Hem Sverige Oro bland muslimer i Norge efter misstänkta terrordådet

Oro bland muslimer i Norge efter misstänkta terrordådet

förbi admin
0 kommentar

En av alla som vänligt men bestämt säger att de inte vill prata i medier om det misstänkta terrordådet knappt ett dygn tidigare, försöker förklara för DN:

– Det blir farligt, folk blir rädda. Jag är trebarnsfar, kör buss, jag vill inte ge mig in i debatten, säger han.

Som för att illustrera sin reaktion den här dagen jämfört med terrordådet på Utøya 22 juli 2011, visar han med armarna:

– Då, när jag såg att det var han, Breivik, sade jag ”yes!”. Det blev inte fokus på oss muslimer då, det var nog jävligt som det var.

Den 42-årige småbarnfadern som nu är anhållen för vad polisen kategoriserar som ett misstänkt terrordåd beskrivs som en islamistisk extremist som sedan 2015 funnits på säkerhetstjänstens radar. Det har fått många i den norska muslimska befolkningen att uppleva att blickar riktas mot dem, som ett kollektiv.

Det säger Basim Ghozlan i styrelsen för Muslimsk dialognettverk, MD. Han talar om att ”det har varit en väldigt tung dag”.

– Och när gärningsmannen blir presenterad som muslimsk extremist blir det extra svårt för oss eftersom extremister på höger sida kommer att missbruka detta och sprida islamofobi, säger han.

Basim Ghozlan är ledamot i styrelsen för Muslimsk Dialognettverk.

Foto: Privat

Basim Ghozlan säger att av de större terrorangrepp som Norge upplevt i modern tid ”har inget utförts av en muslim”.

– Men notera att som regel har det då knappt alls pratats om gärningsmännens religion.

Han lyssnade noga på vad statsminister Jonas Gahr Støre sade i sitt tal på lördagen: ”Så är det också viktigt för mig att understryka att eftersom detta handlar om islamistisk terror, kommer många muslimer att känna sig utsatta i dag och framöver. Och jag vet att också många muslimer är rädda och förtvivlade. Då är det vårt gemensamma ansvar att göra det tydligt att ingen annan än den eller de som stod bakom angreppet, är ansvariga för det.”

– Det var väl valda ord, och de var viktiga, säger Basim Ghozlan. Till syvende och sist handlar det om extremism eller psykisk sjukdom, inte om religion. Men religionen missbrukas av både högerextrema och muslimska extremister.

I blomsterhavet intill platsen där kulorna föll natten mot lördagen har någon placerat en teckning av kung Harald V tillsammans med ett citat från honom: ”Nordmenn er jenter som er glad i jenter, gutter som er glad i gutter, og jenter og gutter som er glad i hverandre”.

I blomsterhavet intill platsen där kulorna föll natten mot lördagen har någon placerat en teckning av kung Harald V tillsammans med ett citat från honom: ”Nordmenn er jenter som er glad i jenter, gutter som er glad i gutter, og jenter og gutter som er glad i hverandre”.

Foto: Beatrice Lundborg

Under söndagen ska han alltså delta i den officiella sorgegudstjänsten i Oslo domkyrka tillsammans med bland andra kronprinsessan Mette-Marit. Ghozlan är som företrädare för Muslimsk dialognettverk en del av Samarbeidsrådet for tros- og livssynssamfunn, STL.

Under gudstjänsten väntas stortingspresident Masud Gharahkhani, statsminister Jonas Gahr Støre och ledaren för Oslo Prides arrangör Fri Inge Alexander Gjestvang hålla tal.

En av de norrmän som får följa dem via tv-sändningen är Hiba. När DN talar med henne är hon på en promenad genom Grønland tillsammans med en tjejkompis.

De bor i en annan del av Oslo men det är här som de känner för att röra sig, för att handla i butikerna; en miljö som upplevs som deras. Grønland är en, med svenska mått, påtagligt integrerad stadsdel med en stor del muslimer som lever i samma kvarter som etniska norrmän.

Här hänger prideflaggor från balkonger medan kvinnor i niqab och slöja är frekventa i gatubilden och flera av Oslos stora moskéer finns just här.

Hiba och kompisen på promenad genom stadsdelen Grønland i Oslo.

Hiba och kompisen på promenad genom stadsdelen Grønland i Oslo.

Foto: Beatrice Lundborg

Hiba och hennes kompis, som inte vill att vi skriver ut hennes namn, vaknade båda till nyheten om masskjutningen genom pushmeddelanden från medier.

Båda bär hijab.

– Det är min stolthet att få visa att jag är muslim. Men då måste jag också vara en förebild i hur jag uppträder, säger Hiba, som vill att vi utelämnar hennes efternamn.

Hon är mån om att få säga sin mening och säger att hon vet hur pratet går, hon har själv gått i ett gymnasium dominerat av etniska norrmän.

– Bara för att man är muslim är man inte extremist, men det är ju galet att det ska behöva sägas! Vi är alla muslimer, ja, men vi kan ju inte alla ta ansvar för detta? Det han gjort är ju en synd i islam, han har inte agerat i islams namn.

De talar båda om vad de beskriver som mediebilden. Hiba och kompisen är båda födda i Norge, men av föräldrar som kommit från Marocko.

– Vi har rött pass som alla andra men ändå känns vi lite som utanför, det blir svårt att känna den riktiga samhörigheten, säger kompisen.

Vi frågar om utvecklingen, vilken riktning de upplever att Oslo och Norge har i fråga om integrationen. De talar om att det blir allt mer mångkulturellt.

– Och det är positivt. Men de flesta med norsk bakgrund känner sig nog inte inkluderade ändå i mångkultur, säger Hiba.

Hur påverkar det som nu skett?

– Jag tänker att det blir en sämre framställning av oss med annan etnisk bakgrund. Om han varit etnisk norsk hade de inte nämnt det, men nu påpekar det alla oss som ses som invandrare.

Ibrahim kom till Norge från Jemen för åtta år sedan.

Ibrahim kom till Norge från Jemen för åtta år sedan.

Foto: Beatrice Lundborg

Ett par kvarter bort, där svenska hamburgerkedjan Max har libanesiska och turkiska grannkrogar, står Ibrahim. Han flydde från kriget i Jemen för åtta år sedan och är nu norsk medborgare, han jobbar på McDonald’s och säger att han ber fem gånger om dagen.

Han är precis som Hiba frustrerad, och vill precis som henne att vi utelämnar efternamnet.

– Alla vet att det är en psykiskt sjuk person, men nu skyller man det på muslimer. De talade inte om att Breivik var kristen. Det känns orättfärdigt.

Vad tänkte du när du hörde om den gripnes bakgrund?

– Jag blev ledsen, och generad på något sätt. Att vi liksom skulle vara dåliga människor.

Vad måste ske?

– Att visa respekt för varandra, att gå på saken, på personen, att gå inte grupper. Vi måste sluta tänka på grupper.

Ibrahim gör en slags jämförelse mellan att vara muslim i Norge och upplevelsen att vara svensk här, att vara ”den lite annorlunda”.

Ibrahim gör en slags jämförelse mellan att vara muslim i Norge och upplevelsen att vara svensk här, att vara ”den lite annorlunda”.

Foto: Beatrice Lundborg

Ibrahim jämför med tillvaron i Jemen.

– Jag flydde ett fysiskt krig där, men nu är det krig i hjärnan här, hur man pratar om muslimer i Norge. Här på gatan går det bra, här ler den man möter. Men bilden av oss i sociala medier… där är det något annat. Man bör hålla sig borta därifrån.

Medveten om varifrån vi kommer säger han att han haft flera arbetskamrater från Sverige.

– Det är för oss muslimer kanske lite som mellan norrmän och svenskar. Många av svenskarna här känner sig också behandlade lite annorlunda.

Läs mer:

Sorgen förbyttes i en spontan prideparad längs Karl Johan

Norska Elin: ”Jag var klar för att möta Jesus”

Johan Hilton: Det är en del av vårt själva nervcentrum som har attackerats

Du kanske också gillar