Hem Sverige Övertiden på Sveriges största sjukhus motsvarar hundratals heltidstjänster

Övertiden på Sveriges största sjukhus motsvarar hundratals heltidstjänster

förbi admin
0 kommentar

DN har sammanställt uppgifter gällande uttag av övertid från Skånes universitetssjukhus, universitetssjukhusen Karolinska och Sahlgrenska, Norrlands universitetssjukhus i Umeå samt Sunderby sjukhus i Norrbotten. Siffrorna visar en tydlig trend: Under pandemiåren 2020 och 2021 arbetade sjuksköterskor betydligt mer övertid än 2019.

– Jag tror att arbetsgivarna är så inriktade på att lösa akuta problem att de inte tänker på att de kör i diket med bemanningen längre fram, säger Janí Stjernström.

Hon är vice ordförande för Vårdförbundet och skräder inte orden när det kommer till vad hon kallar bemanningskrisen i svensk sjukvård.

– Jag har varit i kontakt med fackavdelningar och redan i våras hade 100 procent en oro i magen över att våra medlemmar inte skulle få den återhämtning som man ska ha enligt kollektivavtal, säger Janí Stjernström.



Foto: Ulf Huett/Vårdförbundet

Enligt DN:s sammanställning har sjuksköterskor och barnmorskor på de fem sjukhusen arbetat drygt 1,8 miljoner timmar övertid under åren 2020 och 2021.

Sjuksköterskornas arbetstider bestäms av kollektivavtal som sluts med arbetsgivarna. Men enligt arbetstidslagen kan en arbetsgivare inte beordra någon att arbeta mer än 200 timmar övertid per år.

I vården kan undantag göras för att säkerställa viktig kompetens. Då kan den anställdas fackförbund godkänna ytterligare 150 timmar. Det krävs exceptionella omständigheter för att tillåta mer än 350 timmar övertid på ett år, vilket skett på svenska sjukhus.

Röntgensjuksköterskan Thomas Niklasson har samlat på sig 400 timmar övertid – hittills i år.

Han arbetar på avdelningen hybrid och intervention 1 på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Där använder man avancerad robot- och röntgenutrustning för att bland annat stoppa akuta blödningar eller ta ut proppar ur hjärnan.

Avdelningens tio röntgensjuksköterskor ska enligt schema arbeta kontorstid, men de turas om att stå i beredskap och när de blir inkallade akut arbetar de övertid. Omräknat betyder 400 timmar övertid i Thomas Niklassons fall att han hittills i år har arbetat i snitt cirka 2,5 timmar extra, varje vardag.

”Jag lägger mig och fruktar att bli väckt. Jag drömmer om jobbet, när jag är vaken tänker jag på jobbet. Det här är något som har pågått i flera år. Jag kan inte se ljuset i tunneln”, säger röntgensjuksköterskan Thomas Niklasson.



Foto: Jenny Ingemarsson

Thomas Niklasson fick kämpa för att få ett jobb på den högt specialiserade avdelningen. Han lägger en viss emfas vid att han älskar sitt arbete och sina kollegor.

– Men det blir för mycket av det goda. Jag har inget liv. Och när jag har tid att göra något så är jag för trött, säger han.

Redan före pandemin var delar av vården underbemannad. I 18 av landets 21 regioner råder brist på sjuksköterskor, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Det stora uttaget av övertid har fortsatt under 2022.

– Vi hade redan innan sommaren fått signaler från många håll om att arbetsgivare ville förhandla om att få ta ut mer än de 200 timmar övertid per anställd som egentligen är taket, säger Janí Stjernström.

Hon är oroad över att personalbristen går ut över patienterna.

– Vi ser att vårdskador ökar och tyvärr ser vi även att det leder till dödsfall. Det är hemskt för de drabbade och anhöriga, men även för den personal som har varit med i de situationerna. Det är ett misslyckande.

Från Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm rapporteras att sjuksköterskor och barnmorskor arbetade 191 963 övertidstimmar 2019. För 2021 är siffran 272 527, en ökning med mer än 40 procent jämfört med 2019, året innan pandemin.

Den stora ökningen på Karolinska har att göra med att man på sjukhuset aktiverade det så kallade krislägesavtalet, vilket möjliggjorde för arbetsgivare att kräva av anställda att de skulle arbeta mer, mot en högre ersättning.

Varken Sahlgrenska universitetssjukhuset eller Skånes universitetssjukhus behövde använda krislägesavtalet, men uttaget av övertid ökade ändå drastiskt på de två stora sjukhusen.

På Skånes universitetssjukhus steg övertidsuttaget med drygt 30 procent mellan år 2019 och 2021. För Sahlgrenska universitetssjukhuset är ökningen under samma period nästan 23 procent.

Kostnaden för sjuksköterskornas övertid på de fem sjukhus som DN har granskat uppgick 2019 till sammanlagt 403,5 miljoner kronor. År 2021 var kostnaden drygt 50 procent högre, 625 miljoner.

”Skulle vi vägra övertid och få mycket längre kötider för till exempel en viss typ av cancer så skulle folk dö, eller få mycket sämre chanser”, säger Jenny Myrgren.



Foto: Jenny Ingemarsson

Jenny Myrgren är förtroendevald för Vårdförbundet och har arbetat som anestesisjuksköterska på Sahlgrenska i mer än tio år. Hon påpekar att problemet med ett stort uttag av övertid har funnits länge. Samtidigt säger hon att det har tydliggjorts av pandemin.

– Förr kunde det bli övertid om det skedde något stort, som en stor olycka till exempel. Det fanns luft i systemet som gjorde att vi kunde klara av de toppar som kom, säger hon och fortsätter:

– Nu klarar vi inte av vårt vanliga uppdrag om vi inte jobbar övertid.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, är den arbetsgivar- och medlemsorganisation som företräder landets 21 regioner. Här arbetar Jeanette Hedberg som förhandlingschef och hon är väl medveten om de problem som finns med att bemanna vården.

– Vi skulle behöva 500 000 nya anställda till välfärden de kommande 10 åren om inget förändras. Problemet är bara att dessa personer inte finns. Enbart nyrekrytering räcker inte, man kommer att behöva göra fler saker.

Hon lyfter fram att många inom vården arbetar deltid och att mycket skulle vinnas om fler arbetade mer, helst heltid, att få ner sjuktalen och förbättra arbetsmiljön.

– Personalbristen leder till en ökad arbetsbelastning för de som är kvar, vilket påverkar arbetsmiljön negativt. Ändå är det som krävs för att ekvationen ska gå ihop att fler jobbar mer och längre. Den avgörande frågan är hur vi kan ge förutsättningar för det, men det skulle ge positiva effekter på sikt, säger hon.

Vad kan man göra här och nu för att hjälpa vårdpersonal?

– Till exempel fördela mer jämnt så att det inte är en liten grupp som står för ett stort uttag. Det här problemet har accentuerats av pandemin, men regionerna gör verkligen vad de kan. Utmaningen här är att det är svårt att hitta en quick fix.

Jeanette Hedberg vill inte kommentera siffror över övertid från enskilda sjukhus, utan poängterar att hon bara kan uttala sig i generella termer. Personalbrist leder till försämrad arbetsmiljö, vilket gör det svårare att rekrytera.

Thomas Niklasson har de senaste åren förlorat många specialiserade kollegor. Själv står han ut, än så länge.

– Det här är något som har pågått i flera år. Jag kan inte se ljuset i tunneln. Det är i sig också påfrestande – det finns inget hopp.

Läs mer

Facket larmar om läkarflykt från Sahlgrenska

Du kanske också gillar