Hem Världen ”En människa dör av hunger var 48:e sekund”

”En människa dör av hunger var 48:e sekund”

förbi admin
0 kommentar

Nödhjälpen blockeras av ryska krigsfartyg.

Nu dör en människa av hunger – var 48:e sekund.

– Barn har inte samma motståndskraft som vuxna. Det är de som dör först, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda barnen.

De senaste två åren har antalet kritiskt hungriga i världen dubblats från 135 miljoner till 276 miljoner. Och nu förvärras situationen ytterligare.

Enligt FN:s livsmedelsprogram WFP håller en ”seismisk” hungerkatastrof på att bre ut sig, från västra Afrika, tvärs över Sahel till Jemen och Afghanistan. Värst är läget i Etiopien, Kenya och Somalia, som drabbats av den värsta torkan på 40 år.

När Aftonbladet i förra veckan talade med Barnabas Asora, programchef för NRC Flyktinghjälpen i Somalia, varnade han för att 300 000 barn kan dö i närtid om hjälpen inte når fram.

– Situationen håller på att bli desperat. Det handlar om veckor, sa han.

Andra uppger att katastrofen redan är här.

Enligt en ny rapport som barnrättsorganisationen Rädda barnen har tagit fram tillsammans med brittiska Oxfam dör en människa av hunger var 48:e sekund i Etiopien, Kenya och Somalia redan nu.

–  Jag pratar dagligen med kollegor dagligen som vittnar om desperata scener. Det finns inte tillräckligt med vatten att använda till att bruka jorden eller få boskapen att överleva, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda Barnen.

”Vi kom utan att ha något med oss. Den här torkan är det värsta jag har sett”, säger Leylo, 28, som tvingats lämna sitt hem.

Rysk matblockad

Barn har inte samma motståndskraft som vuxna och drabbas särskilt hårt av hungern och sjukdomarna som följer i undernäringens spår.

– Det är de som dör först.

Att regnperioder slår fel är inget nytt i östra Afrika. Men forskning pekar på att torkor kommer ofta och är än farligare till följd av klimatförändringarna.

Situationen förvärras av en annan akut kris i världen – Rysslands invasion av Ukraina. Mer än hälften av det vete FN:s livsmedelsprogram WFP distribuerar som nödhjälp har fram till nu hämtats från Ukraina.

Nu blockeras landets hamnar av Ryssland och 4,5 miljoner ton spannmål, bland annat avsedda för export bland annat till Afrikas hungrande, sitter fast i containrar. Förhoppningen att Indien skulle täcka upp för bortfallet grusades nyligen, då landet till följd av rekordhetta och missväxt införde exportförbud.

I flera dagar tog sig Leyo och hennes sju barn fram till fots och i åsnekärror för att nå hjälpcentret i staden Baidoa i Somalia.

Döva öron

Livsmedelspriserna, som var höga redan före kriget, når rekordnivåer.

Under svälten på Afrikas horn 2011 dog en kvarts miljon människor, varav hälften var barn under fem år. Därefter infördes ett larmsystem så att världen nästa gång skulle agera i tid – och något liknande inte skulle kunna ske igen.

De första varningssignalerna om den nya torkan kom redan för två år sedan, men då var världssamfundet upptaget av en annan kris – coronapandemin.

Sjubarnsmamman Ahlam, 28, vandrade i två dagar och två nätter för att nå ett hjälpcenter nära staden Kismayo i södra Somalia.

Dömer ut svenska regeringen

När varningsropen på nytt hördes i vintras var allas blickar vända åt ett annat håll – Ukraina.

– Läget i Ukraina är fruktansvärt, men världen måste kunna hantera mer än en kris samtidigt, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen.

Hon dömer ut den svenska regeringens beslut att kraftigt minska biståndet för att lägga pengarna på flyktingmottagning hemma.

–  Världen brinner på grund av klimatförändringar och det drabbar de allra fattigaste. Jag tycker det är ett skamligt beslut.

”En skolklass har dött”

I en annan rapport varnar Unicef för att antalet underviktiga barn ökar kraftigt i flera regioner i världen. Krig, klimatförändringar och coronapandemin pekas ut som förklaringar.

Cecilia Chatterjee-Martinsen manar till handling, innan det är försent.

– Nu har du och jag pratat i tjugo minuter. Och under den tiden har en skolklass dött av hunger. Vi måste agera nu.

Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda barnen.

Du kanske också gillar