Hem Sverige Vårdköerna växte med 25 procent under pandemin

Vårdköerna växte med 25 procent under pandemin

förbi admin
0 kommentar

Socialstyrelsen skapar på uppdrag av regeringen löpande lägesbilder av situationen i vården. Den senaste rapporten publicerades förra månaden och där konstateras att antalet patienter i vårdkön ökade med hela 25 procent under 2021.

För jämförelse: Under 2020 och 2019 var ökningen en procent. Den genomsnittliga ökningen åren 2017-2019 var tre procent.

– Man kan konstatera att det här omöjligen kan vara bara nya behov, därför att jämfört med en normal period så är ökningen alldeles för stor, säger Sevim Barbasso Helmers, ansvarig projektledare som står bakom Socialstyrelsens rapport.

Barnkirurgen Pia Löfgren och operationssjuksköterskan Helen Viker är två viktiga kuggar under ingreppet på avdelningen Operation 2 barn vid Drottnings Silvias barnsjukhus i Göteborg.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Vidare ökar andelen som måste vänta länge. I februari i år erbjöds bara 57 procent av Sveriges väntande patienter operation eller åtgärd i den specialiserade vården inom vårdgarantins 90 dagar. Samma månad år 2020 – precis innan pandemin slog till – var andelen 80 procent.

Om en ökning på 25 procent bara kan beskrivas som drastisk blir siffrorna över antalet väntande patienter än mer slående. I december 2021 väntade 465 782 personer på ett första besök inom den specialiserade vården. Det är drygt 100 000 fler än antalet invånare i Malmö kommun.

Samtidigt väntade 163 586 personer på operation eller annan åtgärd i den specialiserade vården. Tillsammans är patienterna i de två grupperna fler än alla som bor i Göteborg.

Antal patienter som väntar på åtgärd i den specialiserade vården

Enligt den nationella vårdgarantin ska alla patienter få ett första besök eller operation/åtgärd i den specialiserade vården inom 90 dagar. Nedan visas antalet patienter som väntade på operation eller åtgärd i februari månad respektive år.

Antal patienter som väntar på åtgärd i den specialiserade vården

Källa: SKR

För att förstå varför antalet patienter i vårdkön har ökat så dramatiskt krävs enligt Sevim Barbasso Helmers djupare analyser av vårdens olika kölistor. Någon sådan har Socialstyrelsen inte gjort och hon hänvisar till regionerna för svar.

Ett antagande skulle dock kunna vara att en stor mängd människor av olika anledningar inte har sökt vård trots behov, eller att de inte har erbjudits vård under pandemin. Antingen av rädsla för att bli smittade på sjukhus eller för att tillgängligheten har minskat när vården har styrt resurser från den ordinarie verksamheten till covidsjuka patienter.

– Du kan tänka dig vilken stor skillnad det är mellan 25 procent och de tre procent som var medelvärdet. Man kan med säkerhet konstatera att en större del av den här 25-procentiga ökningen handlar om de uppdämda vårdbehoven. Så skulle jag våga uttrycka mig, men jag vågar inte säga mer än så, Sevim Barbasso Helmers.

Vårdenhetschefen Anette Samuelsson passar på att städa när väntrummet på avdelningen är tomt. Denna lördag genomförs nio av tio planerade operationer – ett av barnen tvingas ställa in på grund av sjukdom.

Vårdenhetschefen Anette Samuelsson passar på att städa när väntrummet på avdelningen är tomt. Denna lördag genomförs nio av tio planerade operationer – ett av barnen tvingas ställa in på grund av sjukdom.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

På avdelningen Operation 2 barn på Drottnings Silvias barnsjukhus, en del av Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, utförs planerad kirurgi på barn. Här arbetar 25 specialistsjuksköterskor och undersköterskor som tillsammans med specialistläkare inom anestesi och kirurgi genomför operationer på patienter upp till 16 års ålder.

Från den här avdelningens horisont är det lätt att se hur köerna har uppstått. Två gånger under pandemin stängdes verksamheten helt. Personalens specialkompetens gjorde att de anställda kunde anförtros uppdrag inom covidvården.

Innan pandemin klarade avdelningen av att erbjuda alla sina patienter planerade operationer inom vårdgarantins 90 dagar. I dag är siffran 46 procent och 619 barn står på kö.

En så kallad kökortsningsdag – en lördag då all personal jobbar extra – bjuder sjukhuset på frukost, lunch och fika. Men på anslagstavlan i personalrummet sitter avdelningens statistik uppsatt. Bara 46 procent av alla operationer utförs inom vårdgarantins 90 dagar, ett faktum som bekymrar chefen Anette Samuelsson.

En så kallad kökortsningsdag – en lördag då all personal jobbar extra – bjuder sjukhuset på frukost, lunch och fika. Men på anslagstavlan i personalrummet sitter avdelningens statistik uppsatt. Bara 46 procent av alla operationer utförs inom vårdgarantins 90 dagar, ett faktum som bekymrar chefen Anette Samuelsson.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

I vanliga fall håller avdelningen öppet dagtid på vardagar, men när DN bjuds in för att följa en operation står det lördag i kalendern. På Sahlgrenska kallas det för ”kökortningsdag” och det här är den tredje denna vår.

– Det är klart att 10 av 619, det är inte så mycket. Men varje operation räknas. Man önskar att man hade sett mer resultat av slitet vi gör. Vi har redan haft tre kökortningsdagar – lördagar – och det är ganska mycket att begära av personalen. Den här tröttheten sitter i ganska länge efteråt, säger Anette Samuelsson, som är vårenhetschef och ansvarig för avdelningen.

En vanlig dag är Operation 2 barn en del av sjukhusets verksamhet och kan påverkas av flödet av patienter på andra avdelningar. I dag är alla här med ett mål: De tio operationer som är planerade ska genomföras.

Narkossjuksköterskan Martin Sandin rullar in Harald Slögher på uppvaket efter operationen.

Narkossjuksköterskan Martin Sandin rullar in Harald Slögher på uppvaket efter operationen.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Om det ska fungera måste alla kuggar i den stora maskinen haka i varandra. De anställda följer strikta rutiner, men letar efter något mer diffust – ”flyt”.

– För mig är lördagarna de roligaste dagarna att arbeta och det är just för att vi hittar det här flytet. Alla som är här gör bara de här operationerna. Det är så här man önskar att det skulle vara varje dag, säger narkossjuksköterskan Martin Sandin.

Han är tillbaka på avdelningen eftersom det är här han helst vill jobba. Men efter att ha blivit kommenderad till covid-iva och sedan nekad semester sade han i december 2020 upp sig från Sahlgrenska.

– Det var när de sade att jag inte skulle få ledigt över jul, då fick jag nog, säger han.

Bland dem som ska opereras denna lördag finns Harald Slögher, 1,5 år, som tillsammans med föräldrarna My och Fredrik kommer till Drottnings Silvias barnsjukhus redan på morgonen. Innan operationen är klar och familjen kan åka hem har klockan hunnit bli närmare sex på kvällen.

När ett barn ska opereras går mycket tid åt till förberedelser. Anette Samuelsson försöker förgäves fästa en nål i Haralds armveck, men hon hittar inte någon blodådra – han har för mycket hull.

När ett barn ska opereras går mycket tid åt till förberedelser. Anette Samuelsson försöker förgäves fästa en nål i Haralds armveck, men hon hittar inte någon blodådra – han har för mycket hull.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Nu blir det tydligt vad Martin Sandin menar när han talar om flyt. En stor del av arbetet när ett barn ska opereras handlar om förberedelser och mycket omsorg läggs vid att få Harald att må bra.

När Anette Samuelsson och narkosläkaren Ingemar Brunsson undersöker pojken sitter ytterligare en sjuksköterska med och blåser såpbubblor.

Stor omsorg läggs också i kontakten med föräldrar och vårdnadshavare.

– Jag har varit nervös sedan jag fick veta att han skulle opereras. Det är mest narkosen. Det räcker att det finns en ytte pytte-liten risk så går jag igång, säger mamma My Slögher.

Efter en kort tvekan fyller hon i:

– Men jag litar på läkarnas bedömning, så klart.

Bild 1 av 2
När Anette Samuelsson undersöker Harald Slögher inför operationen framkommer att han ätit chipssmulor som han hittade i barnvagnen. På avdelningen får han smeknamnet ”Chipspojken”.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Bild 2 av 2

Foto: Veronika Ljung-Nielsen


För att få personalen att hoppa in och jobba extra under helgen sockrar Sahlgrenska med tredubbel ersättning. Västra Götalandsregionen, VGR, har gett köerna till vården högsta prioritet.

Under 2020 utfördes 18 000 färre operationer än normalt i VGR. Regionen beräknade det uppdämda vårdbehovet till 17 000 operationer vid årsskiftet.

– Våra politiska mål är väldigt tydliga – det här ska vara omhändertaget till årsskiftet som kommer, att ligga i bra balans med vårdgarantin, och det finns resurser avsatta för det också, säger Levi Siljemyr enhetschef för produktionsstyrning och köpt vård på VGR.

Och med ”i bra balans” menar han att 100 procent av alla operationer i regionen ska utföras inom 90 dagar.

– Vi gör allt som går för att komma dit, säger Levi Siljemyr.

Andel som väntat 90 dagar eller mindre på operation/åtgärd

Andel av patienterna i den specialiserade vården som ryms inom vårdgarantin. Siffror för februari månad respektive år.

Andel som väntat 90 dagar eller mindre på operation/åtgärd

Källa: SKR

Du kanske också gillar