Hem Sverige Trångt på häkten – unga får inte tillräcklig social kontakt

Trångt på häkten – unga får inte tillräcklig social kontakt

förbi admin
0 kommentar

September 2022. På häktet i Huddinge är den genomsnittliga beläggningsgraden på häktets 137 fasta platser 117 procent. Samtidigt i Sollentuna; 244 fasta platser, beläggningsgrad 113 procent. På häktet Kronoberg i Stockholm noteras att 100 procent av de 244 platserna är belagda.

På de respektive häktena sitter 38, 60 respektive 50 barn och unga mellan 15 och 21 år i förvar. När ytterligare sex tonåringar häktades i oktober, misstänkta för mord respektive mordförsök med anledning av de senaste dödsskjutningarna i Södertälje, var det så fullt att Kriminalvården först inte visste var man ska skulle hitta plats för två av dem.

– En extrem situation. Jag har aldrig varit med om att det inte finns en färdig plan för var unga som häktas ska placeras, säger åklagaren Mikael Carlsson när förhandlingen i tingsrätten var över och han nåddes av beskedet att det just då inte fanns någon plats för de häktade tonåringarna.

Anna Fromm, chef på häktet i Huddinge, bekräftar hans bild:

– Häktena är proppfulla sedan länge. Vi löser det genom ständiga dubbelbeläggningar. En period tvingades vi placera intagna på besöksavdelningen, säger hon.

För de unga som häktas får det hårt pressade läget stora konsekvenser. Sedan 1 juli 2021 har alla under 18 år en lagstadgad rätt till fyra timmar mellanmänsklig kontakt per dygn. Målet är att de mellan 18 och 21 (och övriga intagna) ska få möjlighet att bryta sin isolering i minst två timmar.

– Trots att vi prioriterar de som är under 18 lyckas vi inte alltid ge dem de fyra timmar av mellanmänsklig kontakt de har rätt till, säger Madelene Jägerklou, chef för ungdomsavdelningen på häktet i Sollentuna.



Foto: Magnus Hallgren

Det ökar risken för skadeverkningar för de häktade barnen. Men det får också konsekvenser i nästa led:

När allt fokus ligger på de häktade barnen finns det inga resurser över för dem som är mellan 18–21 år. De får allt mer sällan några isoleringsbrytande aktiviteter alls. För dem blir det oftast högst en timmes promenad. På häktet i Sollentuna passerades ett dystert rekord i veckan då 9 personer under 18 år sitter häktade där.

– Det finns många häktade 18-åringar som i mognadsgrad och utsatthet är precis lika mycket barn som en 15-åring. Som det ser ut i dag får de beklagligt nog stå tillbaka. Det är ett mycket ansträngt läge, konstaterar Madelene Jägerklou.

Sollentuna är det enda häktet i Stockholm där man har en särskild ungdomsavdelning med en anställd ungdomshandläggare, vilket saknas på övriga häkten. Sedan en tid tillbaka delar dock alla tre häktena i Stockholmsområdet på den ökade belastning det innebär att ta emot de unga.

– Det är rimligt att det ställs höga krav, men att helt och hållet leva upp till dem är omöjligt. Har vi två barn häktade klarar vi av att bryta deras isolering fyra timmar per dag – men så fort det blir fler är det en jätteutmaning, säger Anna Fromm på häktet i Huddinge.

Eftersom i princip alla barn och unga som häktats är misstänkta för allvarliga brott har de restriktioner som gör det svårt att använda samsittning som en metod att bryta isoleringen. Många av de unga har också tidigare olika slags kopplingar till varandra via kriminella nätverk, vilket ofta gör samsittning direkt olämplig.

På torsdagen 6 oktober sköts en 19-årig man ihjäl och en 16-åring skadades allvarligt i Saltskog i Södertälje. Efter skjutningen har en 19-åring och en 18-åring häktats.



Foto: Magnus Hallgren

Skulle åklagarna godkänna en samsittning med en vuxen person är det inte heller säkert att det är en bra idé, ”kvaliteten i den isoleringsbrytande effekten kan ifrågasättas”, som Madelene Jägerklou uttrycker det.

Vidare är de ungas individuella mående en stor utmaning. När Kriminalvården kartlade de 1 222 unga som suttit häktade under någon period mellan september 2019 och augusti 2020 visade det sig att 54 procent av dem hade erfarenhet av psykisk ohälsa innan de häktades. Drygt 60 procent hade problem med narkotikamissbruk.

– Det ställer stora krav på oss. Det är mycket oro och ångest. Samtidigt finns det också de som äntligen känner sig trygga – här finns inget yttre hot. För dem innebär häktesvistelsen att de för första gången på länge kan slappna av och vila ut, beskriver Madelene Jägerklou.

I närtid ser inte situationen ut att bli bättre. Dubbla straff för gängkriminella, slopade straffrabatter för unga och polisens stora satsningar på att ingripa mot den grova organiserade brottsligheten kommer ofelbart leda till ett ökat tryck mot de redan överfulla häktena, tror Anna Fromm.

– I väntan på att det byggs nya anstalts- och häktesplatser kommer det vara fortsatt väldigt ansträngt, säger hon.

Läs mer

Sex tonåringar häktade efter mordvågen i Södertälje

Du kanske också gillar