Statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för att enstaka svenska manifestationer kan få direkta konsekvenser för Sverigebilden i världen och för svensk säkerhet.
– De grupper och de individer som genomför denna typ av aktioner, blir i det säkerhetspolitiska läget – nyttiga idioter för krafter som vill Sverige illa, sade statsministern vid en pressträff.
På Svenska institutet arbetar man kontinuerligt med att analysera bilden av Sverige utomlands, och rapporteringen i utländska nyhetsmedier. Där har man aldrig sett ett så stort intresse för Sverige som under den senaste tiden: efter koranbränningen utanför Turkiets ambassad, och den upphängda Erdogandockan vid Stadshuset i Stockholm.
– Vi har sett enorm rapportering om Sverigebilden och om Sverige. Den största vi har sett någonsin, säger myndighetens generaldirektör Madeleine Sjöstedt.
Under början av coronapandemin uppmärksammades Sverige stort i medier runtom i världen. Då var det Sveriges strategi kring hanteringen av viruset som var i fokus. Det var då den största uppmärksamheten Svenska institutet noterat.
– Men det här är mycket större, säger generaldirektören.
Vad är det för bild som sprids?
– Det ena som återkommer är att Sverige är ett islamofobiskt land, det andra att Sverige tillåter terrorism och är intolerant mot islam.
Svenska institutet försöker vanligtvis att hantera negativa och felaktiga bilder som sprids om Sverige genom att bemöta dem med fakta.
– Men i ett sådant här läge är det oerhört svårt, för trycket är så högt.
På myndighetens svenska, engelska och arabiska Twitterkonto ligger därför nu ett uttalande från statsminister Ulf Kristersson från den 23 januari – där han säger att yttrandefrihet är en fundamental del av demokrati – men att han vill uttrycka sin sympati för alla muslimer som blivit kränkta av koranbränningarna i Sverige. Och kommentarerna har haglat in.
https://twitter.com/Sweden_AR/status/1617095713157955587?s=20&t=wWF2La9vVbAsDSnAFOJa_Q
– Vi polisanmäler alla hot, och informerar andra myndigheter om vad som skrivs. I det här läget får man vänta med att bemöta tills det lugnat sig lite.
Hur hanterar ni situationen?
– Vi ser det som vår uppgift att sprida en korrekt information om Sverige i de kanaler vi har. Där försöker vi dels svara på felaktigheter men också själva nå ut med korrekt information och skicka vidare till andra myndigheter, säger Madeleine Sjöstedt.
För personalen på myndigheten är arbetsbelastningen i nuläget ”kollosal” enligt generaldirektören.
– Våra arabisktalande kanaler har hanterat 10 000-tals kommentarer de senaste dagarna. Och våra analytiker får också arbeta väldigt hårt. Det är jättestor arbetsbelastning. Men det är det minsta problemet.
Under den senaste tidens uppmärksamhet kring Sverige har myndigheten polisanmält ett stort antal hot. Då innebär det att faktiska personer hotas. I andra fall larmar de till utrikesdepartementet eller myndigheten för psykologiskt försvar. Myndigheten för psykologiskt försvar varnade på tisdagen för en omfattande desinformationskampanj mot Sverige.
– Vi noterar att ett större antal våldsbejakande budskap varit aktiva och synliga nu, sade myndighetens operativa chef Mikael Tofvesson på en pressträff om Sveriges säkerhet på tisdagen.
Inlägg om Sverige på arabiska och turkiska väcker rekordstort intresse på Facebook och Instagram, visar även en genomgång DN har gjort. Sett på en månadsbasis har inlägg som nämner Sverige inte sedan åtminstone 2015 fått så många reaktioner, delningar och kommentarer som under slutet av 2022 och i januari 2023.
På Svenska institutet följer man bilden av Sverige i världen kontinuerligt. Madeleine Sjöstedt säger att det är viktigt att komma ihåg att Sverige trots allt har ett gott rykte i omvärlden.
Ett år efter den stora uppmärksamheten kring Sveriges coronastrategi, i mars 2021, hade fyra av tio svarande i nordiska länder fått en försämrad bild av Sverige, enligt en rapport som Svenska institutet då gjorde.
Om den senaste tidens rapportering och uppmärksamhet kan påverka den bilden vet man inte ännu.
– Men vi vet att sådant som har med behandling av den egna befolkningen, behandling av andra länders befolkning eller synen på religion kan påverka bilden. Det är oroväckande, säger Madeleine Sjöstedt.
Läs mer: