Hem Sverige Träna för livet istället för proven!

Träna för livet istället för proven!

förbi admin
0 kommentar

Ledare Det dramatiska raset för läsningen i skolan måste mötas med mycket mera träningstid och mycket mindre utvärderingshets. 

Lagom till nästa veckas läslov kom två oroande rapporter:

Högskolan i Dalarna larmade om att läsning av såväl facklitteratur som skönlitteratur har rasat i grundskolan.

Och Skolinspektionen som för första gången undersökt hur skolorna arbetar läsfrämjande gav hälften bakläxa.

I studien från högskolan i Dalarna visar Mats Tegmark, lektor i pedagogiskt arbete, och hans kollegor att elever i årskurs 6 och 9 får oerhört lite träning på skoltid i konsten att läsa, och att försämringen är dramatisk.

Martin Ingvar beskriver läsning som nyckel både till matematikens begreppsvärld och andra språk 

För 15 år sen läste 31 procent av niorna och 44 procent av sjätteklassarna minst fem sidor skönlitterär text en vanlig skoldag. I dag har siffrorna sjunkit till 6, respektive 8 procent. Hälften av niorna läser inte ens en sida facklitteratur en vanlig skoldag.

Sammantaget ger skolan “högst bristfälliga förutsättningar” för att göra eleverna till goda läsare.

Orsaken till den minskade lästräningen är det Tegmark kallar “utvärderingshysteri” och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i en P1-intervju benämner “teach for test”: Lärarna ger förtur åt träning för nationella prov, istället för lästräning.

En “tragisk ironi”, eftersom forskningen tydligt visar hur läsmängd och läsflyt starkt hänger ihop med läsmotivation och läsförståelse. Vilket leder till det förbättrade lärande som ger effekt även på nationella prov.

Hjärnforskaren Martin Ingvar beskriver i tidningen Läraren läsning som nyckel både till matematikens begreppsvärld och andra språk. Läsningen utvecklar hjärnan och “gör att vi sakta men säkert utvidgar domänen för tänkande med rationellt organiserade tankar. Det är alltså genom läsning som man utvecklas till att nå sin potential som individ”.

Skillnaden i läsmängd mellan olika skolor är stor. Därför slår utvecklingen hårt mot likvärdigheten och förstärker den oroande trend som visats i PISA-mätningar där Sverige har stora kunskapsgap mellan låg- och högpresterande elever. Och där pojkar har det särskilt svårt.

Det måste till förbättringar snabbt, understryker intervjuade forskare:

  • Lärare måste erbjuda mer strukturerad läsundervisning och pusha eleverna till läsning. Höj förväntningarna!

“Motivation kommer inte inifrån, det handlar om yttre påverkan”, säger Mats Tegmark.

Det jämnar ut förutsättningarna, förbättrar läsning och språkförståelse, liksom måluppfyllnad i skolan. Men bara 3 av 10 elever som går i en kommunal skola har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. För elever i en fristående skola är siffran 17 procent.

  • Läsforskaren Barbro Westerlund vill se tydligare vägledning i kursplanerna för hur lärare ska jobba med läsförståelse. liksom stöd på individnivå. Eleverna måste lästräna i alla ämnen så att kunskaperna sätter sig.

Att ge eleverna muntliga sammanfattningar för att underlätta, istället för att ge dem läsverktyg, kallar hon för “en björntjänst”.

  • Men det kan också räcka med att visa intresse, fråga eleven om en bok de läser, tipsar Skolinspektionens utredare Linda Wennler. (DN 24 oktober).
  • Läraren Charlotta Hemlin som arbetat i yrket i 14 år ser konsekvenserna av att eleverna läser allt mindre i skolan, bland annat på högskoleproven: “Jag skulle önska att eleverna kunde sitta och läsa en timme om dagen. Läsning är grunden till allt!”

Men som Johanna Jaara Åstrand formulerar det: Finns varken tiden eller böckerna blir det omöjligt att utveckla sin läsning.

Skolan är konstig. Istället för att sköta sitt grundläggande uppdrag att träna barn i läsning ska de plugga för att klara nationella prov. Denna kortsiktighetssjuka måste få ett slut.

 

Du kanske också gillar