Hem Sverige Vad får man skämta om i public service?

Vad får man skämta om i public service?

förbi admin
0 kommentar

”Jag vet inte om ni har lagt märke till alla snygga tjejer som har börjat flockas längst ut på högerkanten”, säger en av medlemmarna i ”Tankesmedjan”. Det är fnissig stämning. Vid ett tillfälle visar hon sin manliga kollega en bikinibild på en ung tjej från Sverigedemokraterna. Mannen säger att han inte lade märke till tjejens SD-keps – det var inte där han tittade.

Inslaget är från avsnittet ”Högerns nya snygga tjejer” i Sveriges Radios podd ”Tankesmedjan”. I avsnittet diskuterar de utseendet på unga tjejer som är politiskt engagerade i partier på högerkanten.

– Min kollegas tes var faktiskt att tjejerna var väldigt snygga, vi var inte elaka, säger Moa Wallin, poddare och en av dem bakom satirprogrammet.

”Tankesmedjan” har sänts sedan 2010 och är ett av många public service-program som gör politisk satir. Andra långkörare är SR:s ”Public service” och SVT:s ”Svenska nyheter”, men det tillkommer även nya. I år har SVT-program som ”Herr Talman” och ”Valet forever”, som leds av profilerna bakom podden ”Flashback forever”, skämtat friskt på partiledarnas bekostnad.

Det har också helt nya ”Sanningens minut” gjort, som riktar sig mot förstagångsväljare. I första avsnittet gör bland annat komikern Pontus Bjernekull Mörner en imitation av en pårökt Nooshi Dadgostar (V) som argumenterar i cannabisfrågan.

I ”Sanningens minut” gjorde komikern Pontus Bjernekull Mörner en imitation av en pårökt Nooshi Dadgostar (V) som argumenterar i cannabisfrågan.

Foto: Henrik Sandsjö/Silverbulletfilm

Flera av programmen har väckt kritik och blivit anmälda till Granskningsnämnden av både privatpersoner och politiker. Efter ovan nämnda inslag i ”Tankesmedjan” riktade riksdagsledamoten Mattias Karlsson (SD) i ett inlägg på Facebook kritik mot att programledarna talade nedsättande om kvinnors utseenden och ställde frågan om det var ”ett acceptabelt sätt att använda skattepengar på”. Han väckte också frågan om hur inslaget är förenligt med att Sveriges Radio ska ”bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv samt utmärkas av god kvalitet”.

Samma kritik tog Sverigedemokraternas Michael Rubbestad upp i skriftlig fråga till kulturminister Jeanette Gustafsdotter och krävde svar.

Joanna Doona, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.

Joanna Doona, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.

Foto: Michael Rübsamen

Opartiskhet och saklighet är två grundbultar i public service-bolagens verksamhet, och något man brukar ta på extra stort allvar under just ett valår. Enligt SVT:s stadgar får programledare, reportrar och andra som kan uppfattas som företrädare för SVT inte göra ”värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor”. Går det över huvud taget att göra humor under sådana premisser?

Joanna Doona, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, menar att riktlinjerna ser något annorlunda ut för humorprogrammen i public service.

– Satir likställs med kommenterande texter och krönikor. Det gör att det finns ett bredare utrymme när man håller på med satir än det gör i i de rena nyhetsprogrammen. Man litar på att publiken förstår att satir innebär lite lösare ramar, säger Joanna Doona.

I sin avhandling ”Det politiska skrattet” har hon utgått från en studie i USA som visade att ungdomar i allt högre grad betraktade satir som sitt främsta medium för nyhetsförmedling.

– I studien kunde jag inte riktigt hitta några bevis för att det skulle vara så i Sverige, annat än hos enskilda individer eller under enstaka perioder. Satiren ses som ett komplement till andra nyheter och kan inte riktigt ersätta dem, förklarar hon.

Trots det lyfter flera komiker vikten av ett gediget researcharbete och att verkligen knyta an till sanningen i sina program.

– Researchen är viktig, det tråkigaste som finns är om någon hade sagt: ”Det där är inte sant”. Det måste utgå från något som är sant, annars är det så lätt att slå ner det vi gör, säger Camilla Fågelborg, komiker och manusförfattare till SVT:s docksatir ”Herr Talman”, vars andra säsong har premiär i augusti.

Bild 1 av 2
SVT:s dockserie ”Herr Talman”.

Foto: Johan Paulin/SVT

Bild 2 av 2
Camilla Fågelborg, komiker och manusförfattare till SVT:s docksatir ”Herr Talman”.

Foto: John Guthed


Också Kristoffer Appelquist, manusförfattare och programledare för ”Svenska nyheter”, ser det journalistiska arbetet som kärnan i sin verksamhet. Hans ambition är att kunna engagera den publik som vanligtvis inte tar del av nyheter.

– Om vi lyckas väcka en politisk diskussion bland folk som egentligen inte är intresserade av politik är jag svinnöjd, säger han.

Moa Wallin, däremot, vill inte överdriva den journalistiska eller demokratiska aspekten av sitt jobb. Hon vill helt enkelt bara få folk att skratta.

– Vissa personer som gör satir upplever att de gör en stor sak för demokratin, men jag tycker inte att jag själv gör det. Jag gör inget skadligt heller, min insats varken förstärker eller motverkar demokratin, men jag drar mig gärna från att säga att mitt jobb skulle vara av särskild betydelse.

Hon menar att public services krav på opartiskhet inte sätter några begränsningar för hennes arbete. Det enda som sätter gränserna är svensk lag och vissa regler vad gäller till exempel namnpubliceringar.

– För mig kommer det ganska naturligt. Jag har jobbat inom public service i flera år nu och blivit ganska inkörd i hur det fungerar. Men är man en person som har jättemycket privata åsikter om politik kanske man inte ska göra public service-satir. Jag är en person som genuint inte har några åsikter, jag tycker bara att satir är kul.

Enligt SVT behöver inte varje enskilt inslag i exempelvis en humorsändning hålla en opartisk rapportering. Komikerna som DN talar med är överens om att om man bara sett eller hört ett av deras program så kan man få uppfattningen att innehållet är vinklat och enbart slår åt ett håll. Det är under längre tid en balans mellan vilka frågor man lyfter och vilka politiker man kritiserar ska uppstå, menar man.

– Folk tror till exempel att man inte får dra ett skämt om Centerpartiet, om inte samma skämt också slår mot alla andra partier, säger Kristoffer Appelquist och fortsätter:

– Om det har varit en vecka då alla andra har gjort bort sig, men Magdalena Andersson haft rätt och varit kingen, då måste jag väl få säga det? Sen får jag slå åt ett annat håll en annan vecka. Över en säsong måste det vara jämt och det ser vi till att det blir också, säger Kristoffer Appelquist.

Kristoffer Appelquist, manusförfattare och programledare för ”Svenska nyheter”.

Kristoffer Appelquist, manusförfattare och programledare för ”Svenska nyheter”.

Foto: Christine Olsson/TT

I våras hamnade Barbara Bergström, grundare av Internationella engelska skolan, på rubrikerna när hon anmälde programmet ”Svenska nyheter” till Granskningsnämnden för ett inslag om Sveriges friskolesystem.

I programmet skämtade Kristoffer Appelquist bland annat om hur mycket pengar friskolornas grundare tjänar och sjöng en låt med textraderna: ”Dyrt för kommun’, för Bar’bra mera klirr”.

Barbara Bergström ansåg att SVT frångått sina principer om saklighet och opartiskhet, och att man hade gjort personliga angrepp av förtalskaraktär mot henne.

Barbara Bergströms anmälan lades ner och Kristoffer Appelquist berättar att han inte tog så allvarligt på anklagelserna.

– Anmälningen var kul att ögna igenom men sen pratade vi inte mer om den.

Kristoffer Appelquist är van. ”Svenska nyheter” har under åren blivit blivit anmälda till Granskningsnämnden ett flertal gånger. 2019 fälldes programmet i samma nämnd för att ha spridit uppgifter om en namngiven persons sjukdom.

Under vårens säsong var det framför allt ett inslag som blev särskilt kritiserat och anmält: det om Rysslands invasion av Ukraina, bara dagar efter att kriget bröt ut. I inslaget skämtas det om utseendet på journalister som rapporterar från Ukraina, om att Sveriges svar på invasionen enbart var att bojkotta bandy-VM och att Sverige inte säljer vapen till länder som behöver det.

– Några har en idé om att man inte får skämta om vissa grejer. Förlossningsskador är en sådan grej, krig är en annan. Katter är inte så känsligt, men hundar är det. Kanske är satir inte för alla? Det hade varit jättekonstigt om vi till exempel inte hade skojat om att vi överger alliansfriheten genom att gå med i Nato. Jag måste göra det. Jag borde få sparken om jag inte gör det, säger Appelquist.

Moa Wallin.

Moa Wallin.

Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

När ”Tankesmedjans” inslag om ”Högerns nya snygga tjejer” blev kritiserat och anmält så tog Moa Wallin det med samma ro.

– Det var roande att se högersajten Samnytt kritisera oss för att vi reproducerade misogyna stereotyper. Det språkbruket är som hämtat ur genuspedagogiken, säger Moa Wallin och tillägger:

– Reaktionerna som kom blev en del av satiren.

Var ni beredda på att inslaget skulle väcka reaktioner?

– Man kan aldrig förutse vad som blir en storm. I samma avsnitt talar vår kollega Christoffer Nyquist ut om att han blev sjuk av själva vaccinet mot covid-19. Om något trodde vi väl att det inslaget skulle vara det kontroversiella.

I ”Valet forever” intervjuades Moderaternas partiledare Ulf Kristersson om rykten som sprids om honom i anonyma internetforum. Kristersson fick bland annat bemöta påståendet om att han saknar det ”storkukslugn” som Sverige behöver.

I ”Valet forever” intervjuades Moderaternas partiledare Ulf Kristersson om rykten som sprids om honom i anonyma internetforum. Kristersson fick bland annat bemöta påståendet om att han saknar det ”storkukslugn” som Sverige behöver.

Foto: SVT

I ”Herr Talman” har det skämtats friskt om bland annat politikern Nyamko Sabuni. Särskilt starka reaktioner väckte skämtet där en person sade att lösningen på Liberalernas problem med opinionssiffrorna var att döda Nyamko Sabuni (som vid tiden var partiledare för Liberalerna).

Camilla Fågelborg håller med om att det skämtet var ganska grovt.

– Jag säger inte att ”Herr Talman” inte är grovt, vi har varit jättegrova. Men i avsnittet var det en pr-kvinna som sa det. Vi skojade om pr-människor som tänker ”vad är lösningen och hur skapar vi ‘buzz’”, säger Camilla Fågelborg:

– Men den vanligaste kommentaren man får när man gör humor är att förbannade människor säger ”det där får man inte skoja om”. Vi kan inte leva i ett samhälle där enskilda människor får avgöra vad man får och inte få skämta om – då kommer man inte få skoja om någonting alls.

Läs mer:

Johan Croneman: Jag tror och hoppas att tiden talar för den roliga docksatiren i ”Herr Talman”

Politisk satir blir Amazons första svenska original-tv-serie

Du kanske också gillar