Hem Världen 3,5 meter högt, 200 kilometer långt – så blir gränsstängslet mot Ryssland

3,5 meter högt, 200 kilometer långt – så blir gränsstängslet mot Ryssland

förbi admin
0 kommentar
En månad efter att det stod klart att det ska bli ett gränsstängsel mellan Finland och Ryssland, informerade Gränsbevakningsväsendet på fredagen något mer i detalj om hur det är tänkt att bli.

Stängslet ska täcka sammanlagt 200 kilometer av den över 1 300 kilometer långa östgränsen. Det kommer inte att bestå av en enhetlig sträcka, utan placeras på vad Gränsbevakningen beskriver som målområden: vid gränsövergångar, spår och där det överlag är lätt för folk att komma åt gränsen.

– Hinderstängslet byggs inte på avlägsna och svårtillgängliga platser, sade brigadgeneral Jari Tolppanen på en presskonferens i Imatra.

Det är också i Imatra, närmare bestämt i Pelkola, som det hela startar med ett pilotprojekt. Där byggs ett tre kilometer långt stängsel under våren. 

Dessutom byggs ett kortare stängsel vid Gräns- och Sjöbevakningsskolan i Immola där övervakningsteknik ska testas och personal utbildas.

Motiverar satsningen

Det egentliga gränsstängslet blir i ett första skede 70 kilometer långt, fokus är då på gränsövergångarna. Största delen byggs i sydöstra Finland, där gränstrafiken också är livligast. Den här sträckan kommer att kosta 139 miljoner euro, en summa som ingår i en tilläggsbudget från regeringen.

År 2025, eller senast 2026, är tanken att hela stängslet ska stå klart. Gränsbevakningen uppskattar totalkostnaden för projektet till 380 miljoner euro. Jari Tolppanen beskriver det som en enorm investering, men säger samtidigt att den är nödvändig.

– I den förändrade säkerhetspolitiska situationen är det viktigt att Finland har en självständig och trovärdig gränsbevakning. Stängslet minskar vårt beroende av Rysslands gränsmyndighet och dess effektivitet.

Enligt honom har Finland inför de andra EU-länderna ett ansvar att se till att gränsen fungerar.

Portar för djur och människor

Hinderstängslet blir 3 meter högt. På det kommer dessutom Y-formade cylinderhinder på ungefär en halv meter. Hindren ser enligt projektchefen Ismo Kurki ut som ståltråd men är effektivare.

Stängslet placeras 7,5 meter från gränsen, förutom på platser där till exempel berg, träsk eller naturskyddsområden förhindrar det. Stängslet kommer ändå att finnas inom gränszonen.

Invid stängslet vid de viktigaste målområdena finns stolpar för kameror, som fungerar också i mörkret, belysning och högtalare. Träd fälls i en öppning på ungefär 10 meter så att de inte riskerar falla på stängslet och skada tekniken. 

Dessutom byggs det in portar som patrullerande gränsbevakare kan använda. De finns också till för djur, som ju rör sig över landsgränserna. Bredvid stängslet går väg, vilket Kurki för fram som en klar förbättring.

Bilden är ett exempel på hurdant gränsstängslet som ska byggas kan se ut.

Tvångsinlösen

Ungefär 450 fastighetsägare påverkas av stängslet. Gränsbevakningen kommer att lösa in rätten att använda deras mark där det behövs. Lagen möjliggör tvångsinlösen.

På presskonferensen var överste Vesa Blomqvist nöjd med att fastighetsägarna invid pilotprojektet varit ”mycket positivt inställda” till det.

Vid behov görs en miljökonsekvensbedömning. Enligt den bedömning som Gränsbevakningen har gjort berörs framför allt vargen, som har sitt revir både i Ryssland och Finland. Även fiskstigningen kan påverkas.

Brigadgeneral Jari Tolppanen säger att gränsen mot Ryssland har fungerat bra hittills. Förändringen i den säkerhetspolitiska miljön är ändå så grundläggande att det är klokt att förstärka gränssäkerheten och bereda sig på en ytterligare försämrad situation, menar han.

Korsa gränsen

Det finns experter som har ifrågasatt gränsstängslet. HBL har tidigare intervjuat Jussi Laine, professor i samhällsgeografi, som menar att stängslet är bortkastade pengar och också ett farväl till europeiska värderingar.

På fredagens presskonferens sade Jari Tolppanen att de andra länder i öst som har gräns mot Ryssland har byggt eller är på väg att bygga ett stängsel.

Enligt honom har Gränsbevakningen fortsatt skyldighet att ta emot asylansökningar, också vid stängslet. Statsrådet kan vid särskilda situationer besluta att det går att söka internationellt skydd enbart koncentrerat på vissa platser.

Det här är om det kommer en stor mängd personer till Finland på kort tid, eller om det är en främmande stat som har orsakat inflödet – en slags hybridhot som setts vid gränsen mellan Vitryssland och Polen. 

Det har också förts fram farhågor att det kommer bli farligare att korsa gränsen.

Ismo Kurki ser det tvärtom. Om någon nu söker skydd i Finland kan den behöva röra sig först på den ryska sidan och sedan den finska i kanske flera dygn, ”i regn, kyla och hunger”.

Med stängslet förändras situationen så att det tekniska systemet larmar och en patrull fort kan vara på plats och föra personen inomhus, förklarar han.

Du kanske också gillar