Hem Sverige Här är 25 valfrågor där partierna tycker olika

Här är 25 valfrågor där partierna tycker olika

förbi admin
0 kommentar

1. Anonyma vittnen ska tillåtas i domstolar

Det svenska rättssystemet tillåter inte anonyma vittnen. Problemet att vittnen inte medverkar i polisutredningar och inte dyker upp i rättssalar har ökat. Allt fler vittnen utsätts för hot och därför avstår många från att vittna.

Argument för: Rädda vittnen och inställda rättegångar innebär hot mot enskilda och rättssäkerheten. Ingen ska tvingas fly för att ha vågat vittna mot kriminella. Anonyma vittnen skulle stärka medborgarnas rättstrygghet.

Argument emot: Att använda anonyma vittnen är att införa rättsosäkra metoder i våra rättssalar. Den som blir anklagad för brott ska veta vad som påstås och vem som säger det för att kunna bemöta anklagelserna.

2. Kvinnans aborträtt ska skrivas in i grundlagen

* Sverigedemokraterna har svarat ”ingen åsikt” på denna fråga.

Aborträtten ifrågasätts och hotas i många länder. I USA har ett antal delstater beslutat att begränsa rätten till abort. Det finns förslag om att aborträtten ska skrivas in i grundlagen.

Argument för: Kvinnans rätt att själv bestämma över sin kropp är en grundläggande rättighet. Aborträtten ska inte kunna ändras med ett enkelt riksdagsbeslut.

Argument emot: Sveriges riksdagspartier har stor samsyn i abortfrågan. Ingen ifrågasätter rätten till abort. Tillägg i grundlagen behövs därför inte.

3. Skogsägare ska få stärkt äganderätt

Skogen är en av Sveriges viktigaste exportindustrier. Men skogen är också viktig för den biologiska mångfalden, vilket gör att villkoren för skogsägares äganderätt diskuteras vid exempelvis avverkning.

Argument för: Skogsindustrin är ytterst viktig för den svenska ekonomin och därför ska inskränkningar i äganderätten vara begränsade. Skogsägarna själva är bäst lämpade att värna sina skogar och de miljövärden som står på spel.

Argument emot: Värdefull natur måste ges utökat skydd för att säkerställa den biologiska mångfalden. Skogsägare ska inte komma undan sitt miljöansvar. Äganderätten kan inte gälla oinskränkt.

4. En särskild miljonärsskatt ska införas

Förslag finns om att införa en särskild miljonärsskatt för personer med stora förmögenheter, dock utan att värdet av bostäder ska räknas in i skatteunderlaget.

Argument för: Klyftorna har ökat under lång tid, enligt OECD mer i Sverige än i övriga Europa. Samhällets rikaste bör bidra mer till välfärden.

Argument emot: Sverige har världens fjärde högsta skattetryck. Den höga skattenivån på arbete och företagande skadar svensk ekonomi. Vi behöver fler som vill investera mer så att ekonomin kan växa och jobben bli fler.

5. En ny folkräkning ska genomföras

Vår senaste folk- och bostadsräkning genomfördes 1990 och det råder osäkerhet om hur många som bor i Sverige efter den omfattande invandringen under senare år.

Argument för: En ny folkräkning skulle ge staten större möjligheter att bekämpa brott och få bukt med bidragsfusk. Det är oacceptabelt att det växer fram ett skuggsamhälle med trångboddhet, ohälsa, sociala problem och kriminalitet som följd.

Argument emot: Folkräkning ska ske via deklaration och folkbokföring och fuskare ska jagas med riktade insatser. Dörrknackning är meningslöst eftersom den som vill kan hålla sig undan.

6. Biståndet ska sänkas

Det nuvarande enprocentsmålet innebär att en procent av vår bruttonationalinkomst (BNI) går i bistånd till mindre utvecklade länder. Sveriges goda ekonomiska utveckling har kraftigt ökat biståndet.

Argument för: Sveriges starka tillväxt gör det svårt att årligen fördela ett ökande antal miljarder från statskassan på ett effektivt sätt. Pengarna borde användas för reformer i vårt eget land. Bistånd ska i första hand gå till katastrofhjälp.

Argument emot: Klyftorna i världen ökar. De rika länderna måste öka ansträngningarna för tillväxt, utveckling, fred och demokrati i hela världen. Enprocentsmålet är en viktig politisk markering och insats.

7. Tandvård ska subventioneras som sjukvård

Förslaget handlar om att jämställa tandvård med annan sjukvård och att föra in tandvården i hälso- och sjukvårdslagen: Tandvården ska finansieras via skattesystemet, avgifterna ska vara låga och patienter ska omfattas av högkostnadsskydd som i övrig sjukvård.

Argument för: Tandvårdskostnaderna är så höga att många avstår från vård, vilket leder till tandproblem, sämre livskvalitet och höga kostnader för såväl individ som samhälle. Tandvården blir mer jämlik om den sammanförs med övrig hälsovård.

Argument emot: Nuvarande system fungerar bra – högkostnadsskydd och tandvårdsbidrag med förstärkt stöd till personer med omfattande problem med tandhälsan. Detta system utvärderas och utvecklas kontinuerligt.

8. Fri hyressättning ska införas

Ett förslag finns om att fri hyressättning ska ersätta dagens hyresförhandlingar mellan fastighetsägare och hyresgästernas organisationer. Varje bostads attraktivitet ska avgöra hyran. Den som vill betala mest får hyra lägenheten.

Argument för: Fri hyressättning skulle öka byggande och utbud. Hyresgästen gynnas när läge och standard avgör hyran. Den planekonomiska hyressättningen, med höjda hyror även vid bostadsöverskott, är ineffektiv och missgynnar många hyresgäster.

Argument emot: Fri hyressättning innebär kraftigt höjda boendekostnader för en stor del av hyresgästerna. Människor med låga inkomster kommer att tvingas flytta när hyrorna höjs. Unga får svårare att komma in på bostadsmarknaden.

9. Mångkulturen berikar Sverige

Sverige är i dag ett mångkulturellt land. Ungefär en fjärdedel har utländsk bakgrund och i storstäderna är andelen ännu större. Många har utomeuropeisk bakgrund.

Argument för: I ett mångkulturellt samhälle frodas mångfald och kreativitet. Det leder till ökad förståelse och tolerans för andras kultur. Ett pluralistiskt och mångkulturellt samhälle leder till nya influenser och därmed till utveckling och innovation.

Argument emot: Sverige har alltid tagit intryck från andra kulturer. Vi har däremot aldrig haft så många grupper som hävdat sin egen kulturella livsstil. Denna mångkulturens baksida tär på sammanhållningen i Sverige och har lett till att vi blivit skådeplats för etniska konflikter.

10. Ränteavdraget för bostadslån ska trappas ned

Räntekostnaden för bolån är till viss del (30 procent upp till 100 000 kronor) avdragsgill i deklarationen för privatpersoner. Staten betalar tillbaka en del av räntekostnaderna för att möjliggöra bostadslån för många.

Argument för: Hög privat skuldsättning är ett hot både samhällsekonomi och enskilda hushåll. Staten ska inte uppmuntra människor att låna mer pengar. Stigande räntor i kombination med ränteavdrag ökar statens kostnader.

Argument emot: Minskade ränteavdrag skulle påverka många hushåll negativt med risk för oro på bostadsmarknaden – särskilt nu när räntorna stiger. En sänkning av ränteavdraget gör det svårare för medborgare med normala inkomster att finansiera bostadsköp.

11. Kärnkraften ska byggas ut

Efter folkomröstningen 1980 beslöt riksdagen att avveckla kärnkraften till 2010. I dag, 40 år senare, har Sverige sex reaktorer i drift, som svarar för ungefär en tredjedel av vår elproduktion. Enligt ett beslut av riksdagen ska nya kärnkraftsreaktorer kunna ersätta gamla.

Argument för: Fossilfri kärnkraft håller nere koldioxidutsläppen. Svensk kärnkraft hotas stänga av åldersskäl. Samtidigt krävs fler jobb och ökad tillväxt, vilket kräver en utvecklad elintensiv basindustri. Det förutsätter kärnkraft och en energisektor med långsiktigt hållbara spelregler.

Argument emot: Kärnkraften duger inte i ett hållbart energisystem. Reaktorolyckor innebär livsfarlig strålning och förvaring av radioaktivt avfall är riskfyllt. Hälften av kärnkraften kan effektiviseras bort genom avveckling av elvärme och effektiviserad elanvändning. Resten ersätter vindkraft och biobränslen.

12. Föräldraförsäkringen ska delas lika mellan föräldrarna

Kvinnor stannar oftare än män hemma för att ta hand om barn. Männen tar endast ut 30 procent av föräldradagarna och de flesta tar bara ut de öronmärkta pappamånaderna. Allt fler föräldrar delar visserligen lika men utvecklingen går långsamt.

Argument för: Jämställdhet kräver att både män och kvinnor kan arbeta och göra karriärer och samtidigt vara med sina barn. Öronmärkta pappamånader motiverar fler män att ta ansvar för barn samtidigt som kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärks.

Argument emot: Staten ska inte avgöra hur föräldrar använder föräldraförsäkringen. Eftersom behov och förutsättningar kan variera är föräldrarna bäst lämpade att avgöra hur försäkringen fördelas inom familjen.

13. Sverige ska bli medlem av Nato

Natos 30 medlemsstater har förbundit sig att försvara varandra mot yttre fiender. Majoriteten av medlemsstaterna är EU-länder. Budgeten för Nato utgör merparten av världens samlade försvarsutgifter.

Argument för: Natos syfte är att försvara demokratin. Sverige gynnas av att vi ingår i allianser med andra demokratier. Sverige har nära samarbete med Nato. För att kunna påverka krävs dock medlemskap. Ensam är inte stark. Hotbilden tilltar i vår omvärld. Det visar Rysslands angrepp på och krig i Ukraina.

Argument emot: Natos säkerhet baseras på avskräckning med kärnvapen, men Nato saknar säkerhetspolitiska instrument som diplomati, handel och konfliktförebyggande civila insatser. Som medlem riskerar Sverige att dras in i andra länders konflikter.

14. Människor ska inte behöva sänka sin levnadsstandard för klimatets skull

I praktiken ska regering och riksdag prioritera klimatet när politiska beslut fattas. Samtidigt höjs röster för att klimatomställning och miljöpolitik inte ska tvinga människor att förändra livsstil eller sänka levnadsstandarden.

Argument för: Politiska insatser och åtgärder för miljön ska alltid vägas mot ekonomisk och social utveckling. Insatser för klimat och miljö får inte skada Sverige. Enskilda och grupper av människor ska inte påtvingas sänkt levnadsstandard. Bara så får vi gehör för en rimlig miljöpolitik.

Argument emot: Västvärlden, även vi i Sverige, lever över våra naturtillgångar. Vi överutnyttjar vår värld. Dagens klimat- och miljöpolitik avgör morgondagen. Vi kan inte kräva att kommande generationer ska leva med sänkt standard – på grund av oss. Vi måste ta större ansvar.

15. Gårdsförsäljning av vin och öl ska tillåtas

Förslag finns om att lokala producenter av vin och öl ska få tillgång till försäljning på den egna gården eller företaget. På så sätt ska de kunna sälja sina varor vid sidan om Systembolaget

Argument för: Genom att företag som tillverkar vin och öl får sälja varor direkt till kunder på gårdar kan lokal tillväxt, nya jobb och arbetsmarknad skapas. Folkhälsan påverkas inte av den lilla mängd öl och vin det handlar om.

Argument emot: Alkoholkonsumtionen måste begränsas så mycket som möjligt. Alkoholmonopolet finns för folkhälsans skull.

16. Vinst i skolan ska förbjudas

Friskolor finansieras av skattemedel. Att flera aktiebolag driver skola har skapat debatt om friskolor ska tillåtas avsätta medel till vinster och göra vinstuttag till aktieägare.

Argument för: Skattemedel ska enbart användas i skolorna av lärare och elever, inte gå till aktieägare. Vinstintressen i skolan försämrar kvalitet och ökar skillnader.

Argument emot: Vinster stimulerar satsningar och utveckling. Privata företag inom skolsektorn går med vinst när de är välskötta, har bra personal och levererar god utbildning. Ingen protesterar mot att privata företag bygger skolor och gör vinst.

17. Tonåringar ska kunna dömas till fängelse

Ungdomar som är 15-17 år och döms för grova brott ska enligt ett förslag placeras i särskilda ungdomsfängelser. Vid 18 års ålder ska ungdomarna flyttas till vanliga anstalter.

Argument för: Hårdare tag och strängare syn på ungas brottslighet minskar rekryteringen till kriminella nätverk och bromsar brottsutvecklingen. Fängelsestraff avskräcker unga från att begå brott.

Argument emot: Unga har outvecklad ansvarsförmåga, social och emotionell mognad liksom fullgod självkontroll. Unga bör därför inte dömas efter samma mall som äldre.

18. Public service ska bantas

Skattesubventionerad public service, Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion, har en central roll i det svenska medielandskapet. Just nu diskuteras public services finansiering och förmåga till opartiskhet.

Argument för: Public service ska finnas kvar men bantas, samtidigt som det ska ställas högre krav på opartiskhet. Skattepengar ska gå till nyheter och faktabaserade program, medan sport och underhållning kan sändas i reklamfinansierade medier. Riksdag och regering ska ställa högre krav på opartiskhet och saklighet.

Argument emot: Genom att public service-bolag når alla medborgare och står fria från makthavare och marknader värnas demokratin. Snävare utbud, minskat handlingsutrymme och innehållskrav motverkar allsidighet, yttrandefrihet och demokrati.

19. Polisen ska kunna införa visitationszoner för att söka efter vapen

Polisen ska enligt ett förslag få möjlighet att efter beslut av åklagare upprätta särskilda visitationszoner där utökade befogenheter ska finnas för att söka efter vapen på människor eller i fordon.

Argument för: När polis misstänker att någon bär vapen ska denna kunna visiteras oavsett plats och tillfälle. Ett sådant ingrepp skulle förenkla polisens arbete och är nödvändigt för att polisen ska kunna stoppa skjutningar och våld.

Argument emot: Visitationszoner ökar segregationen och spär på misstänksamheten mot polisen i utanförskapsområden. Skälig misstanke måste föreligga för en visitation. En oskyldig som utsätts för offentlig visitering kränks.

20. Religiösa friskolor ska förbjudas

Enligt skollagen får en huvudman i en friskola ha konfessionell inriktning. I Sverige finns judiska, muslimska och kristna skolor. Knappt en procent av svenska barn går i religiös friskola. Av 7 000 grund- och gymnasieskolor är ungefär 70 registrerade som konfessionella. En del konfessionella skolor har också använt skattebetalarnas pengar till våldsbejakande och antidemokratisk verksamhet.

Argument för: Skolan ska fokusera på kunskap och vara befriad från religiös påverkan. Att i religionens namn separera flickor och pojkar är oacceptabelt. En del konfessionella skolor har också använt skattebetalarnas pengar till våldsbejakande och antidemokratisk verksamhet.

Argument emot: Förbud mot konfessionella skolor innebär inskränkning av religionsfriheten. Ett mångkulturellt och pluralistiskt samhälle har plats för olika livsåskådningar. Ett förbud kan dessutom enkelt kringgås.

21. Statliga museer ska ha gratis inträde

Fri entré till statliga museer infördes 2005, avskaffades 2006 och återinfördes för några museer 2016.

Argument för: Kulturskatterna på statliga museer är gemensamma. Det är därför rimligt att alla medborgare får möjligheter att ta del av dessa skatter. Fri entré har lockat nya grupper till museerna.

Argument emot: Med fri entré sponsras i första hand redan vana kulturutövares tillgång till våra museer. Det finns mycket annat att lägga skattepengar på, till exempel fler anställda inom vården.

22. Reduktionsplikten ska sänkas

Drivmedelsindustrins reduktionsplikt – bensin och diesel blandas med fossilfria bränslen – ska sänka trafikens utsläpp av växthusgaser. Produktionskostnaderna för biodrivmedel är högre än för fossila och leder därför till höga bensin- och dieselpriser. Sveriges reduktionsplikt, 30,5 procent i diesel, ska fördubblas till år 2030.

Argument för: Sveriges reduktionsplikt är för hög och en av orsakerna till dyra drivmedel. Att sänka reduktionsplikten till EU-kommissionens krav – 13 procent – skulle innebära en rejäl sänkning av drivmedelspriserna.

Argument emot: Miljö- och klimatskäl kräver en snabb omställning till klimatvänliga drivmedel. Trafiken står för en stor andel av utsläppen av växthusgaser och reduktionsplikten är därför viktig för klimatomställningen.

23. Språkkrav ska införas för den som söker permanent uppehållstillstånd i Sverige

Förslag finns om att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att kunna få permanent uppehållstillstånd.

Argument för: Goda språkkunskaper är en förutsättning för en fungerande integration. Många nyanlända står utanför arbetsmarknaden på grund av bristande kunskaper i svenska.

Argument emot: För den som har bristfällig skolutbildning eller är analfabet försvåras språkinlärning och integration. Ett krav på kunskaper i svenska riskerar därför att leda till ökad segregation. I stället för språkkrav ska kravet vara höjd kvalitet på SFI och att fler ska nås av utbildningen.

24. Fler jobbskatteavdrag ska införas

Alla som arbetar får en automatisk skattereduktion med upp till 2 744 kr i månaden. Reduktionen ökar för månadsinkomster upp till 35 522 kr och minskar för inkomster över 54 499 kr. Förslag finns att utöka denna skattereduktion ytterligare. Syftet är att få fler att arbeta.

Argument för: Jobbskatteavdraget lockar fler att arbeta mer. Ju större skillnad mellan lön och bidrag, desto fler jobbar och bidrar till välfärden, vilket är bra för både folkhälsan och landet. Sedan 2007 har fem jobbskatteavdrag bidragit till att kraftigt öka sysselsättningen.

Argument emot: Jobbskatteavdrag ökar de ekonomiska klyftorna. Några kan jobba mer och på så sätt växer klyftorna, medan den totala sysselsättningen bara påverkas marginellt. Satsningar på välfärden måste gå före fler jobbskatteavdrag.

25. Staten ska ta över ansvaret för sjukvården från regionerna

I Sverige är sjukhusvård och kvalificerad vård regionernas ansvar. Förslag finns om att förstatliga sjukvården och ge alla sjukhus samma huvudman.

Argument för: Vårdens ojämlikhet och orättvisor måste bort. Orsaken är för stora skillnader i ekonomi och skatteunderlag mellan regionerna. Med nationellt styrd sjukvård ökar likvärdigheten.

Argument emot: Regional sjukvård är bättre på att svara upp mot lokala behov. En statlig huvudman saknar lokalkännedom, vilket minskar medborgarnas insyn och påverkan.

Du kanske också gillar