Hem Världen Finland och Sverige ska besluta om Natomedlemskap.

Finland och Sverige ska besluta om Natomedlemskap.

förbi admin
0 kommentar

Den som tar buss nummer 12 från Bryssel flygplats in mot stan passerar efter några minuter en futuristisk byggnad på höger sida. Sedan 2017 är den Natos högkvarter. Utanför vajar flaggor från 30 medlemsländer. Banderoller med Natosymbolen smattrar så högt i vinden att det låter som en helikopter är på väg att landa.

På andra sidan breda Avenue Leopold III, i försvarsalliansens gamla högkvarter, sitter svenska delegationen till Nato. Sveriges ambassadör Axel Wernhoff knallar flera gånger om dagen över gatan för möten med medarbetare till generalsekreterare Jens Stoltenberg eller företrädare för Natoländerna.

– Processen som pågår i Sverige är ingen hemlighet. Vi är utlandsmyndigheten på plats och har en central roll i den processen. Då måste vi som tjänstemän kunna leverera och förbereda för vilket beslut regeringen än fattar, säger han.

Natos högkvarter i Bryssel.

Foto: Thierry Charlier/Camera Press

Axel Wernhoff gjorde, precis som jämnåriga försvarsministern Peter Hultqvist, vapenfri tjänst i sin ungdom.

– Jag hade varit USA och tagit intryck av Vietnamkriget. Jag skulle inte söka vapenfri tjänst i dag, säger Natoambassadören.

Nato bildades av tolv länder 1949. Organisationens första generalsekretare, britten lord Ismay, förklarade vad det handlade om: ”Keep the Soviet Union out, the Americans in, and the Germans down”.

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 närmade sig Ryssland och Nato varandra. I alliansens strategidokument från 2010 (som formellt fortfarande gäller) ses Ryssland som en part som Nato kan samarbeta med. Rent fysiskt syns det på en skylt i byggnaden där svenskarna sitter. Ryssland står som en av 19 delegationer, bland dem Finland, Ukraina och Moldavien.

– Ryssarna ombads flytta ut förra året. Det är tomt där nu, konstaterar Axel Wernhoff.

Nato – en allians mellan 30 länder

Nato är en militärallians mellan länder i Nordamerika och Europa. Den bildades 1949 av tolv stater, däribland Norge och Danmark. I dag har organisationen växt till 30 medlemsländer. Sverige har sedan decennier ett nära samarbete med Nato.

Nato – en allians mellan 30 länder

Lord Ismays mål att USA med sin stora militärmakt skulle fortsätta att engagera sig i Europas säkerhet sattes på prov under Donald Trumps presidentskap. I sina memoarer skriver tidigare säkerhetsrådgivaren John Bolton att Trump med sin America first-politik övervägde att ta USA ut ur Nato, precis som han gjort med Parisavtalet och världshälsoorganisationen WHO.

Ett drygt år efter att Axel Wernhoff tillträtt som Natoambassadör sade dessutom Frankrikes president Emmanuel Macron i en intervju med The Economist att alliansen var hjärndöd. Macron framhöll att han inte ens visste om artikel fem i Natofördraget längre var effektiv. Den artikeln är central för hela samarbetet: ett anfall på ett medlemsland är ett anfall på hela Nato. Andra medlemsländer ska komma till undsättning.

– Då fanns sprickor i den politiska sammanhållningen. Men bilden är inte entydig. Samtidigt som Trump satte frågetecken till medlemskapet tredubblade USA sina resurser i Europa. Nu finns en enighet i Nato som man inte har sett sedan kalla krigets slut, säger Wernhoff.

Under Trumps år som president var det mycket diskussioner om Nato hur fungerade. I mitten av bilden generalsekretare Jens Stoltenberg och Donald Trump.

Under Trumps år som president var det mycket diskussioner om Nato hur fungerade. I mitten av bilden generalsekretare Jens Stoltenberg och Donald Trump.

Foto: Francisco Seco/AP

För att få bli medlem i alliansen ska ett land uppfylla vissa kriterier, som att ha ett fungerande demokratiskt politiskt system baserad på marknadsekonomi, behandla minoriteter rättvist och verka för att lösa konflikter fredligt. Landet ska också ha förmåga och vilja att ge militärt bidrag till Natos operationer liksom engagemang för demokratiska civil-militära relationer och institutioner.

Kriterierna kom 1995. Redan vid Natos grundande angavs demokratiska principer som ett villkor. Det hindrade inte dåvarande diktaturen Portugal från att bli medlem eller Grekland och Turkiet från att periodvis vara militärdiktaturer. Turkiet beskrivs i dagsläget av Utrikespolitiska institutet som en demokrati med begränsningar.

Byggnaden är omysig. Det känns lite Månbas Alpha över stället

Dagens 30 medlemsländer sitter trångt i Natobyggnaden i Bryssel i det som kallas short wings och long wings, korta och långa flyglar. Själva byggnaden är tänkt att symbolisera hopknäppta fingrar. Resultatet på insidan är i stället känslan av någon slags stor konferensanläggning, fast utan soffgrupper och växter. Det sägs att säkerhetsavdelningen satte stopp för dem. Wernhoff liknar interiören vid en sciencefictionserie från 1970-talet.

– Byggnaden är omysig. Det känns lite Månbas Alpha över stället.

Runt 4 000 personer arbetar här. Påtagligt många är män och bär militäruniform. De har tillgång till det mesta: matbutik, restauranger, kemtvätt, stor sportanläggning med pool och så vidare. Amerikanerna kan få sitt Starbuckskaffe.

Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff.

Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff.

Foto: Moa Karlberg

Alla beslut i Nato fattas inom det som heter Nordatlantiska rådet. Vilka som sitter i rådet varierar. Ibland är det ministrar eller regeringschefer, oftast är det ambassadörerna för medlemsländerna. De samlas varje tisdag för en informell lunch. På onsdagar möts de för att fatta beslut. Sveriges Axel Wernhoff deltar, oavsett dag, i alla rådets möten som handlar om kriget i Ukraina.

Eftersom alla beslut fattas med enighet har medlemsländerna på pappret lika stor makt. I realiteten har länder med stor försvarsbudget: USA, Frankrike, Storbritannien och några till, störst inflytande. USA allra mest. Till exempel ska ett land som vill lämna Nato (vilket hittills inte hänt) meddela det till USA:s regering, inte till Natohögkvarteret.

– USA är största aktieägaren, kan man säga. Försvaret i Europa är beroende av amerikansk militär förmåga, men förmågan USA har, den skulle man ha även om Nato inte fanns, säger Axel Wernhoff och menar att Europa är beroende av USA:s försvar, oavsett Nato eller inte.

USA:s inflytande märks också i att Natos militära befälhavare över styrkorna i Europa alltid varit amerikan. Sedan 2019 är det generalen Tod D Walters.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Foto: Olivier Matthys/AP

För oss är Jens Stoltenberg väldigt bra – han förstår Norden

Generalsekreteraren, allra högsta befattningen i Nato, har däremot alltid varit europé. Sedan 2015 är det norrmannen Jens Stoltenberg. När Axel Wernhoff tillträdde som svensk Natoambassadör i oktober 2018 mötte han Jens Stoltenberg på sin första arbetsdag.

– Det var ett kärt möte. Jag var tidigare i Oslo och lärde känna hans far en del. För oss är Jens Stoltenberg väldigt bra. Han förstår Norden, dynamiken mellan de nordiska länderna och vår relation till Ryssland. Han och hans medarbetare är väldigt värdefulla för oss.

En het fråga i svenska debatten är kärnvapnen. I en handfull europeiska länder finns amerikanska kärnvapen utplacerade. Dessa och de brittiska ingår när Nato planerar för olika scenarier. Frankrikes kärnvapen är i stället en strikt nationell fråga.

– Doktrinen är att så länge det finns kärnvapen kommer Nato att ha kärnvapen. Men varje land kan uttala att man inte vill ha kärnvapen på sin mark, som Norge och Danmark har gjort.

Tror du att Sverige blir medlem i Nato?

– Vad jag tror är oväsentligt. Just nu pågår det överläggningar i Sverige.  Det är väldigt viktigt att den diskussionen får löpa till punkt på politisk nivå.

Läs mer:

Sverige och Nato – det skulle ett medlemskap innebära

S partisekreterare: Beslut om Nato kan fattas 15 maj

Du kanske också gillar