Hem Sverige Kritik från mot lång väntan på kamerabevakning

Kritik från mot lång väntan på kamerabevakning

förbi admin
0 kommentar

När Stockholms stad i november förra året skickade in ansökningar till IMY om att få sätta upp två övervakningskameror i Husby och två i Akalla hoppades man på att få svar inom tre månader. Nu har det gått snart nio – och ansökningarna har inte ens börjat beredas än.

– Behovet av fler trygghetskameror är skriande. Vi står redo, men får dem inte på plats på grund av att det inte finns tillräckliga resurser att hantera ansökningarna. Det är anmärkningsvärt med tanke på hur högt trygghetsfrågorna står på agendan, säger Anna König Jerlmyr.

Stockholm är bara en av 33 kommuner som i dagsläget väntar på besked från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Enligt myndigheten hanteras ansökningarna i turordning – och de hamnar i samma ”kö” som ansökningar som kommer från andra, privata aktörer.

”Vi har full förståelse för att det är frustrerande att behöva vänta på besked”, säger Sebastian Caicedo Gordh, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.

Foto: IMY/Integritetsskyddsmyndigheten

Totalt har IMY 293 oavgjorda ärenden, den genomsnittliga handläggningstiden ligger på runt sju månader. Mellan åren 2020 och 2021 fördubblades antalet ansökningar från kommuner som vill bevaka gator och torg – från 22 till 51 kommuner. Hittills i år har ytterligare 30 ansökningar gjorts av kommuner.

– Vi har full förståelse för att det är frustrerande att behöva vänta på besked, säger Sebastian Caicedo Gordh, jurist på IMY.

Enligt honom är orsaken till de långa handläggningstiderna en kombination av det stora antalet ärenden och myndighetens begränsade resurser. Två gånger tidigare har IMY tillfälligt fått extraresurser för att korta handläggningstiderna.

IMY tog över tillståndsgivningen från länsstyrelserna 2018 då den nya kamerabevakningslagen började gälla. Sedan dess behöver inte polis, tull och kustbevakning ansöka om tillstånd för att kameraövervaka allmänna platser. Kravet kvarstår dock för kommuner och regioner eftersom det handlar om offentliga utrymmen där integritetsintresset typiskt sett väger tungt. En kommun måste kunna visa att det förekommer så allvarlig brottlighet på den plats man vill kamerabevaka att det trumfar det intresse av integritet som människor som bara passerar platsen kan antas ha.

– För oss kommer det ta minst ett år att ens få den saken prövad. Det är orimligt. Kravet på att kommuner måste ansöka om tillstånd bör slopas, anser Anna König Jerlmyr.

”Vi är beredda att hjälpa polisen genom mer kamerabevakning, men det tar ett år att få vår ansökan om tillstånd prövad. Det är orimligt”, anser Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd i Stockholm.

”Vi är beredda att hjälpa polisen genom mer kamerabevakning, men det tar ett år att få vår ansökan om tillstånd prövad. Det är orimligt”, anser Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd i Stockholm.

Foto: Roger Turesson

Det anser även KD, SD och L som länge drivit på i frågan på riksnivå. I våras anslöt sig även MP till den ståndpunken, vilket gör att det finns en majoritet i riksdagen för att slopa tillståndsplikten för både kommuner och regioner.

Samtliga partier anser att kameraövervakning är ett viktigt verktyg i kampen mot brottsligheten och alla anser att det måste bli enklare för kommunerna att ansöka om tillstånd, vilket det också blivit sedan 2018.

Hittills har dock S, V och C ansett att ett tillståndsförfarande är viktigt. Deras argument är att det dels utgör det en garanti för att enskildas integritet beaktas, dels är det en fråga om rättssäkerhet. Skulle det bli upp till varje enskild kommun att avgöra om man uppfyller de krav som ställs i dataskyddsförordningen för att få sätta upp en kamera så riskerar man att bedömningarna kommer att skilja sig åt. Tillståndskravet gör också att det finns en samlad bild av hur många kameror som faktiskt finns och var de sitter, anser partierna.

Den 1 juli 2023 kommer kommunerna att få ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande. Lagrådet granskar för närvarande förslaget som ännu inte klubbats av riksdagen.

– Ska vi kunna leva upp till det ansvaret måste vi ha tillgång till alla verktyg och kunna agera snabbt när det gäller just kamerabevakningen, säger Anna König Jerlmyr.

Läs mer:

Kameraövervakning allt vanligare – Stockholm vill se en fördubbling

Du kanske också gillar