”Proud Boys, ta ett steg tillbaka och var redo” – så löd uppmaningen från Donald Trump till en militant machogrupp i en debatt drygt en månad före valet 2020.
”Är redo sir”, replikerade organisationens dåvarande ledare Enrique Tarrio på nätverket Parler samma kväll.
I februari förra året berättade han för DN att Trumps yttrande förändrade hans liv.
Nu ställs Tarrio och ytterligare fyra frontfigurer i Proud Boys inför rätta, anklagade för uppvigling – ett brott som ligger snäppet under landsförräderi. Rättegången har inletts med urval av juryledamöter i Washington, i ett avgörande ögonblick av granskningen av stormningen.
Strax före jul rekommenderade ledamöterna i kongressens granskning att den före detta presidenten Donald Trump ställs inför rätta för bland annat konspiration för att bedra den amerikanska staten och uppvigling eller medhjälp till uppror. Justitiedepartementets särskilda åklagare har på senare tid skruvat upp tempot i utredningen.
Foto: Wong Alex/TT
Även om Trump och personerna i hans närmaste krets har gått fria från ansvar för våldet i kongressen för exakt två år sedan, har många av våldsverkarna på Kapitolium dömts för brott under de senaste månaderna.
I början av december publicerade det amerikanska utrikesdepartementet en omfattande sammanställning av det rättsliga efterspelet. Runt 900 personer från samtliga 50 delstater i USA har anklagats för brott i samband med upploppet. Drygt hälften har erkänt brotten. 335 personer har dömts för federala brott, i 185 fall till fängelse.
I slutet av november fälldes den paramilitära organisationen Oath Keepers grundare Stewart Rhodes för uppvigling, tillsammans med organisationens Floridaledare Kelly Meggs. Tre medåtalade friades från anklagelserna om uppvigling, men dömdes precis som Rhodes och Meggs för att ha förhindrat en offentlig process i kongressen.
Domen om uppvigling kan leda till uppemot 20 års fängelse för Rhodes och Meggs. Tidigare har Texasbon Guy Reffitt från den högerextrema milisgruppen Three Percenters dömts till drygt sju års fängelse för att ha hetsat folkmassan utanför kongressbyggnaden och burit skjutvapen på ett federalt skyddsområde. Riley June Williams från den högerradikala gruppen Groypers fälldes i november för flera federala brott under inbrottet på den dåvarande talmannen Nancy Pelosis kontor – men juryn kunde inte avgöra om hon också stal en dator från toppolitikern. För några veckor sedan dömdes Qanon-anhängaren Douglas Jensen – mannen som kallats för stormningens omslagspojke – till fem års fängelse för att ha lett mobben och jagat en polisman inne i kongressbyggnaden.
Läs mer: Gåtan före stormningen – vad hände på Willard hotel?
Men fortfarande är det oklart om Trumpkretsen hade kontakter med extremistgrupperna under de kritiska dagarna för exakt två år sedan. Frågan är om rättegången mot Tarrio och hans gängmedlemmar kan blotta några länkar mellan Vita huset och våldsverkarna den 6 januari.
Delar av försvaret kräver att åklagarna ska bortse från Trumps famösa uttalande från presidentdebatten, rapporterar Newsweek. Försvarsadvokaterna vill också stryka en betydelsebärande tweet från presidenten några veckor före stormningen, när han uppmanade sina anhängare att komma till demonstrationen den 6 januari, ett meddelande som kritikerna beskrivit som en marschorder. Motiveringen till domstolen är att detta bevismaterial inte lades fram i tid.
Proud Boys-ledaren Enrique Tarrio var inte ens på plats i Washington under stormningen. Enligt åklagarna styrde han sina gängmedlemmar på distans.
”Gör vad som måste göras” och ”gör det igen” löd två av hans krypterade budskap på sociala medier, enligt ett reportage från tv-kanalen ABC. Tarrio ska också ha tagit del av planer för att ockupera vissa regeringsbyggnader i Washington på nyåret 2021.
Försvaret förnekar att han hade en roll i upploppet.
När DN mötte Enrique Tarrio i en lagerlokal i Miami i februari i fjol – innan han greps i utredningen om upploppet – tog han avstånd från attackerna på Kapitoliumpolisen.
– Jag gillar inte bilderna från den dagen, sa han.

Foto: Lotta Härdelin
Han beskrev också stormningen som ett misslyckande.
– Den hade negativa konsekvenser. Vi hamnade i försvarsställning och våra möjligheter att organisera oss förstördes. Folk blev rädda.
Utredarna har fått lägga ett gigantiskt pussel för att spåra och åtala de personer som tog sin in i kongressen den 6 januari 2021. Fast i många fall har upprorsmakarna avslöjat sig själva genom att dela fotografier från stormningen.
En brandman från New York begick misstaget att skicka en video till sin flickväns bror – som råkade vara agent för Secret service. En man från Texas gjorde misstaget att skryta om stormningen för en kvinna som han chattade med på dejtingappen Bumble. Hon larmade FBI.
DN har tidigare berättat om hur poliserna Thomas Robertson och Jacob Fracker från småstaden Rocky Mount poserade framför en staty inne på Kapitolium i ett Facebook-inlägg. Den lokala BLM-aktivisten Bridgette Craighead fick se en skärmdump och beslöt sig för att avslöja männen – som hon hade betraktat som sina vänner.
Läs mer: BLM-aktivisten såg poliserna som vänner – men de deltog i stormningen

Foto: Pontus Höök
I augusti i fjol dömdes Robertson till över sju års fängelse – bland annat för att han hade beväpnat sig med en smal träpåk under stormningen. Fracker valde att samarbeta med polisutredarna och dömdes till villkorlig dom.
– Ja, jag var där med någon annan. Jag litade på honom, baserat på lögner, men han sa inte åt mig hur jag skulle bete mig den dagen. Jag agerade på egen hand och jag ber om ursäkt för det, sa han i rätten, enligt en lokal tv-kanal.
Många av människorna på Kapitolium har fått sina liv förstörda för att de lät sig luras av Trumps lögner om det stulna valet.
– Jag hoppas bara att jag kan vakna upp en dag och inte behöva leva med detta, för det gör jag, varje dag, förklarade den före detta Trumpanhängaren Stephen Ayres, när han vittnade inför kongressen i fjol.

Foto: Shawn Thew/TT
Han blev av med jobbet på en möbelfirma och fick sälja sitt hus i Ohio efter stormningen Arbetsterapeuten Christina Priola, också från Ohio, har berättat för domstolen att hon fick lämna sitt arbete och flytta in i sin mammas källare efter attacken.
Samtidigt har Donald Trump åkt runt i USA och lanserat sig som presidentkandidat inför 2024.
Enligt grundlagens 14:e tillägg kan man inte ha ett ämbete i staten eller delstaterna om man svurit en ed till konstitutionen och sedan deltagit i ett upplopp eller en revolt mot den. Efter stormningen har regeln tillämpats vid ett tillfälle. Couy Griffin, grundare av organisationen Cowboys for Trump, fick i höstas lämna sina politiska uppdrag i delstaten New Mexico.

Foto: Gemunu Amarasinghe/AP
Tidningen Washington Post rapporterar att domstolarna har svårt att hitta juryledamöter som inte har bestämda åsikter. Inför rättegången mot Proud Boys drog valet av jury ut på tiden. Många har mycket negativa omdömen om Trumps högerextrema anhängare. ”De erövrar genom rädsla och terror”, konstaterade en person. ”Proud Boys är fascistiska nazister och jag hatar dem alla”, sa en annan.
Läs mer:
Trumpmedarbetare vill glömma den 6 januari – och det verkar gå bra
Karin Eriksson: Många frågor om säkerhetsbristerna på Kapitolium kvar efter två år