Hem Sverige Södertälje rustar för höjd livsmedelsberedskap

Södertälje rustar för höjd livsmedelsberedskap

förbi admin
0 kommentar

Kamouflageklädda soldater och pansarfordon patrullerar Södertäljes somriga centrumgator. Telge insatskompani har fått 75 nya rekryter i vår och över 10 000 personer i länet har sökt till Hemvärnet efter Ukrainakriget.

I fält ordnar Hemvärnet maten själv men under dagens krigsövning i urban miljö står kommunen för lunchen som hämtas med terrängbil vid köket på ett äldreboende.

– Vi ville testa hur det skulle fungera i verkligheten. Det är inte alls omöjligt att vi begär stöd av kommuner eller regioner om vi är tvungna att verka i deras miljöer. Jag frågade därför kommunen om vi kunde göra en övning i övningen, säger Björn Krafft, kompanichef för Telge insatskompani.

Björn Krafft och Peter Cederlin från Telge insatskompani hämtar matkantinerna med terrängbil till Hemvärnets övning i Södertälje centrum.

Foto: Jonas Lindkvist

Vid lunchtid har ett gäng soldater samlats kring kantinerna på Stora torget för att äta rykande ribollitasoppa gjord på grönsaker och bröd med en skedgaffel som alla bär i byxbenfickan.

– Vi får göra som vi brukar göra, stå och äta. Ute i fält har vi egna kokgrupper, eller frystorkad mat och energibars som vi bär med oss, det beror på hur länge vi är borta, säger Johan Nilsson, ställföreträdande kompanichef.

Den 34-årige dataingenjören Aziz Bozkurt har varit hemvärnssoldat sedan 2013 och trivs med det gröna livet även i asfaltsmiljö.

– Det var en väldigt god soppa. Försvarsmakten har sin egen mattrupp som förser oss med mat, underhåll och bränsle. Men vid ett storskaligt krig skulle totalförsvarsplikten träda in och då får även kommunerna ansvar, säger Aziz Bozkurt.

”Det är skönt att det är många som börjar tycka att Hemvärnet är viktigt, jag gick med 2013. Man förväntar sig inte att kriget ska komma så nära men hotet från det gamla öst har ju funnits nästan hela tiden”, säger dataingenjören Aziz Bozkurt, dataingenjör som äter lunch med Leif Pettersson, fordonsförare från Nykvarn.

”Det är skönt att det är många som börjar tycka att Hemvärnet är viktigt, jag gick med 2013. Man förväntar sig inte att kriget ska komma så nära men hotet från det gamla öst har ju funnits nästan hela tiden”, säger dataingenjören Aziz Bozkurt, dataingenjör som äter lunch med Leif Pettersson, fordonsförare från Nykvarn.

Foto: Jonas Lindkvist

Alla kommuner är enligt lagen om extraordinära händelser skyldiga att sörja för måltider i verksamheterna även i kris och krig. De kan även få i uppgift att stödja försvaret med mat. DN:s enkät till kommunerna i Stockholms län visar att knappt 60 procent, 15 av 26, uppger att de har en beredskapsplan för att servera mat till skolor och äldreboenden i krislägen. Sollentuna vill inte svara på grund av sekretess.

Kommunernas livsmedelsberedskap

Kommunernas livsmedelsberedskap

*Enligt svar i Livsmedelsverkets enkät 2021.

– Livsmedelsberedskapen i Stockholm ser ut ungefär som i övriga landet. Det är stor variation i hur kommunerna ser på sitt ansvar och hur långt man kommit i arbetet. Vissa har kommit längre och Södertälje sticker ut med en livsmedelsförsörjningsstrategi, säger Emma Andersson, handläggare för krisberedskap och civilt försvar på länsstyrelsen.

Kriget i Ukraina tog många kommuner på sängen men nu jobbar de flesta aktivt med frågan.

– Många kommuner har börjat steppa upp, men om det blir krig har vi ett stort arbete framför oss som behöver gå väldigt snabbt. Stockholms län är extra sårbart för att vi har en så hög andel av befolkningen och så liten egen livsmedelsproduktion.

I enkäten uppger majoriteten av kommunerna att de har någon form av beredskapslager för endera livsmedel, vatten eller bränsle, vissa hänvisar till sekretess. De som har ett matlager har oftast livsmedelsberedskap för en vecka, men tidsspannet spänner mellan tre till fjorton dagar. Södertälje och Värmdö har matlager i två veckor.

Fjorton kommuner har även en krismeny. Enligt Livsmedelsverket bör den vara enkel att laga, fri från allergener och bestå av livsmedel som kan lagerhållas länge. Tillagningsköket bör ha reservkraft och nödvatten om el och vatten slås ut.

– Det viktiga med krismenyn att titta på vad man kan lagerhålla till sina egna menyer vid olika typer av störningar. Att rätterna ligger nära det man serverar i vardagen så man får naturlig omsättning. Vi vill inte uppmuntra till att bygga stora lager utan att kunna omsätta det och riskera att det blir matsvinn, säger Emelie Eriksson, projektledare på Livsmedelsverket.

”Svenska baljväxter är bra produkter om det blir krig. Gråärtor, gulärtor och linser håller länge och innehåller mycket näring, vitaminer och proteiner om det handlar om att överleva”, säger kocken Mathias Eriksson.

”Svenska baljväxter är bra produkter om det blir krig. Gråärtor, gulärtor och linser håller länge och innehåller mycket näring, vitaminer och proteiner om det handlar om att överleva”, säger kocken Mathias Eriksson.

Foto: Jonas Lindkvist

I Stockholms stad klarar verksamheterna bara ett par dagar med störningar, om leveranser uteblir eller el och vatten försvinner. Med kriget i Ukraina har staden intensifierat arbetet som fått högsta prioritet.

– Vi jobbar med två spår, dels att identifiera platser för storkökslösningar där man kan laga mat för många personer, dels att bygga upp beredskapslager, säger Olof Klingvall, kommunikationsstrateg på stadsledningskontoret.

Sundbyberg ska ha en beredskapsplan klar i år. Redan under pandemin ställde köken om för att periodvis klara 30 procents personalbortfall.

– Det fungerade bra. Men nya handlingsplanen för livsmedelsförsörjning har fler parametrar att ta hänsyn till då vi utgår från att Sverige befinner sig i höjd beredskap. Det kan handla om bortfall av el, vatten, internet, matleveranser, telefoni eller kollektivtrafik, säger Anette Appelgren, måltidschef i Sundbyberg.

Några kommuner i landet har livsmedelslager även för allmänheten. Västerås kan försörja invånarna i två veckor, utöver veckan som alla landets invånare ska ha egen hemberedskap för. Lagerfrågan diskuteras nu i bland annat Nacka och Norrtälje.

Femtio portioner soppa hämtas från kocken Mathias Eriksson i Mariekällgårdens kök av kvartermästare Peter Cederlin från Telge insatskompani.

Femtio portioner soppa hämtas från kocken Mathias Eriksson i Mariekällgårdens kök av kvartermästare Peter Cederlin från Telge insatskompani.

Foto: Jonas Lindkvist

I produktionsköket på Mariekällgården i Södertälje är frys och skafferier fyllda för att klara två veckors mathållning. Här lagas vanligtvis mat åt 350 personer på stadens äldreboenden men den här dagen jobbar man extra för att servera soldatmat.

Den krismodifierade ribollitasoppan innehåller svenska råvaror som inte påverkas av eventuellt importstopp vid krig.

Krigssoppan är gjord på hållbara svenska råvaror, med gulärtor från Vreta, vitkål, grönsaker, rosmarin, västerbottensost och en fläsksida.

Krigssoppan är gjord på hållbara svenska råvaror, med gulärtor från Vreta, vitkål, grönsaker, rosmarin, västerbottensost och en fläsksida.

Foto: Jonas Lindkvist

– Jag tänkte att försvaret är trötta på ärtsoppa och det är ju inte torsdag heller. Därför blir det ribollitasoppa på gulärtor och vitkål med svenskt fläsk. Ryssen har ju inte kommit än så jag har lite vitt vin i soppan också, säger Mathias Eriksson, produktionsansvarig kock på Mariekällgården.

Han reder soppan som kokats i timmar och smaksätter med västerbottensost i stället för parmesan, focacciabrödet är bakat på svensk rapsolja.

– Focaccia är praktiskt för man behöver inte ha smör till om man är ute i fält. Det här är en lite lyxigare variant av krissoppan. De får också en nyttig gulärtsdipp med paprika och vitlök. Vi gör hummus på gråärtor i stället för kikärtor, för det är ju ingen nordisk råvara.

”Focaccia är praktiskt för man behöver inte ha smör till om man är ute i fält. Den här är gjord på svensk rapsolja”, säger Mathias Eriksson.

”Focaccia är praktiskt för man behöver inte ha smör till om man är ute i fält. Den här är gjord på svensk rapsolja”, säger Mathias Eriksson.

Foto: Jonas Lindkvist

Kökets förråd är fyllt med svenska torrvaror, som gråärtor, gulärtor och gröna linser. Alla med lång hållbarhet, ärtorna går ut först i januari 2025. I frysen ligger porterstek, revbensspjäll och rester som matbuffert.

– Vi ska ha mat för två veckor om något händer med leveranserna. Om det blir krig och vi måste servera mat så att folk överlever är linser och bönor bra för de innehåller mineraler, vitaminer och proteiner som nästan är likvärdiga med kött och fisk och håller länge, säger Mathias Eriksson.

Råvarorna har man god beredskap för men om el och vatten försvinner blir svårare att klara biffen.

”Vi har normalt en veckas mat hemma. Jag har också mat i frysen och skafferi som buffert för att det ska räcka i två veckor. Om det blir kris får man variera rätterna”, säger Mathias Eriksson.

”Vi har normalt en veckas mat hemma. Jag har också mat i frysen och skafferi som buffert för att det ska räcka i två veckor. Om det blir kris får man variera rätterna”, säger Mathias Eriksson.

Foto: Jonas Lindkvist

– Om vi skulle bli utan el har vi ingen heltäckande reserv i nuläget. Då spricker upplägget med bönor som måste kokas. Vatten kan vi ju ta ur en sjö och koka, men för elen har vi ingen lösning i nuläget.

Södertälje antar i höst en livsmedelsförsörjningsstrategi. Målet är att skapa hållbarhet i normalläge och beredskap för krisläge. Den ska stärka lokal hållbar livsmedelsproduktion och förbereda för både klimatförändringar och ökad befolkning.

– Vi har jobbat med den i fyra år. Då fanns varken pandemi eller krig. Det finns ju andra kriser än krig, som skogsbränder som kan påverka livsmedelsförsörjningen. Vi har tittat på krisberedskap som inte gäller militära frågor, det sköter säkerhetsavdelningen, säger Helena Nordlund, strategiansvarig i Södertälje.

Södertälje har jobbat länge med att ställa om till hållbara, närproducerade och resilienta kost. Haveriet på Södertäljebron 2016 blev en väckarklocka. Då kraschade en lastbil in i ett räcke vilket ledde till att trafiken i södergående riktning stängdes av i två månader.

– När bron gick sönder såg vi att vi behövde en rutin. På sommaren har vi nu ett lager och ett kök riggat för störningar och en krismeny för räddningspersonal, säger kostchef Sara Seing.

Vid sidan av livsmedelsförsörjningsplanen har kommunen även en odlingsstrategi för att fler ska odla kommersiellt och stärka självförsörjningsgraden.

– Våra menyer ska vara av råvaror som kan odlas i Sverige. Det är ganska radikalt inom offentliga måltider. Men varför ska vi importera ris till offentliga kök när vi har lokalt spannmål? Den lokala livsmedelsförsörjningen är ju helt avgörande.

Kostnaden för ökad beredskap är oklar men Ukrainakriget har redan ökat kostbudgeten med 13 procent och uppskattas öka till 33 procent i höst på grund av kriget.

– Vår livsmedelsbudget kommer att gå med miljoner i underskott i år. Trots att vi vidtagit åtgärder för att hålla kostnaderna nere. Vi har mycket ekologiska råvaror, de kostar mer, å andra sidan är vi mindre beroende av konstgödsel från Ryssland, säger Sara Seing.


Foto: Jonas Lindkvist

I våras gav regeringen en utredning i uppgift att bygga upp en nationell livsmedelsberedskap för att klara en säkerhetspolitisk kris i minst tre månader. En tuff uppgift för kommunerna enligt Livsmedelsverket.

– Vi ser inte riktigt att det är rimligt för måltidsverksamheterna i en kommun att klara en så pass lång tid. Det är en resursfråga hur många dagar man kan ha beredskap för. Många får inte utökade medel för att bygga lager och har redan pressad budget, med ökade livsmedelspriser är det klart att det blir en utmaning, säger Emelie Eriksson.

I maj samlade länsstyrelsen kommunerna för att gå igenom Livsmedelsverkets nya beredskapshandbok. Att rusta kommunerna för krig kräver kraftfulla och snabba åtgärder.

– Det behövs både lagstiftning, tydlighet och finansiering. Men vi kan inte sitta och vänta på det utan behöver göra det vi kan innan det är på plats, säger Emma Andersson.

Du kanske också gillar