Hem Sverige Läkareförbundet: Kompberget fortsätter att växa

Läkareförbundet: Kompberget fortsätter att växa

förbi admin
0 kommentar

En ”krisspiral”. Det är ordet som Hanna Kataoka, överläkare och ordförande för Läkarförbundet på Sahlgrenska universitetssjukhuset, använder för att beskriva läget för hennes kollegor på sjukhuset.

– Vi har ett verksamhetsområde där det finns 40 000 innestående komptimmar. Det betyder att det skulle behöva anställas ytterligare 26 läkare skulle behöva jobba heltid i ett år för att alla skulle kunna ta ut sin ledighet.

Orsakerna till detta är enligt Hanna Kataoka lätta att se.

– Sjukhuset dräneras på oersättlig kompetens på grund av den extremt höga arbetsbelastningen som är en konsekvens av underbemanning.



Foto: Veronika Ljung-Nielsen

En tydlig uppgång syns när DN sammanställer uppgifter om hur mycket jour- och beredskapstid som läkarna har arbetat på Skånes universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Norrlands universitetssjukhus i Umeå samt Sunderby sjukhus i Norrbotten.

På samtliga fem sjukhus har läkarna arbetat mer jour- och beredskap under pandemiåren 2020 och 2021 än de gjorde 2019. Förra året uppgick antalet jour- och beredskapstimmar till totalt 1 665 372.

Ökningen kan härledas till ett ökat behov av läkare när många patienter samtidigt insjuknade i covid-19, men problemet fanns redan innan pandemin.

– Brist på vila och återhämtning är någonting som man har larmat om länge, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet, det fackförbund som organiserar Sveriges läkare.

Till exempel hade läkarna på Sahlgrenska universitetssjukhuset mer än dubbelt så mycket sparad kompledighet 2021 jämfört med år 2013. För vissa områden har det så kallade kompberget vuxit med 400 procent under samma tidsperiod.

DN har tidigare skrivit om hur uttaget av övertid för sjuksköterskor under pandemin ökade drastiskt på fem av Sveriges största sjukhus. På samma sätt tvingades många läkare arbeta mer än tidigare. Men vad gäller läkare är det svårare att skapa sig en klar bild av exakt hur mycket mer.

Läkare arbetar så kallad jour- och beredskapstid utöver sin ordinarie arbetstid, vilken ska ersättas med kompensationsledighet, men för många läkare är det svårt att få ut den extratid de arbetat i form av ledighet och de får i stället en ekonomisk ersättning. Sådana utbetalningar kan dölja siffrorna över hur mycket jour- och beredskapstid läkarna faktiskt har arbetat.

Enligt Sofia Rydgren Stale upplever läkare i hela landet problem med för hög arbetsbelastning.

Läkarförbundet genomförde nyligen en enkät bland sina medlemmar där bland annat arbetsbelastning och möjligheten till återhämtning undersöktes. Resultatet kan bara beskrivas som nedslående.

Nästan 16 000 läkare svarade på enkäten och från svaren framgår att 60 procent av de svarande överväger att gå ner i tid eller byta arbetsplats. 21 procent svarade att de funderar på att helt sluta jobba som läkare.

– Det finns en obalans mellan kraven från vården och de resurser som finns tillgängliga. Man har inte skött kompetensförsörjningen på ett bra sätt från regionerna, säger Sofia Rydgren Stale.

Att bemanna vården är en av de kommande årtiondenas största utmaningar, enligt Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR.



Foto: SKR

Jeanette Hedberg är förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen SKR, Sveriges kommuner och regioner. Hon menar att det grundläggande problemet är en brist på i första hand specialistläkare, i kombination med ett ökat vårdbehov.

En bidragande orsak är den demografiska förändring som innebär att andelen äldre ökar mer än den arbetsföra delen av befolkningen.

– Det finns en brist på specialistläkare inom till exempel akutsjukvård, primärvård och psykiatri i vissa regioner. Man kan se ett problem framför allt i glesbygden. Vi vet att det är höga uttag av jour, beredskap och övertid i till exempel akutsjukvården och att det till stor del beror på pandemin, säger Jeanette Hedberg.

Samtidigt visar ju Läkarförbundets enkät på ett utbrett problem – hur ska ni tackla det?

– Man behöver säkerställa vila och återhämtning och fördela jour, beredskap och övertid mer jämt så att det inte är en liten grupp som står för ett stort uttag. Det krävs också flera långsiktiga åtgärder som att fler arbetar heltid, att vi minskar sjukfrånvaron och stärker arbetsmiljön.

Enligt Hanna Kataoka kan man inte vänta med insatser.

– Underbemanningen drabbar läkare och ökar sjuktalen, men det drabbar också patienter. Vi är oroade över patientsäkerheten på sikt. Det är bra att hitta långsiktigt lösningar, men det måste ske nu. Vi läkare har länge krävt högre bemanning och det kan bara lyckas genom förbättrade arbetsvillkor.

Läs mer:

Sjukhusens övertid under pandemiåren motsvarar hundratals heltidstjänster

Facket larmar om läkarflykt från Sahlgrenska

Du kanske också gillar