Hem Sverige Stridspilot slutar: inget förtroende för ledningen

Stridspilot slutar: inget förtroende för ledningen

förbi admin
0 kommentar

– Detta är absolut ett drömyrke, det är jättekul att flyga. Förutom flygningen jobbar vi med andra saker för att verksamheten ska gå runt. Yrket innebär risker för mig och de jag flyger tillsammans med. Det är ett stort ansvar, säger stridspiloten Björn till DN.

Han är en av Sveriges drygt 100 stridspiloter. De senaste fem åren är det fler piloter som slutat än vad försvaret kunnat rekrytera och utbilda. I år saknas var femte pilot i Flygvapnet. Därför är det ett dråpslag mot verksamheten att ett 40-tal stridspiloter nu i höst tar tjänstledigt för att byta till civila arbeten.

Redan innan avhoppen så saknas en femtedel av piloterna i flygvapnet.

Foto: Johan Nilsson/TT

Stridspiloten Björn är en av dem. Av säkerhetsskäl anger DN inte hans riktiga namn. Björn är i 30-årsåldern med flera års erfarenhet av att flyga stridsflygplanet Gripen.

Utbildningen till officer och stridspilot tar sju år. Björn och hans kolleger gick in i flygvapnet för att vara stridsflygare till 55 års ålder. Men 2016 höjdes pensionsåldern för statligt anställda till 67 år. Björn och de andra piloterna som är födda efter 1988 blev då av med pensionsförmånen.

– Jag anställdes med pension från 55 år. Sedan dess har jag fått tolv års extra arbete med pension vid 67 år utan kompensation och lönestrukturen har inte ändrats, säger Björn.

Ingångslönen för en utbildad pilot fixerades 1999 till 38 000 kronor, samma nivå som en riksdagsledamot då hade. I dag har en riksdagsledamot 71 500 kronor i månaden. Först 2021 justerades piloternas ingångslön – till 42 000 kronor.

– Piloter i kustbevakningen och ambulansflyget har högre lön än oss, och vi ligger under vad stridspiloter i Finland får. Vi har inga civila flygcertifikat så vi kan inte byta jobb och börja flyga kommersiellt flyg, utan som piloter är vi fast i Försvarsmakten, säger Björn.

Försvarsmakten lockar blivande piloter med att de ska få flyga Gripen, ”ett av världens mest avancerade stridsflygplan”. Enligt Arbetsgivarverket ska den som flyger ”flygplan med komplicerade system” ha den näst högsta lönenivån, nivå 5. Men Försvarsmakten har satt stridspiloterna i lönenivå 3, som gäller för piloter som framför mindre, enklare flygplan.

– Jag flyger ”flygplan med komplicerade system”, men Försvarsmakten anser inte att jag jobbar med det. Det är en väldig nedvärdering av oss som piloter, anser Björn.

Nära hälften av flygvapnets stridspiloter kliver av Gripenplanen. Piloten på bilden är inte den som DN intervjuat.

Nära hälften av flygvapnets stridspiloter kliver av Gripenplanen. Piloten på bilden är inte den som DN intervjuat.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Det är ändå ett stort steg att kliva ur flygdräkten, lägga hjälmen på hyllan och sätta sig i skolbänken?

– Ja, absolut. Men mitt förtroende för ledningen har gradvis blivit sämre. Trots att jag sedan flera år talat med alla möjliga företrädare i Försvarsmakten för att få en förbättring så har problemen inte lösts. Då börjar man leta efter ett annat yrke där jag kan styra över mitt liv och välja jobb – då är skolbänken den väg som finns, svarar Björn.

Sveriges luftförsvar bygger på investeringar för 100-tals miljarder kronor i radarstationer, flygbaser, verkstäder, markpersonal, stridsledare och Gripenplan. Längst fram i denna kedja finns stridspiloterna. Nu hotar en konflikt om piloternas villkor hela luftförsvarets framtid, tillväxt och bilden av Sveriges försvarsmakt.

Redan för drygt tio år sedan tog flygvapnet fram att antal förslag för att undvika en pilotkris, men de rann ut i sanden.

– På högre nivå i högkvarteret hade man mandat och möjlighet att fatta beslut. Men de brydde sig inte. Så de flesta av förslagen struntade man i, och i något fall kom man att agera tvärt emot förslagen. Man förstod inte problemen. Det förvärrade situationen och i dag är detta ett mycket komplext problem, säger en officer i flygvapnet till DN.

Flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström.

Flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström.

Foto: Adam Ihse/TT

Den som företräder Försvarsmakten utåt är flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström.

– Läget är ytterst oroande. Vi hade en situation redan när jag klev på som flygvapenchef att vi inte hade ett fullt fungerande personalsystem, både när det gäller rekrytering och bibehållande av piloter, säger Carl-Johan Edström.

Inom sin budget har Edström föreslagit åtgärder för 600 miljoner kronor över tio år. Han vädjar till piloterna att stanna kvar, åtminstone ett år. Men trots att han är flygvapenchef har han inte mandat att förändra piloternas löner. Han kan inte heller kommentera stridspiloten Björns kritik mot att piloterna satts i lönenivå 3.

– Jag har jobbat med de förändringar jag har mandat för. Men jag har inte mandat att hitta en övergångslösning för pensionerna, säger Carl-Johan Edström.

På onsdagen möts Försvarsmakten och Officersförbundet på nytt.

Lars Fresker, ordförande för Officersförbundet.

Lars Fresker, ordförande för Officersförbundet.

Foto: Margareta Bloom Sandebaeck

– Nu är avgörandets tid inne. Det har gått väldigt trögt för flygvapenchefen. Han sitter ju inte riktigt på mandat att förhandla utan det är andra i Försvarsmakten, som måste göra en hemställan till Arbetsgivarverket, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

Läs mer:

Svenska försvaret kastas in i svår kris – mitt i Natoprocessen

Emanuel Örtengren: Det räcker inte att försvaret blir större – det måste också bli smartare

Du kanske också gillar