Hem Underhållning Verk om Hugo Alfvéns umgänge med nazister ströks från firande

Verk om Hugo Alfvéns umgänge med nazister ströks från firande

förbi admin
0 kommentar

Den 19 november arrangeras en konsert till den svenska tonsättaren Hugo Alfvéns minne på Berwaldhallen i Stockholm i samband med 150-årsjubileet. På konserten kommer fem specialbeställda musikverk inspirerade av Alfvén att framföras, skrivna av fem tonsättare. De skulle ha varit sex. Men när den sjätte kompositören Svante Henryson skickade in verket som beställts av honom, och som han ägnat månader åt att skriva, så var svaret nej.

– Jag blev väldigt förvånad. Och illa till mods, säger Henryson.



Foto: Mats Bäcker

Svante Henryson är väletablerad inom svenskt musikliv och har varit verksam inom både jazz, klassisk musik och hårdrock. 2015 mottog han Nordiska rådets musikpris och han är också ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien.

När Akademien tillsammans med Berwaldhallen och Gehrmans musikförlag gav honom uppdraget där han uppmanades att ”efter eget huvud tolka någon av Alfvéns sånger”, så visste han direkt vad han ville göra – skriva ett verk som problematiserar Alfvéns tyskvänliga sida och hans agerande under andra världskriget.

Med utgångspunkt i Alfvéns nationalromantiska sång ”Sveriges flagga” vävde Henryson bland annat in en körsats med judisk sång och även tre korta inslag med en norsk-judisk flickas väg från hemmet ner till koncentrationslägret i Auschwitz.

– Jag ville visa på vad som händer när man legitimerar nationalism och nazism. Hugo Alvén gjorde flera problematiska saker, bland annat åkte han till Norge mitt under ockupationen, dirigerade en konsert under Quislings nazistiska regim och åt middagar med nazisterna. Om man ska föra in Alfvén i samtiden är jag av åsikten att man bör belysa de här bitarna också, säger han och tillägger:

– Verket fördömer egentligen inte Alfvén som människa. Jag undersöker tanken på att han på dödsbädden kan ha plågats av senkommen insikt och skuldkänslor för sina handlingar.

Tobias Lund är musikvetare vid Lunds universitet och kom tidigare i år ut med boken ”Speltoken. Hugo Alfvén och rosens klang” om kompositörens musik och liv. I ett avsnitt behandlas just den kontroversiella frågan om Hugo Alfvéns politiska kopplingar.

– Han hade inget uppenbart politisk engagemang, han var inte med i något parti och han beskrev ofta sig själv som opolitisk. Däremot engagerade han sig i olika laddade sammanhang, säger Tobias Lund.

Han nämner bland annat den stora konserten i Oslo maj 1941.

– Det är inte helt lätt att sätta en politisk etikett på honom. Han hade en nära vän inom det norska nazistpartiet Nasjonal Samling. Det var den vännen som ordnade konserten, och jag tror att Alfvén betraktade sin medverkan som ett stöd åt Nasjonal Samlings ”nordiska” agenda. Men Hitler avskydde han, det finns det klara belägg för.

Refuseringsmejlet som Svante Henryson fick av beställarna, som DN tagit del av, uppger som skäl att han ”har skrivit en utvidgad komposition med både musikaliska och textliga inslag som ligger utanför beställningen”.

Radiokören.



Foto: Arne Hyckenberg

– Det där lät som en fet nödlögn. Att addera delar och tolka ursprungsverket ligger i sakens natur när man skriver nytt. Tittar man på de andra tonsättarnas verk så har alla gjort sina egna tolkningar, även om ingen förstås berör Alfvéns nationalistiska bakgrund. I ett verk har originaltexten helt tagits bort, bara som ett exempel.

Själv framhåller han att han har följt alla krav i beställningsuppdraget. Hela originalverket av Alfvén finns kvar, såväl text som melodi. Han är övertygad om att hans verk blivit refuserat på grund av det kontroversiella innehållet.

– Vad kan det annars vara? Jag känner mig censurerad. Det här handlar om att man inte vill påminnas om den mörka sidan av Hugo Alfvén. Mitt verk blev för obehagligt. Det tycker jag är väldigt fegt.

Kan det finnas andra skäl till varför ditt verk inte kom med?

– Jag kan inte hitta andra skäl som håller, annat än att det skulle handla om mörkläggning. Visst, man kan hävda att mitt verk säkert skulle skapa lite dålig stämning på en trevlig konsert. Men då måste man ju vara tydlig med att det är ljusa, trevliga verk man vill få in. Att komma i efterhand och censurera opassande saker anser jag vara ett brott mot yttrandefriheten.

Fredrik Wetterqvist, ständig sekreterare Kungl. Musikaliska Akademien.



Foto: Fabian af Petersens

Fredrik Wetterqvist är Musikaliska Akademiens ständige sekreterare. Han lyfter fram att beställningen handlade om att göra allsång utifrån Hugo Alfvéns egen repertoar.

– Svante har skrivit något helt annat. Det är en helt egen idé och produkt som är närmast teatralisk, som innehåller andra språk än svenska och solistinsatser som heller inte ingick i beställningen. Det mäler ut sig från det vi såg framför oss som en konstnärlig vision för det här projektet. Jag kan bara konstatera att vi är flera som inte såg att detta passade in.

Huruvida det specifikt handlar om Henrysons val av ämne vill Fredrik Wetterqvist inte kommentera. Att Henryson beskriver det som censur får stå för honom, menar Wetterqvist.

– Hans verk kanske passar jättebra i ett annat sammanhang, men beställningen var för allsång och det bestämdes att det inte fungerade där.

Samtidigt kommer flera av de nyskrivna verken inte att sjungas ihop med publiken, utan enbart framföras av Radiokören. Kunde inte ”Sveriges flagga” kunna göra det också?

– Jag kan inte kommentera det. Jag har inga synpunkter på de konstnärliga bedömningar som dirigenten gör.

Staffan Becker, konserthuschef på Berwaldhallen.



Foto: Mikael Grönberg

Vid tiden då beslutet togs var Cecilia Rydinger dirigent för projektet. Hon har sedan dess ställt in sin medverkan på grund av hälsoskäl, står att läsa på Berwaldhallens hemsida, och när DN kontaktar henne hänvisar hon vidare till arrangören.

Staffan Becker är konserthuschef på Berwaldhallen. Han förklarar att komplexiteten i Svante Henrysons verk, i relation till den begränsade tid som amatörsångarna har för att förbereda och repetera, ledde till beslutet att stryka det från programmet.

– Vi har inte utrymme att ge plats åt alla som skriver musik och i det här fallet valde vi att gå vidare utan Svantes musik. Det innebär inte att vi inte kommer att framföra det här stycket vid ett senare tillfälle.

Beställningen var konkret formulerad för den här konserten och i er kommunikation har ni hela tiden talat om sex nyskrivna verk. Varför har ni inte tagit er tiden med Henrysons verk?

– Jag är inte expert att bedöma svårighetsgraden för blandad kör, säger han och fortsätter:

– Under det här jubileumsåret hyllas Hugo Alfvén och en sida av hans viktiga tonsättargärning, som är oerhört framträdande, är just hans körmusik. Och det är vad vi vill fokusera på i den här konserten.

Svante Henryson tycker att 150-årsjubileet av Hugo Alfvén även borde kunna innehålla problematiserande inslag.

– Min bild är att man jobbar hårt på Hugo Alfvén som varumärke. Man vill att han ska bli Sveriges motsvarighet till Sibelius eller till Grieg, man vill lansera honom som vår nationaltonsättare. Jag tycker att det är problematiskt att bara hylla honom, med tanke på hans bakgrund. Det var därför jag ville sticka ut hakan och påminna. 1 av totalt 18 programpunkter borde kunna få skava under en sådan här jubileumskonsert.

Under jubileumsåret uppmärksammas Hugo Alfvén inte bara med konserten i Berwaldhallen. Tidigare i år arrangerades en konsert i Slottskyrkan, Sveriges Radio har uppmärksammat kompositören i flera program och SVT arbetar på en dokumentär om honom.

Musikvetaren Tobias Lund säger att han inte tycker att de problematiska sidorna av Hugo Alfvéns historia fått tillräckligt med uppmärksamhet under 150-årsfirandet.

– Det skulle förmodligen bli för komplicerat. Det är lättare att bara fira. Jag tycker att han är en intressant och viktig kulturpersonlighet som ska belysas ur massa olika perspektiv. Det hade varit på sin plats att belysa fler sidor av hans gärning.

Du kanske också gillar