Hem Världen Förbereder sig Kina för ett nytt kallt krig?

Förbereder sig Kina för ett nytt kallt krig?

förbi admin
0 kommentar

Raden av män bredvid den starke ledaren på podiet i Peking ger en vink om framtiden. Det är som om uppställningen understryker den starke ledarens ord: Kina vill ha en ny världsordning.

Där står ideologisk renlärighet, partikontroll och nationell säkerhet samlad i en homogen skara i Folkets stora sal på Kommunistpartiets 20:e kongress för några veckor sedan. Den ena efter den andra är befordrad för lojalitet. Här finns ingen representant för öppenhet och den pragmatiska inställning som gjort Kina till världens näst största ekonomi.

I omvärlden har folk ofta undrat hur Kina kunnat säga sig vara kommunistiskt – med så stora skillnader i inkomster och levnadsstandard. Fel fråga, enligt det styrande kommunistpartiet.

Rikedomarna har kommit med globaliseringen och den internationella handeln. Kina har blomstrat. Inget land har tjänat mer på globaliseringen och tagit ett större steg framåt än Kina sedan den stora globaliseringsvågen svepte in. Före mitten av 1980-talet bestod den öppna världsekonomin av i stort sett USA och Västeuropa. Fyra femtedelar av alla de bolag som gör internationella affärer idag är skapade efter 1989.

För konsumenter i hela världen har vardagslivet blivit billigare tack vare importerade produkter från verkstadsgolven i Kina.



Foto: Chine Nouvelle/TT

Nu gör sig nationen redo för nästa kapitel. Kina ska bli mer självförsörjande inom alla avgörande sektorer samtidigt som världens ekonomier fortsätter handla med Kina. Hur ska det gå ihop?

Enligt Xi Jinping, den starke ledaren, blir världen en mer fientlig plats de kommande åren. Därför är det Kinas mål att bygga en geopolitiskt motståndskraftig ekonomi som i mindre grad förlitar sig på utländska marknader och teknik.

Kina har länge ägnat sig åt att kontrollera leveranskedjorna i strategiska branscher som 5g-nät, vind- och solkraft och batterier. Skillnaden den här gången är att ledaren också utelämnade en fras i sitt tal på partikongressen som använts av partiet de senaste 20 åren. Nämligen den om att Kina ser den kommande perioden som ”en viktig strategisk möjlighet”. Meningen anses ha signalerat att Kina ville behålla sina relationer med resten av världen, särskilt USA, och koncentrera sig på ekonomisk tillväxt. När orden nu saknas tolkas detta som att Kina väljer att gå sin egen väg.

Det betyder att Xi Jinping i praktiken säger att Kina inte är rädd för att utkämpa ett kallt krig mot USA, kommenterar den amerikanska Kinaexperten Minxin Pei i Wall Street Journal.

Sprickan mellan öst och väst vidgas – även om det råder delade meningar om vad som ska kallas ett kallt krig.

På höjden av kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen var brytningen nästan total. Länderna handlade knappt med varandra. Mellan Kina och USA är handeln ännu stor. Men att globaliseringen är på tillbakagång är en syn som både USA, Europa och Kina delar. Liksom att orsaken är Kinas uppgång.

Däremot har de olika åsikter om vems felet är.

Xi Jinping under ett möte med Tyskland förbundskansler Olaf Scholz i början av november.



Foto: Kay Nietfeld/AP

Utvecklingen har pågått i flera år. Kinas tjurskalliga hantering av pandemin har isolerat landet. Kinas och Rysslands allians och kriget i Ukraina har delat upp världen. Splittringen accelererade efter den amerikanska kongressens talman Nancy Pelosis besök på Taiwan i somras.

Enligt USA:s utrikesminister Antony Blinken är den kinesiska planen för självförsörjning självisk. Eftersom den syftar till att göra ”Kina mindre beroende av världen, samtidigt som den gör världen mer beroende av Kina”.

EU ogillar att den kinesiska ledningen använder ekonomiskt tvång som straff för länder som misshagar dem. Det hände Litauen när Taiwan fick öppna ett representationskontor i huvudstaden Vilnius – det första i EU där Taiwan fick sitt eget namn på dörren. I andra länder kallas liknande etableringar för ”Taipeis kontor”.

Händelsen fick Kina att tala om en oacceptabel kränkning eftersom det såg ut som att Litauen erkänner Taiwan som ett eget land. I stället för som en del av Kina.

Kina ströp handeln till ett minimum, och den är fortfarande en bråkdel av vad den varit. Samtidigt varnade EU för att europeiska storföretag kan dra sig ur Kina.

Kinas president Xi Jinping



Foto: Chine Nouvelle/TT

Kina år 2022 är så väl integrerat i världsekonomin att landet blivit största handelspartner till över 120 nationer. Globala företag är beroende av sin tillverkning och försäljning i Kina. Många fattiga länder har knutits närmare Kina med megaprojektet Nya Sidenvägen.

Kina hade gärna behållit globaliseringens fördelar från tiden innan dess Donald Trump införde handelstullar. USA såg sedan till att den kinesiska telekomjätten Huawei av säkerhetsskäl förbjöds att bygga 5g-nät i västländer. Joe Biden har fortsatt på den inslagna vägen. Så sent som den 7 oktober lanserade USA ett förbud för amerikanska företag att exportera teknik, mjukvara och utrustning för tillverkning av halvledare till Kina. Med motivet att sådan handel utgör en geopolitisk risk.

De strategiskt viktiga halvledarna har utlöst en kapplöpning i världen. Och Xi Jinping kritiserar USA för kalla kriget-mentalitet.

Det senaste förbudet har i Peking tagits som ett nytt bevis för att USA försöker hindra Kinas framväxt. Att bli självförsörjande i framtidsbranscher handlar, enligt den kinesiska ledningen, endast om självförsvar.

Men det sker parallellt med ett betydligt högre tonläge från Peking. Den som läser om och lyssnar på vad Xi Jinping säger hör hur han förbereder partimedlemmar på den stora kampen. Nationell säkerhet är prioriterat. Alla ska ta ansvar för att skydda landet och partiet från yttre faror. Tiden för eftergifter är förbi.

Multinationella bolag ser riskerna och börjar uppmana underleverantörer att flytta sina verksamheter utanför Kina.

Många företag och länder vill inte ta ställning mellan Kina och väst – utan kunna göra affärer med alla – men inser att de kanske tvingas välja sida.

Gruppfoto från Kommunistpartiets 20:e kongress.



Foto: Chine Nouvelle/TT

Samtidigt som Kina ska bli självförsörjande är det Xi Jinpings önskan att sprida Kinas makt utanför landets gränser. Hans vision är en unik och dominerande kinesisk röst i världen. Men också en förbättrad kinesisk förmåga att kommunicera internationellt.

En vink om hur det kan låta hördes i FN sedan 141 regeringar fördömt Rysslands invasion av Ukraina. Kinesiska diplomater varnade sändebuden från väst för att bli stöddiga. Titta på länderna som stöttade Ryssland eller avstod från att rösta, sa de. De representerar mer än halva jordens befolkning.

Diplomater anklagade efteråt Kina för att ha mutat och skrämt länder att rösta som Kina ville. Det vill säga inte emot Ryssland.

Vissa länder har redan valt sida i kampen mellan öst och väst. Som Pakistan. Kina har investerat enorma summor i en ekonomisk korridor som löper från den pakistanska hamnstaden Gwadar till staden Kashgar i västra Kina. Det är en del av projektet Nya sidenvägen – och Kina kan alltid lita på Pakistan.

När det var dags för en annan omröstning i FN, i dess råd för mänskliga rättigheter tidigare i höst, var Pakistan ett av länderna som röstade mot att vidare debattera FN:s egen rapport. Rapporten hade kommit till slutsatsen att Kinas övergrepp mot muslimska minoriteter i Xinjiang innebar brott mot mänskliga rättigheter och troligen brott mot mänskligheten. Förslaget röstades ned med 19 mot 17. Elva länder avstod. Pakistan lade sin röst mot ett muslimskt brödrafolk.

Det sällsynta utslaget i FN sågs som en svår motgång för anhängare av mänskliga rättigheter. Många av nationerna som avstod gjorde det för att slippa välja sida i den ideologiska maktkampen mellan Kina och väst.

I dag vilar inte längre Kinas idé om framgång på den pragmatiska ekonomin, som omvärlden hade svårt att få ihop, men gärna godtog. Och väst har till slut förstått att handel inte automatiskt leder till demokrati i Kina. Xi Jinpings mandat att styra grundas till stor del i stället på ideologi. Det är vad han bäst tror hjälper Kommunistpartiet att behålla makten.

Han vill sprida sitt sätt att se på världen globalt. Demokrati, menar han, är att ge folk mat och tak över huvudet. Det är vad USA och Europa borde låta Kina och utvecklingsländer hålla på med i stället för att alltid komma med kritik om mänskliga rättigheter.

Protester mot Kinas regim i London.



Foto: Hesther Ng/TT

Men ju mer den kinesiske ledaren strävar efter att framhäva landet som en supermakt, desto mer skrämmer han omvärlden och isolerar Kina.

Zhu Feng, chef för avdelningen för internationella relationer vid Nanjinguniversitetet, lägger skulden på USA för den växande konflikten. USA:s krig mot Kina inom vetenskap, teknologi, handel, ekonomi, media och opinionsbildning, menar han, leder till att kalla kriget i ny tappning väntar runt hörnet.

Relationen Kina-USA återgår inte till vad den varit. Kampen kommer att pågå i 10-20 år, skriver Zhu Feng i China-US Focus.

Eftersom framtiden inte går att förutspå finns det emellertid olika scenarier. De sträcker sig från öppen konfrontation mellan Kina och väst, till fler kinesiska reformer i händelse av allvarlig ekonomisk kris, till fortsatt befästning av Kina.

Det inåtvända Kina innebär inte en fullständig isolering, analyserar Merics, en tysk tankesmedja med fokus på Kina. Utan en förändrad globalisering på kinesiska villkor, där det är möjligt.

Xi Jinping och Joe Biden vid ett digitalt möte tidigare i våras. Nu ska de snart mötas på Bali.



Foto: Vita Huset

Frågan är nu vilken kurs Kina väljer? Xi Jinpings befordran av lojala män även i utrikespolitiken tyder, enligt bedömare, på att de fått sina jobb mindre för att ge chefen goda råd och istället för att verkställa redan fattade beslut. Att partistyret bygger på blind lydnad av ledaren riskerar att låsa Kinas position.

Om all politik utgår från ledaren och denne ledare är ofelbar, så kan inga misstag accepteras, inga ursäkter kan framföras, inga kompromisser nås – i korthet blir det ingen diplomati, skriver Financial Times.

Farhågorna växer.

När en enda man samlat så mycket makt, och när den mannen talar om slaget som väntar på ett sätt som om han ser fram emot striden, injagar det en rädsla i väst att konfrontationen ökar.

Du kanske också gillar