Arbetet med ny terrorlagstiftning startades efter dådet på Drottninggatan i Stockholm 2017. Då flaggade lagrådet för delen i förslaget som handlade om deltagande i terroristorganisation och ansåg att det stod i strid med skyddet för föreningsfrihet. Riksdagen ändrade i höstas bestämmelserna om föreningsfrihet.
– Det har varit uppenbart att det är en terrorlagstiftning som inte räcker till. Vi vill nu kriminalisera en rad olika aktiviteter kopplade till terror som att upprätthålla eller stärka verksamheten för en terroristorganisation, säger Gunnar strömmer.
Enligt justitieministern skulle förslaget innebära att flera handlingar som inte är olagliga idag skulle kriminaliseras, bland annat att man stärker eller upprätthåller en terrororganisations verksamhet utan att man har uppsåt för ett terrorbrott. Dessutom ska försök till deltagande kriminaliseras eller att man finansierar någon annans deltagande.
– Det kan till exempel handla om att man köper flygbiljetter till någon annan som ska resa för att delta i en terroristorganisations verksamhet, säger Strömmer.
Förhöjd terrorhotsnivå sedan 2010
I veckan har Myndigheten för psykologiskt försvar uttalat att tonläget mot Sverige blir mer aggressivt. På en presskonferens i tisdags sa avdelningschef Mikael Tofvesson att utländska aktörer försöker sprida idén om att Sverige är ett legitimt mål för exempelvis terrorism.
Enligt Säpo har terrorhotsnivån mot Sverige inte höjts. Den har legat på en ”förhöjd nivå” sedan 2010 då hemvändande IS-resenärer började bli ett problem.
Men den senaste tidens reaktioner på koranbränningen utanför Turkiets ambassad kan i sig vara hotdrivande.
SVT sände direkt från pressträffen. Här kan du se sändningen i sin helhet.
Texten uppdateras.