Hem Sverige Nato i fokus när Andersson träffar Biden

Nato i fokus när Andersson träffar Biden

förbi admin
0 kommentar

“Mötet är en viktig säkerhetspolitisk signal till vår omvärld”, skriver statsministern på sitt Instagramkonto från ett varmt Washington DC.

Knappt hade Sveriges och Finlands ansökningar om att gå med i försvarsalliansen lämnats över till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg förrän de båda ledarna satte sig på flyget mot Washington DC.

Vilket stöd?

Vid träffen i Vita huset ska det delikata säkerhetspolitiska läge som uppstått för de båda länderna diskuterats. Flera länder, däribland USA, har uttalat försäkringar om stöd till Sverige och Finland under den känsliga tiden innan ansökan godkänts av alliansens alla medlemsländer. Ett slutligt godkännande kan ta uppemot ett år, och under tiden befaras Ryssland komma med motreaktioner.

Exakt vilket stöd som länderna kan räkna med från USA har inte klargjorts. På onsdagen sade Joe Biden att USA kommer att arbeta med Finland och Sverige för “fortsatt vaksamhet vad gäller alla hot mot vår gemensamma säkerhet, och avskräcka och bemöta aggression eller hot om aggression”.

Uttalandet var sannolikt riktat mot Ryssland och Vladimir Putin, vars brutala i krig i Ukraina är upprinnelsen till Natoansökningarna. Att Sverige och Finland vill gå med i försvarsalliansen applåderas av ukrainare som samlats till manifestation utanför Vita huset.

Ökar pressen

– Ett jättesteg framåt mot en värld utan terrorstater. Det kommer att öka pressen på Ryssland, säger den ukrainska dataingenjören Oleksandra Postavnicha till TT:s utsända, samtidigt som hon sveper sitt lands flagga om axlarna.

Postavnicha, som vuxit upp i Kiev men bott i USA i ett par år, har stått utanför Vita huset varje dag sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari. Hennes grupp består av såväl ukrainare som ryssar och de vill se fortsatt hårda sanktioner mot Moskva samt att amerikanska företag helt slutar att göra affärer med ryska.

– Och Ukraina behöver både humanitärt stöd och mer vapen. Förhoppningsvis kan Ukraina också gå med i Nato snart, säger hon och får nickningar från sina vänner.

Turkiskt kohandel

Ytterligare ett givet samtalsämne för Andersson, Biden och Siinistö är Turkiets plötsliga motstånd mot Sverige och Finlands medlemskap. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har skärpt tonen och nyligen sagt att Ankara inte tänker rösta ja för ett medlemskap.

Erdogan riktar hård kritik mot framför allt mot Sverige för att husera vad han kallar terrorister. Utspelet, som kommer precis i samband med ländernas ansökningar, tolkas som ett försök till kohandel från Turkiets sida.

Även om kritiken mot Sverige är specifik – den rör den blågula synen på kurdiska organisationer, svensk kritik mot utvecklingen i Turkiet och det vapenembargo som Sverige har infört mot landet – antas Erdogans utspel framför allt vara riktat mot USA. Det är också USA som anses ha kraft att få Turkiet att backa.

Såväl Biden som USA:s utrikesminister Anthony Blinken har sagt att USA starkt stödjer ett svenskt och ett finländskt Natomedlemskap.

Magdalena Andersson pratade med Joe Biden i telefon så sent som i fredags och hon mötte honom i Bryssel i slutet av mars. Men hon har inte tidigare besökt Washington DC som statsminister.

Dataingenjören Oleksandra Postavnicha, längst till höger, är ursprungligen från Kiev i Ukraina men numera bosatt i USA. Nu protesterar hon och hennes vänner utanför Vita Huset för att få ett slut på kriget i hemlandet. Bild: Pontus Lundahl/TT

Nato (North Atlantic Treaty Organisation) är en transatlantisk försvarsallians som grundades år 1949.

Den består i dag av 30 medlemsländer, varav 14 ingick i det forna östblocket. Det senaste landet att ansluta sig var Nordmakedonien som blev medlem i mars 2020.

Finland och Sverige skulle territoriellt sett bli den mest vidsträckta utvidgningen sedan Turkiet och Grekland blev medlemmar 1952.

Nato skapades i syfte att bevara freden i det nordatlantiska området genom att avskräcka från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar.

Kärnan i Nato är den så kallade artikel 5, som slår fast att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp mot hela alliansen och att alla medlemmar är skyldiga att hjälpa det attackerade landet.

Du kanske också gillar