Hem Världen Här finns kärnvapnen i Europa

Här finns kärnvapnen i Europa

förbi admin
0 kommentar

Ett av de första uppdragen en nyvald brittisk premiärminister får är att skriva fyra brev.

Breven går till kaptenerna på fyra brittiska ubåtar som sedan 1969 kontinuerligt patrullerar i Nordatlanten, bestyckade med strategiska kärnvapen. När en premiärminister avgår förstörs breven och nästa premiärminister skriver nya.

I breven som ligger inlåsta står det hur ubåtskaptenerna ska agera om Storbritannien utsätts för en kärnvapenattack. För att få veta om hemlandet attackerats är ett av sätten att lyssna på huruvida BBC:s Radio 4 fortfarande sänder.

– Om det inte fungerar längre, så finns inte Storbritannien. Ungefär då ska man öppna de här breven. Det är bara premiärministern som vet vad som står i breven, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Hela Storbritanniens kärnvapenarsenal finns på de fyra ubåtarna. Den brittiske premiärministern har full kontroll över hur kärnvapnen används – och är den enda som kan beordra en attack. Det är bara om premiärministern inte längre kan ta beslut som kaptenerna på ubåtarna måste agera utifrån instruktionerna i breven.

Storbritannien är ett av tre länder i Nato som innehar kärnvapen. I Storbritanniens fall handlar det om strategiska kärnvapen – de andra två länderna, USA och Frankrike, har både strategiska och taktiska vapen (se faktaruta).

Den svenska Natodebatten har lyft diskussionen om kärnvapen i Sverige. En fråga är om Sverige, likt Norge och Danmark, bör deklarera att de inte vill ha kärnvapen på svensk mark i fredstid.

Men behövs ett sådant undantag?

Inte enligt Hans Kristensen, chef för projektet för kärnvapeninformation vid förbundet för amerikanska vetenskapsmän och kopplad till Stockholms fredsforskningsinstitut SIPRI.

– Det finns inget krav på något land i Nato att ha kärnvapen på sitt territorium. Det är inte något som ingår i medlemskapet. De länder som har det har gjort en bilateral överenskommelse med USA. Men de flesta Natoländer har inte det.

Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Militäralliansen Nato äger nämligen inga kärnvapen. USA, Storbritanniens och Frankrikes kärnvapen är nationella och kontrolleras till syvende och sist av varje lands ledare.

– Det är bara de som kan trycka på knappen, säger Niklas Granholm.

USA är det land i alliansen som har överlägset mest kärnvapen – det enda land i världen som har fler kärnvapen än USA är Ryssland, enligt SIPRI:s statistik.

Men runtom i Europa finns utplacerade amerikanska kärnvapen i flera länder. Belgien, Nederländerna, Italien, Tyskland och Turkiet har sådana vapen – en del av en överenskommelse med USA som har funnits sedan 60-talet.

Då, under kalla kriget, uttryckte ett antal europeiska länder en vilja att utveckla kärnvapen – även Sverige var i startgroparna för att tillverka egna. Något som, enligt Hans Kristensen, skapade oro inom Nato.

– Då tryckte USA på för att det skulle finnas en kärnvapendelning där länder som ansåg det nödvändigt att ha kärnvapen kunde anskaffa dem utan att utveckla sina egna. Det är resterna av detta arrangemang som finns kvar än i dag, säger Hans Kristensen.

Under en period fanns det nästan 8 000 amerikanska kärnvapen i Europa – i dag finns bara ett hundratal kvar. I dessa fall handlar det om taktiska kärnvapen – flygbomber som ska kunna användas på slagfält.

De strategiska vapnen, som på de brittiska ubåtarna, är mycket kraftfullare och syftar till att avskräcka från angrepp.

– Om strategiska kärnvapen används kan det leda till ett globalt kärnvapenkrig – och i slutändan ett nukleärt armageddon. Då blir det katastrof för alla – ingen vinner någonting utan alla förlorar stort, säger Niklas Granholm.

Efter kalla krigets slut påbörjades en markant nedmontering av antalet kärnvapen – i Ryssland och USA såväl som i andra länder. Men i takt med att relationerna mellan öst och väst blev allt mer frostiga stannade nedtrappningen av.

– Och nu säger länderna att de inte kommer fortsätta ner mot noll. De kommer att ha stora arsenaler kvar in i framtiden. Tills världen förändras igen, säger Hans Kristensen.

Hans Kristensen, chef för projektet för kärnvapeninformation vid förbundet för amerikanska vetenskapsmän och kopplad till Stockholms fredsforskningsinstitut SIPRI.

Hans Kristensen, chef för projektet för kärnvapeninformation vid förbundet för amerikanska vetenskapsmän och kopplad till Stockholms fredsforskningsinstitut SIPRI.

Foto: Privat

Men om Nato inte har några egna kärnvapen – varför räknas den då som en kärnvapenallians?

– Det sätt som man strukturerat det genom åren är att de länder som har kärnvapen lånar ut sitt kärnvapenparaply till Nato som skydd. I slutändan är det USA:s strategiska vapen som står för Natos slutgiltiga säkerhet, säger Hans Kristensen.

I Natos stadgar skriver man att alliansen kommer att förbli en kärnvapenallians så länge det finns sådana vapen i världen, och man ser just kärnvapnen som den ”viktigaste garanten för säkerheten för de allierade”.

Och trots att vapnen är nationella finns det en grupp för kärnvapenplanering inom alliansen. I gruppen ingår även de länder som inte själva har några sådana vapen – och där skulle även Sverige ingå vid ett medlemskap.

Ett land saknas dock i gruppen: Frankrike. Deras vapen ingår inte i Natos strategi – och det finns inte något uttalat löfte om att de ska användas för att skydda alliansens länder vid attack.

– Men på senaste tiden har fransmännen pratat mer om hur de kan ge kärnvapentrygghet till Europa om det skulle behövas, säger Hans Kristiansen.

För Sveriges del tror Hans Kristensen att den största frågan vid ett eventuellt Natomedlemskap kommer att bli hur eller om medlemskapet påverkar de militära spänningarna i norra Europa.

Dessutom finns frågan om hur Sveriges långvariga engagemang för nedrustning kommer att påverkas av det faktum att man nu öppet befinner sig under Natos kärnvapenparaply.

– Kommer Sverige politiskt kunna spela en stor roll i kärnvapennedrustningen om man går med? Det blir intressant att se, säger han.

Du kanske också gillar