Hem Sverige Nya skolministern Lotta Edholm: Skolpengen behöver göras mer rättvis

Nya skolministern Lotta Edholm: Skolpengen behöver göras mer rättvis

förbi admin
0 kommentar

Högst upp på den nya skolministerns prioritetslista är att få upp kunskapsresultaten för de elever som går ut nian utan godkända betyg.

Omkring 15 procent av alla elever som slutar grundskolan får inte tillräckliga resultat för att vara behöriga till gymnasiets nationella program.

– Att få upp deras resultat är det absolut mest prioriterade området just nu. Det är så fundamentalt eftersom de riskerar att få jätteproblem längre fram i livet, säger den nya skolministern Lotta Edholm och tillägger:

– De elever som blir behöriga till gymnasiet behöver vi generellt sett faktiskt inte bry oss så mycket om. De klarar sig bra.



Foto: Magnus Hallgren

DN träffar henne en vecka efter att hon tillträtt på den nya posten, sex trappor upp i den labyrintiska byggnaden på Drottninggatan som rymmer bland annat utbildningsdepartementet, bara några kvarter från Rosenbad.

– Jag kommer aldrig lära mig hitta i det här huset, säger hon när hon till slut dyker upp, tio minuter försenad.

Den förra regeringen öppnade för att skrota betyget F, det vill säga underkänt, i grundskolan med motiveringen att det leder till utslagning, arbetslöshet och ohälsa.

Det är inget som Lotta Edholm ställer sig bakom.

– Jag tycker det är viktigt att det finns en tydlig gräns. Inget blir bättre av att man inte talar om för elever vad de presterar.

För att få upp kunskapsresultaten för dem som i dag inte klarar behörighet till gymnasiet vill hon i stället förändra finansieringssystemet så att resurserna blir mer rättvist fördelade.

Den kommunala skolan har till skillnad från friskolorna en skyldighet att ta emot alla elever. Det kostar mer.

Liberalerna gick till val på att införa ett statligt huvudmannaskap för skolan. Men i det nya Tidöavtalet som slutits mellan regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna talar man i stället om att införa en nationellt bindande norm för hur skolpengen ska beräknas.

Därför ska en utredning tillsättas, berättar hon.

– Om vi ska kunna förbättra likvärdigheten i den svenska skolan måste det också bli mer likvärdiga ekonomiska resurser till skolorna. Det gör det här till en av de absolut viktigaste utredningarna som den här regeringen kommer att tillsätta, säger Lotta Edholm.

I dag beräknas ersättningen till friskolor på samma sätt som för de kommunala skolorna. Men eftersom friskolorna inte har samma ansvar är fördelningen orättvis mot eleverna i de kommunala skolorna. Det visade Riksrevisionens granskning som redovisades i juni.

– Den kommunala skolan har till skillnad från friskolorna en skyldighet att ta emot alla elever. Det kostar mer. Men kommunerna måste också bli bättre på att tala om hur mycket mer det kostar, säger Lotta Edholm.

Viktigast just nu är ”att få upp kunskapsresultaten för de elever som går ut nian utan tillräckliga betyg”, säger skolminister Lotta Edholm.



Foto: Magnus Hallgren

Ser du framför dig att ersättningen till friskolorna kommer minska?

– Det vågar jag inte säga, men jag vill se en utredning som går till botten med skillnaderna. Det kommer att vara krångligt rent lagtekniskt på grund av det kommunala självstyret. Men jätteviktigt. Det är inte rimligt att det är så olika villkor.

Den största orättvisan, menar Lotta Edholm, är att det finns så stora skillnader mellan hur mycket landets kommuner väljer att satsa på skolan.

Lotta Edholm har lång erfarenhet av kommunal skolpolitik. I januari 2020 lämnade hon jobbet som skolborgarråd i Stockholms stadshus efter två decennier med motiveringen att det är dags för yngre, piggare krafter att ta över.

Det var inget enkelt beslut. Jag är konflikträdd, och jag gillar inte debatter.

Men när partiledaren Johan Pehrson (L) ”en helt vanlig vardagskväll” för några veckor sedan ringde och frågade om hon ville bli skolminister, tackade hon efter en kort betänketid ja.

– Men det var inget enkelt beslut. Jag är konflikträdd, och jag gillar inte debatter, säger hon.

Ironiskt nog slängdes hon omedelbart, så snart det blivit känt att hon utsetts till skolminister, rakt i stormens öga. Kritiken riktades mot att hon gick direkt in i politikens finrum från en styrelsepost i den börsnoterade skolkoncernen Tellusgruppen AB, som driver 25 förskolor och 7 grundskolor.

Hon ägde dessutom 12 500 aktier i bolaget till ett värde av 93 000 kronor. Ingenting blev bättre av att aktierna rusade på börsen när det blev känt att just hon hade utsetts till den nya skolministern.

Socialdemokraterna anmälde henne till konstitutionsutskottet med argumentet att hon gjort börsklipp på sin egen utnämning.

När oppositionen en vecka senare i riksdagen försökte ställa frågor om hennes eventuella dubbla lojaliteter vägrade hon att svara med hänvisning till att hon blivit KU-anmäld.

Vilket ledde till att hon blev KU-anmäld igen.

Lotta Edholm bredvid några av de andra ministrarna i den nya borgerliga regeringen.



Foto: Magnus Hallgren

Även när DN ställer frågor om hennes kopplingar till Tellusgruppen avböjer hon att svara med motiveringen att det inte är lämpligt med tanke på den KU-anmälan som lämnats in.

– Jag tycker själv att det är lite svårt att veta var de här gränserna går om jag ska vara ärlig.

Men konstitutionsutskottet ska inte ta upp ditt ärende förrän i juni. Har du inte skyldighet att svara på frågor om dina kopplingar till Tellusgruppen?

– Jag har ansvar för och vill svara på frågor om regeringens skolpolitik. Jag har gjort det som står i min makt för att göra rätt, det är nu ett föremål för KU och vi får avvakta deras granskning.

När Lotta Edholm för två år sedan klev av Stockholmspolitiken blev hon kontaktad av flera skolkoncerner innan hon till slut valde att gå in i Tellusgruppens styrelse, berättar hon för DN.

– Jag fick frågan från några andra koncerner som approcherade mig innan Tellusgruppen, men till dem tackade jag nej.

Varför var skolkoncernerna intresserade av dig?

– För att jag som politiker kan tillföra kunskaper om hur systemet fungerar. Det viktiga är att man inte blandar ihop rollerna. Jag väntade ett år innan jag gick in i Tellusgruppen. För jag tycker det är rimligt med en karenstid när man varit politiker.

En av alla utredningar som Lotta Edholm fått ärva från den förra regeringen är En skola utan vinstintresse som ska utreda hur ett förbud mot vinstuttag i skolbolag ska kunna genomföras.

Den har orsakat en hel del kritik från skolkoncerners håll. Till Dagens industri säger till exempel Hans Bergström, som är en av ägarna bakom Engelska skolan, att det är en utredning som den nya regeringen ”rimligen bör lägga ned”.

Lotta Edholm vill ha kvar betyget underkänt i grundskolan. ”Det är viktigt att det finns en tydlig gräns”, säger hon.



Foto: Magnus Hallgren

Till DN säger Lotta Edholm att den inte ska läggas ned utan få tilläggsdirektiv för att stämma bättre överens med det som står i Tidöavtalet.

Dels för att ta reda på hur man kan förbjuda nybildade skolbolag att ta ut vinst under de första åren.

– För att försäkra oss om att det byggs upp ett stabilt kapital i de företag som startas. För att eleverna inte ska behöva råka illa ut om skolor behöver stängas, till exempel om man plötsligt får ett minskat elevantal, säger Lotta Edholm.

Men även för att se om det går att koppla friskolors möjlighet att ta ut vinst till ”tydligare regler för kvalitet”. Det kan handla om tillgång till kvalificerade läroböcker och bibliotek, förekomsten av labbsalar, skolgårdar och elevhälsa.

– Jag är faktiskt uppriktigt förvånad över hur lite Socialdemokraterna har lyckats göra på det här området under de åtta år som de suttit i regeringsställning, säger Lotta Edholm.

Men under våren lade Socialdemokraterna fram flera propositioner som skulle reglera friskolesystemet. Samtliga röstades ned i riksdagen – av bland andra Liberalerna.

Enligt Lotta Edholm beror det på att förslagen inte var tillräckligt förberedda och förankrade.

– Det är ju viktigt att en regering lyckas skapa en majoritet för sina förslag. Men det kändes mest som om man ville använda friskolornas eventuella vinster som ett slagträ i debatten, snarare än att faktiskt försöka förändra villkoren så det blir svårare för klippare att gå in i den här branschen.

En omstridd punkt i Tidöavtalet handlar om att myndigheter och skolor som kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i landet ska få ansvar att säkerställa om personen har rätt att vistas här, och en skyldighet att anmäla detta till polis.

Ska lärare och rektorer bli skyldiga att anmäla papperslösa barn till polisen?

– Nej, i Sverige gäller barnkonventionen som lag och enligt den har alla barn rätt till utbildning. Det finns också svensk lag som säger att papperslösa barn har den rätten. Dessa lagar gäller, säger Lotta Edholm.

Läs mer:

Stor skillnad mellan hur mycket varje elev får kosta

Riksrevisionen: Skolpengen är orättvis mot elever i kommunala skolor

Oppositionen stoppar regeringens skoloffensiv

Vinstförbud kan tvinga staten att betala miljarder till friskolor

Du kanske också gillar