Hem Världen I tyska byn Kappel är man redo för vintern utan ”Putin-gas”

I tyska byn Kappel är man redo för vintern utan ”Putin-gas”

förbi admin
0 kommentar

De enorma gröna tunnorna är inte direkt vackra. Lukten av gödsel och mullret från maskinerna som blandar innehållet är inte heller särskilt tilltalande. Men invånarna i byn Kappel i västra Tyskland har inget ont att säga om sin biogasanläggning.

– Bygget var en skänk från ovan, säger pensionären Gerhard Stümper, som bor i en villa i byn.

Sedan gasleveranserna från Ryssland till Tyskland stoppats oroar sig många invånare för hur de ska ha råd att värma upp sina hem i vinter. Fyra av tio tyska hushåll värms upp med hjälp av gas, och i september var det genomsnittliga gaspriset per kilowattimme mer än dubbelt så högt som året dessförinnan. Forskningsinstitutet DIW varnar för att låginkomsttagare som bor i dåligt isolerade lägenheter riskerar att tvingas lägga över en fjärdedel av sin inkomst på gas.



Foto: Greta María Ásgeirsdóttir

Men för det hundratal hushåll som är anslutna till värmenätet i Kappel ser situationen annorlunda ut.

– Vi har haft samma priser i sex år nu, säger lantbrukaren Johannes Gass.

2011 invigde han och två andra lantbrukare biogasanläggningen i utkanten av Kappel. Till en början användes den för att producera el, men när samhällets gator skulle läggas om fick lantbrukarna en idé. Ett värmenät, kopplat till biogasanläggningen, borde kunna täcka hela byns behov av uppvärmning.

Byn Kappel består av 140 hushåll. Majoriteten av dem är anslutna till värmenätet, men vissa har valt att avstå. – En del av dem är äldre personer som inte vet vad som kommer att hända med deras hus när de flyttar, säger Johannes Gass, som är en av initiativtagarna till värmeanläggningen.



Foto: Greta María Ásgeirsdóttir

Drygt tio år senare är 110 av byns 150 hushåll anslutna till nätet.

– Vissa av de som sa nej från början har anslutit sig senare, säger Johannes Gass.

Biogasen som framställs i byn täcker hela värmebehovet under sommarhalvåret, och 75 procent under de kallaste månaderna. På vintern fylls luckan med hjälp av träflis, som kommer från de omkringliggande skogarna. Johannes Gass säger att det känns bra att klara uppvärmningen på egen hand, utan att tvingas importera fossila bränslen.

– Numera vill ju alla vara oberoende, säger han.

Gerhard Stümper och Johannes Gass är nöjda med sitt värmesystem, men konstaterar att det inte passar överallt. – Om alla byar här hade en anläggning skulle skogen inte räcka till, säger Johannes Gass.



Foto: Greta María Ásgeirsdóttir

”Biogas istället för Putin-gas”, står textat på en affisch vid infarten till biogasanläggningen. På kullarna runtomkring byn sträcker sig vindkraftverk mot himlen. Kappel ligger i distriktet Rhein-Hunsrück-Kreis, som under det senaste decenniet gjort sig känt för sitt intensiva arbete för att minska beroendet av fossila bränslen. Flera byar har, liksom Kappel, byggt egna biogasanläggningar, och tack vare 278 vindkraftverk och drygt 5 000 solpaneler lyckades distriktet år 2020 producera tre gånger så mycket el som invånarna behövde.

Intresset för Rhein-Hunsrücks strategi är stort. Frank-Michael Uhle, som är ansvarig för klimatarbetet i distriktet, är medievan.

– Vi har haft journalister från 54 länder här på besök, säger han.

”Biogas istället för Putin-gas”, lyder texten på en affisch utanför biogasanläggningen i Kappel.



Foto: Greta María Ásgeirsdóttir

Längtan efter förebilder är stark i det industritunga Tyskland, som kämpar för att minska ett stort fossilberoende. 2030 ska 80 procent av landets elbehov täckas av förnybara energikällor, enligt det avtal som regeringens tre partier presenterade i slutet av förra året. 2020 var andelen knappt 45 procent.

För att snabba på utbyggnaden vill regeringen bland annat göra det lättare att få tillstånd för att bygga vindkraftverk, och se till att alla nya offentliga byggnader har solpaneler på taken.

Frank-Michael Uhle är kritisk till att åtgärderna genomförts först nu. Fler distrikt hade kunnat ställa om tidigare om regeringen hade underlättat utbyggnaden av vind- och solenergi, säger han.

Under vinterhalvåret täcker biogasen 75 procent av värmebehovet i Kappel. Luckan fylls med hjälp av träflis.



Foto: Greta María Ásgeirsdóttir

– Vi har förlorade år bakom oss. Vetskapen om att vi måste göra något för att rädda klimatet fanns. Om alla hade gjort som vi hade vi inte varit så illa ute, säger han.

Men trots stor elproduktion och biogasanläggningar är invånarna i Rhein-Hunsrück-distriktet inte oberörda av de stigande energipriserna. Värmenäten är långt ifrån heltäckande, och många förlitar sig fortfarande på olja eller gas för att värma upp sina hem.  Lia Farber, som precis flyttat till ett hus i närheten av Kappel, är en av dem.

– Vi värmer med olja. Vi är nyinflyttade, så vi vet inte hur höga uppvärmningskostnaderna kommer att bli än, säger hon.

Alia Farber och hennes mormor Lia Farber bor i ett hus i närheten av Kappel.



Foto: Greta María Ásgeirsdóttir

20 miljoner tyska hushåll är beroende av gas för att värma upp sina hem. Att byta värmekälla kostar både pengar och tid. Mathias Mier, som forskar om energiekonomi forskningsinstitutet Ifo, konstaterar att det är en enorm utmaning för Tyskland att fasa ut hushållens gasbehov.

– Många lägenheter i tyska flerfamiljshus har en helt egen gaspanna. Det innebär att du måste gå in i varje lägenhet och byta värmekälla. Och de flesta som bor i lägenhet är hyresgäster, vilket innebär att de inte kan göra det här själva, utan det är upp till hyresvärden, säger han.

Mathias Mier säger att det viktigaste för att säkra Europas energiförsörjning i framtiden är att skapa en integrerad elmarknad, där olika regioners styrkor utnyttjas. Han ger ett exempel.

– I Tyskland skulle vi kunna ha en period på två veckor när vinden inte blåser och solen inte skiner. Ser vi till hela Europa är den perioden kanske två dagar. Det innebär att vi bara skulle behöva utnyttja exempelvis vattenkraft under en mycket kort period, säger han.

Den som vill ansluta sig till värmenätet i Kappel betalar omkring 25 000 kronor för att bli medlem i andelsföreningen som äger anläggningen, samt kostnader för själva anslutningen.



Foto: Greta María Ásgeirsdóttir

Forskaren skulle vilja se ett mindre fokus på hur energi ska kunna lagras, och ett större på hur energin ska kunna transporteras vidare. Rhein-Hunsrück-distriktets modell är inte framtiden, säger forskaren.

– Det är inte dåligt, det de gör. De har utnyttjat sin potential. Men om man hade gjort samma investering i solpaneler i Spanien och vind på Irland hade det gett större utdelning, säger han.

I Kappel tornar en hög trave med trästockar upp sig utanför värmeverket. De ska bli träflis när temperaturen sjunker och biogasen inte längre räcker till för att värma upp husen. Byn är redo för vintern.

Lothar Kuhn är styrelseordförande i andelsföreningen som driver biogasanläggningen i Kappel.



Foto: Greta María Ásgeirsdóttir

Lothar Kuhn, som är ordförande i föreningen som driver värmeverket, håller med Mathias Mier om att uppvärmningssättet inte passar överalt.

– Men vårt mål är inte heller att sprida modellen över hela Europa. Vi vill helt enkelt ha ett system som fungerar i vår region, i vår by. Och det gör det, säger han.

Tyska finansministern om de svenska elpriserna: ”Lätt att förstå kritiken mot Tyskland”

Du kanske också gillar