Finns ett år då Nato måste stå redo för krig mot Ryssland

En färsk tysk rapport pekar ut årtalen då Nato måste stå redo för krig mot Ryssland.

Författarna beskriver en kapplöpning med ett tydligt startskott.

”Klockan börjar ticka så snart det intensiva krigandet i Ukraina stannar av”, skriver de.

Rapporten från det ansedda forskningsinstitutet DGAP (Tyska rådet för utrikesrelationer) släpptes för tre veckor sedan. Den har titeln ”Att förebygga nästa krig” och inleds med orden att Tyskland och Nato befinner sig i en kamp mot klockan.

”Med sina imperialistiska ambitioner utgör Ryssland det största och mest akuta hotet mot Natos länder”, skriver författarna Christian Mölling och Torben Schütz.

Så snabbt kan Ryssland rusta

Efter att striderna stannat av i Ukraina behöver Ryssland bara sex–tio år för att återbygga upp sin armé till en nivå där landet ”kan våga attackera Nato”, varnar forskarduon.

Uppgifterna om tidsfönstret kommer, enligt rapporten, från ”experter och underrättelsetjänster”.

Mölling och Schütz skriver att Nato måste rusta ännu snabbare för att avskräcka Ryssland:

”Nato behöver färdigställa sin egen ompositionering minst ett år innan Ryssland når krigsförmåga. Det skulle ge Kreml chansen att i tid inse att fönstret för en framgångsrik rysk attack mot Nato inte har öppnats.”

Nato har alltså fem-nio år på sig att vinna kapprustningen, enligt rapporten.

”Inom det tidsspannet måste Tyskland och Nato möjliggöra för sina styrkor att avskräcka och, om nödvändigt, strida mot Ryssland. Bara då kommer de att vara i en position där risken för ännu ett krig i Europa reduceras”, skriver forskarna.

”Mental förändring krävs”

De slår också fast att upprustningen måste inledas i tid:

”Inga trupper och system som Nato-länderna sätter in bara kort innan Ryssland har nått sin återuppbyggnad kommer att påverka Rysslands bedömningar. Ryssland skulle underskatta Natos stridsförmåga och kan frestas att starta krig”.

Enligt forskarna måste den tyska armén rustas upp på kortast möjliga tid. Det är bara möjligt om ”samhället genomgår en mental förändring”, skriver de.

”Ryssland har färre stora utmaningar än väst när det gäller samhällets motståndskraft. Regimen slår ner våldsamt ner varje motståndsyttring och samhällets vilja att att acceptera förluster av människoliv är uppenbarligen stor eftersom kriget i Ukraina redan har kostat Ryssland över 250 000 döda och skadade”.

Pekar ut tre länder

Mölling och Schütz konstaterar att Putin har visat sin aggressiva ambition i mer än 20 år och att han drivs av tanken på att återupprätta Rysslands en gång mäktiga imperium.

”Putin anser inte att gränserna som etablerades efter Sovjetunionens fall är bindande”, skriver de.

Estland, Lettland och Litauen pekas särskilt ut som möjliga mål för en framtida rysk attack:

”Länder som tillhör Nato i dag inkluderar baltstaterna som brukade vara en del av Ryssland och Sovjetunionen. Putins ideologi och tolkning av historien har redan motiverat krigen i Tjetjenien och Georgien.”

Kringgår sanktionerna

Den tyska rapporten har uppmärksammats i flera internationella medier. Newsweek tar upp forskarnas iakttagelse att den ryska ekonomin inte har kollapsat under omvärldens sanktioner.

”Ryssland använder intäkterna från sin export av gas och olja till att förvandla sin vapenindustri till en krigsindustri. De har ökat produktionen i vissa områden och behållit viktig personal”, skriver DGAP och fortsätter:

”Samtidigt har de lyckats kringgå sanktioner från väst på viktiga krigskomponenter som mikrochips, kullager och råvaror. Dessutom importerar Ryssland vapen och ammunition från allierade som Iran och Nordkorea”.