Hem Sverige Ukrainska krigsflyktingar tar plats i prideparaden

Ukrainska krigsflyktingar tar plats i prideparaden

förbi admin
0 kommentar

– Vi behöver inte anlita konstnärer för att ordna vårt pride-ekipage, kolla bara så fint de gör.

Olena Velychko, styrelsemedlem i Nordic Ukraine Forum, berömmer två volontärer som målar plakat till Stockholms prides årliga parad, inne i ett överbelamrat rum på Institutionen för socialt arbete i centrala Stockholm. I år är Kiev representerade i den svenska paraden, såväl som i flera andra pride-parader runtom i Europa. På många platser blir Kiev Pride-ekipagen hedersgäster. De två volontärerna heter Ludmila Filipas och Natalia Luchkovska. De flydde från en av Ukrainas största studentstäder Charkiv i mars. Nu är hemstaden övergiven och bostäder och skolbyggnader söndersprängda. Normalt sett hålls pride-parader i hela landet, men inte nu.

– Det går inte att ha stora folksamlingar i Kiev eller någon annan storstad just nu, för då skjuter ryska soldater ner dem. Nu tvingas man fokusera på fysisk överlevnad snarare än mänskliga rättigheter, säger Olena Velychko.

”Det är svårt att vara hbtqi-person i Ukraina men jag upplever att attityderna långsamt förbättras”, säger Olena Velychko.

Foto: Lisa Mattisson

Hon förklarar att Ukrainas hbtqi-rörelse får utrymme i många av de europeiska länder som har tagit emot krigsflyktingar men att samhällsklimatet i hemlandet först på senare tid har blivit mer inkluderande. Tidigare år har flera av landets pride-parader angripits av homofober som eldat regnbågsflaggor och hotat deltagare.

– Det är svårt att vara hbtqi-person i Ukraina men jag upplever att attityderna långsamt förbättras. Regeringen har aktivt jobbat på att utöka säkerheten de senaste åren, säger Olena Velychko.

Ett historiskt steg för hbtqi-personer i Ukraina togs på tisdagen då presidenten Volodymyr Zelenskyj deklarerade att han är positiv till att homosexuella ska få ingå partnerskap. Det är en direkt följd av kriget, menar Olena Velychko.

Många hbtqi-personer har anslutit sig till armén för att försvara Ukraina. Andra är civila som har skadats eller dödats under ryska attacker. Men personer som lever i samkönade parrelationer räknas officiellt inte som familj och kan därför inte besöka anhöriga på sjukhus eller ens få dödsbesked, berättar Olena Velychko.

Helen Rask, tillförordnad chef för Eurasienavdelningen på Civil Rights Defenders, bekräftar Olena Velychkos beskrivning av Ukraina som ett land där hbtqi-personer haft det svårt.

– Precis som i andra postsovjetiska stater har Ukraina historiskt sett varit väldigt restriktiva gentemot hbtqi-invånare. Nu har vi kunnat identifiera en ny trend – det enda positiva kriget har fört med sig, säger hon.

En indikation på ökad acceptans är att Ukrainas hbtqi-soldater har ett eget emblem, en enhörning som de syr fast under den ukrainska flaggan på uniformen för att visa representation.

– Tyvärr har vi sett att hbtqi-organisationer blivit mer utsatta än tidigare på de platser som Ryssland har ockuperat. Det finns vittnesmål om att man helt har tappat kontakten med några av dessa organisationer, säger Helen Rask.

Det finns också en rent strategisk anledning till att skapa ett mer tillåtande klimat för samtliga av Ukrainas invånare, menar Olena Velychkos.

– Ukraina vill bli en del av EU. Det finns tydliga krav på hur EU-medlemmar ska erkänna hbtqi-gruppens rättigheter. Faktiskt ner på detaljnivå, man måste till exempel lista hbtqi-organisationer i landet och inventera om man har utbildningar för polis och andra tjänstemän för att skydda dem.

Situationen för hbtqi-personer i Ukraina har aldrig varit lätt, förklarar Olena Velychko. Ironiskt nog har attityderna mot gruppen dock förbättrats till följd av kriget.

Situationen för hbtqi-personer i Ukraina har aldrig varit lätt, förklarar Olena Velychko. Ironiskt nog har attityderna mot gruppen dock förbättrats till följd av kriget.

Foto: Lisa Mattisson

Under paraden ska Nordic Ukraine Forum dela ut flygblad om att de behöver pengar för att ordna fram olika typer av medicinska förnödenheter att skicka till Kiev. Olena Velychko tycker att omvärlden har visat ett stort stöd för hennes hemland, men är rädd att engagemanget ska avta om människor blir avtrubbade av den dagliga rapporteringen.

– Läget kommer inte förbättras på länge. Det finns ingen lösning som inte inbegriper mer blodspillan för Kreml kommer inte lägga sig. Och Ryssland tycker inte om hbtqi-personer, vare sig i Ryssland eller i Ukraina.

Natalia Luchkovska och Ludmila Filipa vill uppmärksamma internationell solidaritet under lördagens parad. ”Det är många svenskar som har visat stort stöd sedan jag kom hit”, säger Ludmila Filipa.

Natalia Luchkovska och Ludmila Filipa vill uppmärksamma internationell solidaritet under lördagens parad. ”Det är många svenskar som har visat stort stöd sedan jag kom hit”, säger Ludmila Filipa.

Foto: Lisa Mattisson

Ludmila Filipas har målat ett plakat i regnbågsfärger. Med långsamma rörelser textar hon orden ”Russia kills hbtqi+” med svart målarfärg över de grälla ränderna.

Kriget har lett till en större samhörighet inom Ukraina och minskat diskrimineringen mot hbtqi-personer i landet förklarar hon.

– Helt plötsligt finns det inte utrymme att exkludera en enda invånare.

Du kanske också gillar