslut, men det är ändå era beslut. Ingen har valt er och gett er den makten. Vad skulle du säga om att ta makten ifrån er?

– Jag tror det kommer vara ett delat ansvar. Vi måste kunna använda automatiserade verktyg och rekommendationer från algoritmer för att radera problematiskt material innan det hinner spridas. Men vi vill göra det med demokratisk reglering i åtanke, och vara transparenta i de fall i vi kan. Det kommer vara en kombination. Jag tror vi är mitt i utvecklingen av nya normer, på samma sätt som normer utvecklades för tv, radio och dagstidningar för 100 år sedan eller tryckpressen för 500 år sedan.

Du kanske också gillar