Hem Sverige Ryska soldater i Ukraina kommer från Rysslands fattigaste delar

Ryska soldater i Ukraina kommer från Rysslands fattigaste delar

förbi admin
0 kommentar

18-årige Andrej från Tiumen i Ural-distriktet i centrala Ryssland dog den 4 april under artilleribeskjutningar utanför Kiev, rapporterar den ryska tidningen Sibir Realii. Hans mamma, som intervjuas i artikeln berättar att sonen i februari sa till henne att han skulle skickas till Belarus för en militärövning.

– Sen fick jag veta att de skickade över dem till andra sidan gränsen. Jag pratade med honom och frågade och frågade om han befann sig vid stridslinjen, men han skrattade och sa bara ”mamma, allt kommer att bli bra”, han ville nog inte att jag skulle oroa mig, säger hon till tidningen.

Hon säger att sonen länge drömt om att bli fallskärmsjägare, som sin morfar. Han påbörjade sin militära utbildning en månad efter 18-årsdagen i juli förra året. Redan i september hade han dock redan tecknat ett kontrakt med den ryska försvarsmakten för två års tjänstgöring.

I april rapporterade ryska upplagan av BBC att en rad annonser som söker soldater för kontraktstjänstgöring, så kallade ”kontraktniki”, publicerats på olika, ryska jobbsökarsajter. Det utlovas löner på upp till 50 000 rubel, ungefär 8 000 kronor, i månaden.

Under de första tre månaderna av 2022 hade en av de största jobbsökarsajterna 6 800 kontraktsoldatannonser ute. Siffran kan jämföras med hela 2021 då det fanns drygt 8 000 sådana annonser ute på samma sajt. Under 2019 fanns det endast drygt 1 000 annonser på sajten. BBC har ringt runt på annonserna och hört sig för om tjänsterna. Vid ett tillfälle fick de då höra att man på ”endast 10-15 dagars träning” kan bli en fullvärdig ”kontraktnik”, redo att skickas ut i strid.

Martin Kragh, Östeuropaforskare vid Utrikespolitiska institutet, säger att frågan om var soldaterna i den ryska armén kommer ifrån inte är lätt att följa. Men det som han har sett under de snart tre månader som kriget har pågått visar att unga män från Rysslands allra fattigaste regioner är överrepresenterade.

– Vi kan se i öppna källor vad soldaterna själva sagt om sitt ursprung eller i officiella rapporter över döda och skadade. Det man kan se där är att det rör sig om personer från Dagestan, delar av Kaukasusregionen, Burjatien och Sibirien. Och dessa grupper utmärker sig på olika sätt. De är ofta inte etniska ryssar och så tillhör de de allra fattigaste grupperna i landet, säger Kragh.

Han tror inte att verkligheten som uppstått, med soldater i den ryska armén från de allra fattigaste delarna av Ryssland, är ett medvetet drag från Kreml.

– Det här är ungdomar som kan acceptera en tjänstgöring utifrån de kontrakt som försvarsmakten erbjuder, för att de inte har så många andra alternativ. Ungdomar från till exempel Moskva och Sankt Petersburg som har en högre utbildning och en annan social trygghet har andra alternativ.

Martin Kragh säger också att de allra fattigaste regionerna i Ryssland har haft en befolkningstillväxt under de senaste decennierna på ett sätt som saknas i andra regioner. Där bor det en större grupp med unga män i 20-årsåldern, vilket också påverkar arbetslösheten i samma grupp.

– Den här situationen har skapats för att det ryska samhället ser ut som det gör. Unga män från andra socioekonomiska grupper som väljer att göra militärtjänstgöring kan ofta göra det inom andra sektorer som inte skickar ut dem i strid. Till exempel inom rymdförsvaret.

Personer i de fattigaste delarna av Ryssland tillhör också dem i samhället som haft absolut minst röst mot makten.

– Om det i stället hade varit många familjer i Moskva och Sankt Petersburg som fått hem sina söner stupade i kriget i Ukraina, hade de haft en mycket högre potential att göra sin röst hörd mot det och också att uttrycka sitt missnöje kollektivt. Men man ska också komma ihåg att ryska staten under de senaste åren har satt in verktyg för att tysta den typen av protester.

Han säger att det material som finns på vilka ryska soldater som stred i den lilla staden Butja, utanför Kiev visar att ryska minoriteter varit överrepresenterade även där. Just Butja har hamnat under lupp från omvärlden, efter att de ryska styrkorna dragit sig tillbaka i slutet av mars. Våldet mot boende i staden har visat sig vara av särskilt hänsynslös karaktär och flera av händelserna i staden under den ryska ockupationen utreds nu som potentiella krigsbrott.

Ove Bring är professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet och Försvarshögskolan. Han säger att rapporter om misstänkta krigsbrott och den råhet i striderna som den ryska armén har uppvisat under invasionskriget i Ukraina, kan hänga ihop med soldaternas socioekonomiska bakgrund.

– Jag tror att det handlar om utbildning och brist på medvetenhet om omvärlden. De kommer från fattiga byar längst bort i östra Ryssland. De har inte fått den militära utbildning som krävs som till exempel handlar om krigets lagar, att dessa säger att civila ska skonas.

Han drar paralleller till andra krig där det också rapporterats om misstänkta krigsbrott. Till exempel rapporterades det 2010 om att amerikanska soldater hållit förhör med afghanska krigsfångar med tortyrliknande metoder i ett fängelse utanför Kabul.

– Även i det fallet spelade socioekonomisk bakgrund och brist på utbildning in, säger Ove Bring.

Martin Kragh säger att han också har hört liknande resonemang.

– En annan förklaring som jag också har hört handlar om att personer i östra delarna av Ryssland har väldigt liten chans att ha någon personlig koppling till ukrainare, till skillnad från personer i västliga delarna av landet.

Martin Kragh, Östeuropaforskare

Foto: Utrikespolitiska institutet

Hur många unga män från Rysslands fattigaste delar som skickats för att strida i Ukraina, går inte att säga. Men tidningen ”Ljudi Bajkala”, översatt ”Bajkals människor” skriver att dödligheten bland män i åldern 18 till 45 i Burjatien har ökat med 70 procent sen kriget i Ukraina började. För män under 30 har dödligheten ökat med 270 procent. Polskie Radio, som citerar tidningen Riddle, bekräftar uppgifterna från Burjatien. De rapporterar också att följande regioner toppar listan med flest antalet döda per 100 000 invånare: Nordossetien (5,52), Burjatien (5,44), Kostroma-regionen (5,12), republiken Tuva i Sibirien (4,94), Jevrejskaja autonoma regionen i östra Sibirien (3,47) och Dagestan (3,22).

Mamman till 18-årige Andrej som stupade utanför Kiev i början av april tycker att hennes son skickades iväg till fronten alldeles för tidigt.

– Min son hade bara tjänstgjort i ett par månader. De borde skicka dit folk med erfarenhet, folk som kanske redan stridit i krig, som har erfarenhet. Men inte dessa små, varför? De är ju fortfarande barn, säger mamman till tidningen Sibir Realii.

Du kanske också gillar