Stockholms största nya bostadsområde växer fram

– Bygget av Norra Djurgårdsstaden kommer att fortsätta i över ett decennium till. Just nu befinner vi oss i alla olika skeden av stadsutveckling, vi har färdigbyggda hus där folk flyttar in och vi har områden där vi ska börja sanera marken, säger projektchefen Staffan Lorentz.

2011 började de första bostäderna byggas och året därefter kunde de första familjerna flytta in. Sedan dess har mer än 3 000 lägenheter byggts mellan Husarviken och det gamla Gasverket i Hjorthagen, varav 500 är studentbostäder och 52 procent är hyresrätter.

– Gasverksområdet är vad vi kallar Norra Djurgårdsstadens kärna, vi jobbar allra mest med att bevara industrimiljön, återanvända den, spara detaljer och göra funktionella lokaler av den, säger Malin Claesson Stenström, regionchef vid CA Fastigheter, ett familjeföretag i fastighetsbranschen.

– Att bygga om gamla hus är det mest hållbara, säger företagets vd Andreas von Hedenberg.

Gasverksområdet ritades av arkitekten Ferdinand Boberg, som också ligger bakom bland annat Thielska galleriet, NK, Rosenbad och Posthuset på Vasagatan i centrala Stockholm. Gasverkets verksamhet upphörde 2011 efter över 100 års produktion av stadsgas, innan dess var området stängt för allmänheten.

– Det är lite speciellt med de gamla husen i Gasverksområdet, det ger karaktär, säger Staffan Lorentz.

Nu finns skola, restauranger, kaféer, affärer, arbetsplatser, bostäder, Systembolaget, Spårvägsmuseet, kontor.  Av Bobergs två stora gasklockor i tegel ska det ena bli en kulturscen och den andra ett hotell. Man ska aldrig behöva lämna Gasverksområdet, enligt Malin Claesson Stenström.

– Men det är lite av ett doldisområde för stockholmarna, säger Eva Eliasson, kommunikationsstrateg för Gasverket.

Trots det är Gasverksområdet lätt att nå, enligt Malin Claesson Stenström.

– Tunnelbanan i Ropsten ligger 200–250 meter bort, buss nummer 6 och 75 går genom området och det tar fem minuter att cykla till Stureplan. Det är nära trots att det är avsides, vi vill skapa en ny plats i Stockholm som man vill besöka, säger hon.

Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Husarviken i norr till Loudden i söder.

– Vid Kolkajen nära Ropsten föreslår vi en ny struktur, vi bygger en halvö ut i Värtan. Tidigare planer på att bygga en ö har skrotats, faran för skred innebar en alltför stor risk i genomförandet.  Men antalet lägenheter blir detsamma, säger Staffan Lorentz.

Vad gäller Ropsten väntar projekt Norra Djurgårdsstaden på besked från regionens trafikförvaltning om hur de vill att bussar och eventuellt Spårväg city ska angöra till tunnelbanan och Lidingöbanan. Och från Trafikverket om planerna för Östlig förbindelse.

– Vi har ingen tidsplan för alla delarna av Ropsten, så vi kan inte planera något annat där innan vi får besked.

I december bestämde Region Stockholm att återuppta arbetet med att knyta ihop Spårväg city med Lidingöbanan.

Cementas depå, som nu ligger på Lövholmen mellan Gröndal och Liljeholmen, är tänkt att flyttas till Energihamnen för att möjliggöra fler bostäder på Lövholmen, men inget slutgiltigt beslut är fattat.

Utvecklingen av Värtahamnen började 2010 och planeras för omkring 1 700 bostäder samt kontor och handel. Mellan 2013–2016 byggdes Värtapiren ut till en modern hamn med en ny terminalbyggnad. I Frihamnen planeras för cirka 1 700 lägenheter och 4 000 arbetsplatser.

– Det blir inte bara bostäder och hamn i Norra Djurgårdsstaden, industrier blir kvar och det tillkommer kontorsytor, handel, och service, säger Staffan Lorentz.

På Loudden är alla oljecisterner rivna och förorenad jord har schaktats bort på oljebolagens områden. Där planeras det att byggas omkring 4 000 bostäder och tidigast 2024 startar arbetet med den första detaljplanen. Ytterligare sanering kommer att krävas för att det inte ska vara någon hälsorisk för människor att bo och vistas i området.

– På Loudden krävs väldigt omfattande marksanering, vi förhandlar med oljebolagen om vem som ska stå för den.

Höga kontorshus ska användas som bullerskydd mot färjetrafiken.

– Buller är en stor fråga, vi vill ju helst bygga nära vattnet, säger Staffan Lorentz.