Hem Sverige Gymnasieelever vill ha mer undervisning om demokrati

Gymnasieelever vill ha mer undervisning om demokrati

förbi admin
0 kommentar

Nicholas Sällberg och Safa Janjoon oroas av läget i världen. Vi träffas i en av skolans ljusaste lektionssalar med fönster ut mot Gullmarsplan och tre väderstreck. Bara några timmar tidigare har en missil landat i en polsk by nära den ukrainska gränsen och dödat två personer.

– Det som händer just nu i världen är skrämmande, säger Nicholas som går tredje året på samhällsvetenskapliga programmet.

– Jag har nyligen läst mycket historia och blev återigen påmind om vad som faktiskt hände för inte så länge sedan i Europa under 1900-talet, fortsätter han och berättar att han besökte Auschwitz i somras.

Han får medhåll av Safa Janjoon som går första året på naturvetenskapliga programmet.

– Ja, det är otäckt att det var så enkelt att lura folket bara genom att lägga all skuld på en folkgrupp, säger hon.



Foto: My Matson

Oroligheterna som pågår i omvärlden gör att de vill lära sig mer om demokratins grunder och oftare diskutera svåra avvägningar när det kommer till yttrandefrihet och rättstatens principer i skolan.

– Man behöver prata mer om vilka rättigheter och skyldigheter man har som medborgare, säger Safa Janjoon och nämner händelserna i samband med koranbränningarna och påskupploppen i våras.

– Det är en väldigt ”fine line” mellan yttrandefrihet och hets mot folkgrupp när man väljer att bränna koranen på det sättet som gjordes, säger Nicholas.

Nicholas Sällberg går i trean på samhällsvetenskapliga programmet.



Foto: My Matson

En åklagare prövade om det skulle kunna lagföras som hets mot folkgrupp. Men förundersökningen lades ned. Bara koranbränningen kunde inte betecknas som hets mot folkgrupp.

Om det förekommer andra hetsande inslag kan det sammanlagda skeendet dock bedömas vara hets mot folkgrupp.

Var gränserna går för vad som är okej att göra och inte, är något som de diskuterar alldeles för sällan i undervisningen, anser Safa och Nicholas.

De får stöd av en färsk undersökning från Skolinspektionen, som granskat hur 30 skolor tog upp kontroversiella frågor, till exempel om religion, sexuell läggning och rasism, på lektionerna i samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9.

Granskningen visar att lärare ofta undviker diskussioner om kontroversiella frågor av rädsla för konflikter.

”Vi behöver bli påminda om vad som är viktigt i en demokrati, särskilt med tanke på det som händer i världen just nu.”



Foto: My Matson

Två skolor av tre behöver utveckla arbetet kring detta eftersom sådana diskussioner är nödvändiga för att eleverna ska utveckla kunskaper och värden de behöver för ett aktivt och demokratiskt medborgarskap, enligt Skolinspektionen.

Behövs det mer av det här i skolan?

– Ja, säger Safa och Nicholas i munnen på varandra och utan att tveka.

– Vi behöver bli påminda om vad som är viktigt i en demokrati, särskilt med tanke på det som händer i världen just nu, säger Nicholas Sällberg.

Läs mer:

Gymnasieelever saknar kunskaper om svensk demokrati

Demokrati under press – så ser läget ut i världen

Demokrati på schemat väcker elevernas lust att påverka

Diktatorerna blir allt djärvare – och Putin gick i bräschen

Du kanske också gillar