Sverige riskerar förlora kampen om vindkraft i Bottenviken

Industrietableringarna i norra Sverige kräver uppemot 70 TWh inom två decennier. Det är mer än hälften av Sveriges årliga elanvändning i dag. Vindkraften har av bland annat gruvjätten LKAB pekats ut som lösningen, men DN har tidigare berättat om hur ökade markkonflikter i norr, riskerar att sätta stopp.

Ökat elbehov och svåra markkonflikter har fått företag att rikta uppmärksamheten till havs. Just nu planerar flera företag för stora havsbaserade vindkraftsparker i Finlands och Sveriges ekonomiska zon i Bottenviken.

– I ekonomisk zon är det regeringen som fattar beslut och kommunerna har inget veto, säger Linus Palmblad, expert på havsbaserad vindkraft på Energimyndigheten.

I Finlands ekonomiska zon planeras tre stora parker Halla, Laine och Reimari. Parkerna ligger några mil från den svenska kusten, i kloss med Sveriges ekonomiska zon där ytterligare två parker planeras; Bothnia Offshore Omega och Polargrund.

– Det kan till slut bli så att den som kommer sist, inte kan etablera sig i sin ekonomiska zon, man får helt enkelt inte plats med hänsyn till naturmiljö, sjöfart eller annat, säger Fredrik Lindgren, verksjurist på Havs- och vattenmyndigheten.

Inget av de två svenska projekten i norr ligger för beslut på regeringens bord, däremot väntar sju projekt i södra Sverige på beslut. Om Sverige inte ökar takten, kan förseningar uppstå när projekten väl fått alla tillstånd.

– Hamnar Sverige på efterkälken finns risken att vi hamnar sist i kön hos leverantörerna av vindkraftverk till havs. Alla båtar och vindkraftverk kan då vara uppbokade för projekt i andra länder, säger Linus Palmblad.

Kan det bli för trångt i Bottenviken?

– Risken är att det blir för stora påverkan på andra näringar eller närliggande naturmiljö, om det byggs mycket i ett och samma område. En särskild utmaning för norra Sverige och Finland är kopplingen till vintersjöfarten, säger han.

Joel Smith, infrastrukturdirektör och ställföreträdande generaldirektör på Sjöfartsverket, säger att situationen är exceptionell i Bottenviken, där det är isen som bestämmer var sjöfarten kan åka på vintern.

– Med stora vindkraftsparker kan det på vissa ställen vara omöjligt att köra runt isvallarna, och den oron delar vi med Finland, säger han.

Sjöfarten pekas också ut som en viktig pusselbit för de nya industrietableringarna i norra Sverige. När fartygen tar sig till och från de norrländska hamnarna behöver avståndet mellan vindkraftsparkerna vara rejält tilltagna, och om det samtidigt byggs vindkraftsparker på den finska sidan kan tänkbara etableringar på den svenska sidan påverkas.

– Då kanske vissa platser på den svenska sidan inte längre är lämpliga för vindkraftsparker med hänsyn till sjösäkerhet och framkomlighet, säger Joel Smith.

Exakt hur stora konsekvenserna kan bli för sjöfarten är det ingen som riktigt vet. Det finns enligt Linus Palmblad på Energimyndigheten, nämligen få projekt i världen som byggts i arktiska förhållanden.

Svenska företaget OX2 planerar havsbaserade vindkraftsparker i bland annat finsk ekonomisk zon utanför Umeå och Kalix, och har en pågående utredning om isens påverkan.

– Vi tror inte att de här projekten faller på det. Det finns lösningar, säger Anton Embäck, ansvarig för havsbaserad vindkraft på OX2.

Han menar att valet av att bygga i finsk ekonomisk zon inte handlar om att hinna före eventuella aktörer på den svenska sidan.

– Jag tror det finns utrymme för havsbaserad vindkraft på båda sidor. Om det finns risk för att det blir trångt måste berörda aktörer samverka.

Men det finns ytterligare problem för den havsbaserade vindkraften som riskerar att Sverige hamnar på efterkälken.

– De länder som har mer havsbaserad vindkraft har också ett utvecklat regelverk för det och en mer statlig styrning. Det saknar vi i dag i Sverige, säger Linus Palmblad på Energimyndigheten.

Till exempel skulle staten kunna peka ut områden som är lämpligt att bygga på, där de som vill bygga vindkraft får tävla om området likt en auktion.

Kan industrietableringarna i norr klara sig utan havsbaserad vindkraft?

– Det är möjligt, men det innebär att andra lösningar behöver stå för en större del av den nya elproduktion som krävs.

DN har sökt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) för en kommentar om hur regeringen ser på att det saknas lagar och regler för att underlätta för havsbaserad vindkraft.