Hem Sverige Så ska Sveriges kulturarv skyddas om kriget kommer

Så ska Sveriges kulturarv skyddas om kriget kommer

förbi admin
0 kommentar

Myndigheten för samhällsskydd och försvar (MSB) lämnade i början av oktober över en rapport till regeringen med förslag om hur det civila försvaret ska rustas upp under nästa försvarsperiod, 2026 till 2030.

Rapporten tar upp kommuners och regioners beredskap vid händelse av väpnad konflikt: transporter, energiförsörjning, finansiella tjänster och säkerhet.

Bland annat slår myndigheten fast att regeringen redan inför 2024 bör avsätta 640 miljoner till kulturarvet. En summa som bör kompletteras med 60 miljoner året därpå. Dessutom anser de att det bör upprättas ett särskilt råd som ska ansvara för skyddet av kulturarvet.

– Vad man har sett i en del konflikter, inte minst i Syrien och Ukraina, är att kulturarv är ett uttryckligt mål för krigförande. Även talibanerna i Afghanistan förstörde aktivt kulturarv för att skapa det nya emiratet. Och nu i Ukraina ser vi att Ryssland gör det för att eliminera Ukraina som nation. Så det här har blivit väldigt aktuellt.

Det säger Anders Eriksson, utredare på MSB och en av upphovspersonerna bakom rapporten. Han beskriver förberedelserna för att skydda kulturarvet som ett ”nygammalt område”, en fråga som på många sätt kom att falla i glömska i samband med att det civila försvaret avvecklades och planeringen inför att Sverige skulle kunna dras in i ett krig avskrevs från den politiska dagordningen.



Foto: Lotta Härdelin

Nu har frågan återigen aktualiserats.

– Vi tycker att hela planeringen för skyddet av kulturarvet och upprättandet av det civila försvaret bör intensifieras. Ju snabbare vi kan komma i gång med arbetet – både när det kommer till avsättandet av ekonomiska medel och själva arbetet – desto snabbare har vi en beredskap och handlingsfrihet när eller om det värsta skulle hända, säger Anders Eriksson och fortsätter:

– Det är inte som att vi står inför något direkt hot just nu. Men riskerna ökar ju med det omvärldsläge som vi har.

Rent konkret vill MSB att regeringen ska avsätta resurser för att myndigheter, statliga museer och länsstyrelserna ska inleda ett förberedelsearbete som de till viss del redan är ålagda att genomföra, men som i stor utsträckning inte blivit gjort.

En förordning som reglerar detta är Om undanförsel och förstöring (1993), som slår fast att relevanta aktörer ska träna på att forsla bort särskilt viktiga kulturegendomar till säkra platser vid händelse av väpnad konflikt.

Erika Hedhammar, utredare på Riksantikvarieämbetet, säger att myndigheten där hon jobbar länge har förordat museer att göra riskanalyser – vad händer till exempel med deras samlingar om det börjar brinna? Men risken för krig är en ny fråga som de behöver ta ställning till.

– Träningen på att forsla bort viktiga kulturegendomar åligger å ena sidan Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket och ett antal centralmuseer. De kulturegendomar som inte faller under deras paraply ska tas om hand av länsstyrelserna i samarbete med försvaret, under samordning av MSB, men det arbetet har inte riktigt kommit i gång, säger Erika Hedhammar och fortsätter:

– Det har inte varit ett prioriterat område. Men jag är glad att frågan börjat tas på allvar nu och jag upplever det också som att många börjat få upp ögonen för betydelsen av den här typen av förberedelser.

Burs prästgård är en av de kulturegendomar som märkts ut som särskilt skyddsvärda av Gotlands länsstyrelse.



Foto: Länsstyrelsen Gotland

Ett län sticker dock ut i sammanhanget är Gotland. Där inleddes under 2018 en särskild satsning på totalförsvaret där öns kulturella arv spelade en viktig roll. Ett led i detta var att länsstyrelsen under två års tid arbetade med att upprätta en lista över särskilt skyddsvärda kulturegendomar, som ska märkas ut med en så kallad blue shield i enlighet med Haagkonventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt.

– Allt som allt rör det sig om 57 kulturegendomar som våra handläggare valt ut i samråd med vårt länsmuseum och Visby stift och försvarsmakten och som sedan godkänts av Riksantikvarieämbetet, säger Gotlands landshövding Anders Flanking.

– Vi har över 90 medeltida kyrkor och tusentals fornlämningar på Gotland och vi har varit tvungna att vara väldigt noggranna när vi valt ut kulturegendomarna, de som vi bedömer som allra viktigast. Och vi har tränat på att forsla bort dem också tillsammans med länsmuseet och frivilliga försvarsorganisationer.

MSB vill se att den här typen av arbete inleds av alla länsstyrelser, och enligt Anders Eriksson verkar ett sådant arbete på flera håll vara på gång.

– Försvaret handlar ytterst om bevarandet av nationen, och nationen har ju många delar. Dels handlar det om gränser och administrativa indelningar. Men nationen har också ett innehåll och där kommer kulturarvet in.

– Detta är en viktig roll för det yttersta försvaret av Sverige, både det civila och det militära försvaret. Vi har kunnat se i Ukraina hur orkestrar och kulturinstitutioner blivit viktiga som en del av skapandet av en nationell ukrainsk identitet som därmed blir någon form av grund för motståndskraft mot en ockupant eller mot en angripare. Så det handlar också om att kulturen ska spela en roll i att stärka samhällets motståndskraft och försvarsvilja.

Läs mer om kulturarv:

Kulturarv i farozonen när föreningar måste spara el

Svenska museer förbereder sig på klimataktioner

Du kanske också gillar