Hem Sverige Tyst bland de opolitiska tjänstemännen efter brevdrevet 2018

Tyst bland de opolitiska tjänstemännen efter brevdrevet 2018

förbi admin
0 kommentar

I slutet av september 2018, mitt under regeringsbildningen, fick Regeringskansliets dåvarande förvaltningschef Mikael Granholm ett brev.

261 opolitiska tjänstemän, de flesta inom Utrikesdepartementet, skrev att de aldrig tidigare hade haft anledning att tvivla på att principerna om människors lika värde gällde på deras arbetsplats.

Men processen och debatten kring vilken regering, och vilket regeringsunderlag, som skulle komma att styra landet de kommande fyra åren väckte tvivel, enligt brevskrivarna:

I brevet efterfrågade tjänstemännen garantier för att inte Regeringskansliets värdegrund skulle urholkas, och frågade bland annat sin arbetsgivare vad det skulle innebära för deras möjligheter att företräda Sverige internationellt – om företrädare för regeringen eller regeringsunderlaget ansåg att vissa tjänstemän inte är svenskar med hänsyn till deras bakgrund, exempelvis judar, samer eller muslimer.

Läs mer: Spelet bakom namninsamlingen på Regeringskansliet

Brevet väckte stor uppmärksamhet – och kritik. Den tidigare M-ledaren Carl Bildt twittrade:

”Tjänstemän i regeringskansliet skall vara lojala mot den regering som den demokratiska processen enligt regeringsformen leder till. Punkt. Slut.”

Sverigedemokraternas dåvarande gruppledare Mattias Karlsson sa att tjänstemännens agerande var anmärkningsvärt: ”Opolitiska tjänstemän ska vara just opolitiska. Annars brister man ur den aspekten”.

Därefter blev det tyst.

Enligt fackförbundet ST:s ordförande på Regeringskansliet, Karina Åbom Engberg, förs inte den här typen av diskussioner i dag.

– Det är ingen som säger något om detta, det förs inga sådana diskussioner och jag upplever att vi är väldigt opolitiska på jobbet, säger hon.

DN har talat med ett 20-tal tjänstemän inom Regeringskansliet, varav flera av dem som undertecknade brevet för fyra år sedan. I dag är tonläget kring ett eventuellt maktskifte annorlunda. Källorna har olika förklaringar till varför:

Att frågorna har retts ut, att det finns en utbredd rädsla för repressalier eller att en regering med SD:s inflytande inte anses vara lika kontroversiell i dag.

En högt uppsatt tjänsteman på Utrikesdepartementet, som undertecknade brevet, tror att tystnaden internt delvis beror på den heta debatt som följde.

– Det blev ett drev, som sattes igång bland annat av Carl Bildt, som menade att det var en otillbörlig politisk handling att ställa den här frågan. I min värld var det här inte någon politisering utan handlade om en enkel fråga om alla människors lika värde, säger han och fortsätter:

– Svaret blev också repressiva åtgärder inom Regeringskansliet. Människor som undertecknat brevet och som hade personalledande funktioner uppmanades att göra avbön inför sin personal för att de hade ställt frågan om alla människors lika värde. Det har skrämt Regeringskansliets personal.

Tjänstemannen får medhåll av flera kollegor. En av dem säger:

– Det finns en tysthetskultur i regeringskansliet och mediedebatten som brevet väckte förstärkte den kulturen.

Inför söndagens val är sannolikheten för ett maktskifte minst lika hög som 2018. Men den här gången förs diskussionerna i mer diskreta forum, utanför arbetstid, enligt flera tjänstemän.

– Jag minns diskussioner mellan tjänstemän huruvida man skulle överväga att säga upp sig om SD hamnade i regeringsställning, säger en tjänsteman vid Miljödepartementet.

– Den typen av diskussioner tycker jag inte har förekommit i samma utsträckning nu. Jag vet inte vad det beror på, men känslan är att en regering med SD inte uppfattas som en lika omvälvande förändring i Regeringskansliet som 2018. Det sker väl en normalisering med tiden, inte minst när övriga partier närmar sig SD.

Tjänstemannen uppger samtidigt att han upplever att det finns ett lågt förtroende för SD på departementet när det gäller sakfrågorna.

– Men det är mer kopplat till den politik de för snarare än risken för diskriminering.

Flera av dem som undertecknade brevet 2018 avböjer att svara på frågor om hur de i dag tänker inför ett eventuellt maktskifte. Andra, som uttalar sig anonymt, bedyrar att deras inställning till arbetet inte påverkas av vilken politisk ledning man får.

– Så här i efterhand kanske det inte var en så jävla bra idé att göra en sådan här sak. Samtidigt tror jag det var viktigt för många tjänstemän att ställa frågan om var gränsen går, säger en tjänsteman vid UD, och tillägger:

– Men för mig är det också självklart att man måste lämna sitt jobb om man inte kan genomföra den politik som ens regering vill genomföra.

Han är inte ensam om att tvivla på sitt beslut att underteckna brevet. En manlig tjänsteman vid Regeringskansliet säger:

– Jag ångrar faktiskt att jag skrev under. Det var inte riktigt genomtänkt av mig. Om man känner något negativt inför ett regeringsskifte, då får man ta konsekvenserna av det och söka sig ett nytt arbete.

Du kanske också gillar