Hem Världen Invandringen inte längre en fråga när Danmark går till val

Invandringen inte längre en fråga när Danmark går till val

förbi admin
0 kommentar

Smyckeslagen, burkaförbudet och kravet på att skaka i hand för att bli dansk medborgare.

När Danmarks förre borgerliga statsminister Lars Løkke Rasmussen nyligen intervjuades i Danmarks Radio avfärdade han några av de mest omdiskuterade lagar som någonsin genomförts i dansk migrationspolitik som ”galenskaper”.

Detta trots att det var hans egen regering som införde dem.

– I verkligheten var det bara symbolpolitik. Det förändrade ingenting, sa Løkke Rasmussen i intervjun.

Bild 1 av 2

Foto: Daniel Nilsson


I Sverige blev kriminal- och migrationspolitik dominerande i valrörelsen. Danmark lyftes som ett föregångsland.

När statsminister Ulf Kristersson (M) i mitten av oktober presenterade Tidöavtalet mellan M, KD, L och SD, innehöll det flera reformförslag där dansk lagstiftning inspirerat; från visitationszoner och anonyma vittnen till kraftigt minskat antal kvotflyktingar och särskilda läger, ”transitzoner”, för asylsökande.

Danmark har under hela 2000-talet gjort sig känt för sin strama invandringspolitik. I varje danskt folketingsval sedan 2001 har migration och invandring varit de enskilt största frågorna – både bland väljare och politiker.

Men något har hänt. För när danskarna på tisdagen går till val har frågan som styrt dansk politik i decennier hamnat i skymundan.

Vård, klimat och ekonomi ligger i topp bland väljarfrågorna. Invandringspolitiken har varit helt frånvarande i debatten.

Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.



Foto: Anders Hansson

Enligt Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet, är ”den gamla klassikern” inte längre intressant.

– Andra ämnen har trängt sig förbi, det kommer relativt få utlänningar till landet, och så har invandringspolitiken redan stramats åt rätt mycket, säger han.

De flesta partierna i det danska parlamentet, folketinget, är i dag överens om vilken migrationspolitik Danmark ska ha. Det har gjort att frågan har tappat slagkraft – och att partierna längst ut på högerkanten förlorat inflytande.

Sverigedemokraternas systerparti Dansk Folkeparti och högerpartiet Nye Borgerlige anser att invandringspolitiken behöver stramas åt ytterligare. Men inget av dem ser ut att få något större inflytande efter valet.

Dansk Folkeparti, som länge satte agendan för den danska invandringspolitiken, har varit mer eller mindre frånvarande i valrörelsen. Partiets opinionssiffror har sjunkit så kraftigt att de snarare riskerar att åka ur folketinget.

– Andra partier har tagit över deras invandringspolitik och gjort den mainstream, säger Rune Stubager.

Moderaterne och Danmarksdemokraterne – två partier som inte fanns vid förra folketingsvalet. De har startats av de tidigare Venstre-profilerna Lars Løkke Rasmussen och Inger Støjberg.



Foto: Daniel Nilsson

Inte heller Dansk Folkepartis arvtagare Danmarksdemokraterne har varit tongivande i valrörelsen. Partiet startades i somras av Inger Støjberg, tidigare utlännings- och migrationsminister för borgerliga Venstre.

Som minister gjorde hon sig känd för sina hårda nypor inom invandringspolitiken och i vissa kretsar är hon omåttligt populär. På bara några månader har hon lockat både väljare och en lång rad av folketingsledamöter från Dansk Folkeparti.

– Men Inger Støjberg är inte alls så radikal som man hade kunnat förutspå. Även om hon går till val på en stram invandringspolitik går hon helt in för att följa internationell lagstiftning och mänskliga rättigheter, säger Rune Stubager.

Nu diskuteras det om invandringspolitiken har fått orimliga konsekvenser för Danmark. Till exempel menar högerpartierna Konservative och Liberal Alliance plötsligt att reglerna för hur Danmark skickar tillbaka syriska flyktingar är för stränga. Och inom Socialdemokraterna höjs röster för att partiets strama linje behöver mjukas upp.

– Det pratas om att syriska kvinnor som velat utbilda sig till sjuksköterskor i stället utvisas till Damaskus. Detta samtidigt som vården skriker efter personal.

– Eller att det har blivit nästan omöjligt att som dansk medborgare bosätta sig i Danmark med en utrikesfödd partner. Det är flera sådana saker där ansvariga politiker nu tar avstånd och säger att ”det var ju inte meningen att det skulle bli så här”, säger Rune Stubager.

Hela 14 partier kandiderar till årets folketingsval. Utgången är i nuläget mycket oklart. Enligt en ny valundersökning från Köpenhamns universitet kan 50 procent av väljarna rösta på ett annat parti än de röstade på i förra folketingsvalet 2019.



Foto: Daniel Nilsson

Om invandringspolitiken slog ut alla andra frågor vid tidigare folketingsval, är det vården som fått den rollen i årets val.

– Mycket handlar om bristen på sjuksköterskor. Det var illa redan före pandemin. Nu har det blivit ännu värre, säger Rune Stubager.

Den politiker som ropat högst i vårdfrågorna är Lars Løkke Rasmussen. Efter 40 år som partimedlem i Venstre lämnade han partiet efter förra valet. Nu har den rutinerade politikern gjort comeback med sitt nystartade Moderaterne som bland annat vill centralisera ansvaret för vården och höja sjuksköterskelönerna.

På rekordtid har partiet stormat fram och får nu runt tio procent av rösterna i opinionsmätningarna. Løkke Rasmussen förutspås därmed få en avgörande roll i den kommande regeringsbildningen.

Han har hittills vägrat att välja blocksida och ser det som sin största prioritet att tvinga fram en bred mittenregering. I Danmark, där blockpolitiken länge stått stark, ställer detta till med oreda.

– Det som ser ut att bli den stora frågan är om det röda blocket kan bilda majoritet själva, utan stöd av Lars Løkke Rasmussen, eller om han får en vågmästarroll, säger Rune Stubager.

Danmarks sittande statsminister Mette Frederiksen (S) har öppnat för en bred mittenregering.



Foto: Anders Hansson

Sittande statsministern Mette Frederiksen (S) avfärdade alla former av samarbete över den politiska mitten efter förra valet. Nu låter det annorlunda.

– Vi vill ha en bred regering med partier på båda sidor av den politiska mitten, sa Frederiksen när hon utlyste val den 5 oktober.

Mette Frederiksen ser sig själv som den givna statsministern i en mittenregering. Under valrörelsens slutspurt har hennes siffror gått stadigt uppåt och det röda blocket har nu en klar ledning över det blåa. Men Løkke Rasmussen vill ha med borgerliga Venstre eller Konservative i en mittenregering också – något som högerpartierna hittills varit helt ointresserade av.

Många menar nu att årets valresultat kan bli det mest oförutsägbara på länge.

– Det finns en stor risk att det blir som i Sverige efter förra valet. Att regeringsbildningen drar ut på tiden, säger Rune Stubager.

Varför har den politiska mitten blivit så het i Danmark?

– Hela vårt parlamentariska system bygger på samarbeten och kompromisser. Och de flesta lagar som stiftas har brett stöd i folketinget, säger Rune Stubager.

Behövs det en mittenregering då?

– Ja, den är viktig för att kunna ställa partierna på ytterkanterna utan inflytande. Så resonerar åtminstone Lars Løkke Rasmussen. Han vet hur besvärligt det kan vara att vara beroende av partier som Dansk Folkeparti.

Opinionsundersökningarna i Danmark

(Förra valets siffror inom parentes)

Opinionsundersökningarna i Danmark

Källa: Analysföretaget Megafons opinionsmätning den 30 oktober.

Läs mer:

Vem är vem i dansk politik?

Därför imploderade Sverigedemokraternas danska förebild

Du kanske också gillar