Debattören: Behovet kommer att finnas kvar om inte Tidöpartierna tänker om
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-09-14 06:00
DEBATT. Tidöpartierna SD, M, L och KD har basunerat ut ett paradigmskifte inom rätts- och migrationspolitiken för att bland annat möta gängvåld och narkotikaverksamhet.
När Tidöpartierna krossat kriminaliteten, vilket statsministern utlovade i tv den 5 augusti i år, återstår emellertid den obehagliga frågan: Vem ska då leverera drogerna till Sveriges folk?
Frågan kan verka underlig men är ytterst relevant med tanke på droganvändningen och behovet i samhället, det samlade trycket på individen och det minimala förebyggande arbetet överlag, från regering till regioner och kommuner.
Om vi tar oss ner i avloppsledningsnätet och mäter restprodukter från drogbruk, vilket fler och fler kommuner gör, kommer vi att upptäcka ett omfattande och brett spektrum av droger över hela landet. Några exempel är Lund/Malmö, Halland, Stockholm, Västerås, Gävle, Jämtland och Sundsvall.
Stockholmarna knarkade redan 2019 för uppskattningsvis 30 miljoner i veckan enligt en undersökning som SVT beställt och från den numera berömda Sundsvallshorisonten beräknar man, utifrån mätningar i avloppsledningsnätet, att droger omsätts till ett värde av uppskattningsvis 53 miljoner om året.
Folkhälsomyndigheten framhåller att narkotikabruket bland ungdomar (årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2) varit relativt stabilt under de senaste 20 åren.
I CAN:s årliga skolenkät, 2022, angav exempelvis 16 procent av killarna och 13 procent av tjejerna i gymnasiets årskurs två att de någon gång brukat narkotika. Man beräknar att omkring 1 miljon svenskar tagit narkotika någon gång i livet.
Bruket av droger omfattar exempelvis narkotika inklusive magiska svampar, narkotikaklassade läkemedel utan recept (sömnmedel, lugnande och smärtstillande läkemedel) samt dopingklassade läkemedel (AAS, anabola androgena steroider).
Drogerna används för ruset, nöjet, av sociala skäl, för personlig utveckling och för självmedicinering vid psykisk och fysisk ohälsa.
Den psykiska ohälsan är omfattande, drygt en miljon svenskar hämtade ut recept på antidepressiva mediciner för några år sedan. Svenskt Näringsliv rapporterade 2021 att sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökat från 30 procent 2010 till 48 procent av samtliga sjukskrivningar 2019.
Samsjukligheten är stor, de som faktiskt missbrukar har ofta en psykisk problematik och inte sällan av traumakaraktär.
Vi behöver helt enkelt ett paradigmbrytande förebyggande arbete på alla nivåer i samhället, politiskt, medialt, arbetsmiljömässigt, en radikal satsning på barn och ungdomars hälsa samt utökad psykoterapi och drogbehandling för vuxna i Sverige.
Det fungerar inte att Tidöpartierna, likt förra årets ”budgetsatsning”, pytsar ut några miljoner till förebyggande arbete inom socialt arbete samtidigt som kommuner och regioner störtblöder ekonomiskt.
Föreningen Sveriges socialchefer är orolig för allt mer repressiva åtgärder på bekostnad av det förebyggande arbetet. I Sverige behöver vi stärka tilliten till samhällskrafterna, inte skjuta dem i sank med ogenomtänkt budgetagerande och en angiverilag som lök på laxen. Oprofessionellt och omdömeslöst, helt enkelt!
Fortsätter Tidöpartierna att skrapa på ytan kommer behoven att kvarstå. Då dyker nya kemister och distributionsled upp.
Peter Hagman, pensionerad socionom, legitimerad psykoterapeut
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.