Hem Världen “Jag trodde att det var ett skämt”

“Jag trodde att det var ett skämt”

förbi admin
0 kommentar

Svante Pääbo belönas för sina “upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution”. Homininer är ett samlingsnamn för oss människor och våra föregångare neandertalare och denisova.

På en pressträff vid vid Max Planck-institutet i tyska staden Leipzig berättar Svante Pääbo om reaktionen när Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén ringde.

– Jag trodde att det var ett skämt från mina kollegor. Men sedan lät det lite för allvarligt, och då sjönk det in för mig.

Pääbo har både utvecklat själva metoderna som gör det möjligt att kartlägga arvsmassan hos våra utdöda föregångare och gjort banbrytande upptäckter som visar hur vi människor hänger ihop med dem genetiskt. Bland annat har han visat att neandertalare och homo sapiens fått barn med varandra vilket gjort genflöde mellan dem.

Renovera sommarhuset

Han säger att han hoppas att priset inte ska påverka hans fortsatta arbete allt för mycket.

– Vi är väldigt lyckligt lottade över att få jobba med det här och vi har haft ett stort stöd, så det är ett privilegium. Det är inte helt enkelt att komma med en förfrågan om att få göra kartläggning av arvsmassan från neandertalare som kan ta fem eller tio år. Men här (Max Planck-institutet) fick vi det stödet.

Vad han ska göra med prispengarna, som likt förra året uppgår till 10 miljoner kronor, har han inte hunnit tänka på.

– Kanske ska jag renovera sommarhuset i Sverige.

Länge ansågs det omöjligt att analysera arvsmassa, dna, som har hundratusentals år på nacken. Men Svante Pääbo har lyckats. En viktig del är att han kommit runt problemen att väldigt gammalt dna ofta innehåller föroreningar. Det kan vara allt från rester av arvsmassa från musei- eller labbpersonal till bakterier.

Enligt Nobelförsamlingen har Pääbos upptäckter skapat ett helt nytt forskningsfält – paleogenomik, som handlar om att undersöka arvsmassan hos utdöda arter och forntida organismer.

– Det här är ett pris som handlar om människans biologiska natur och vad som skiljer oss från alla de andra djuren, säger Sten Linnarsson, professor i systembiologi och ledamot av Nobelkommittén, till TT.

Ofta får flera forskare dela på priset, men att det nu tilldelas en enda forskare har att göra med att Pääbo i princip skapat hela forskningsfältet paleogenomik på egen hand, enligt Sten Linnarsson.

“En enastående stjärna”

– Han har drivit upp hela fältet till vad det är och dessutom gjort de stora upptäckterna inom fältet, även om andra har bidragit. Det är otvetydigt att han är centralfiguren.

En annan kommittéledamot, Anna Wedell, professor i medicinsk genetik vid Karolinska institutet, instämmer.

– Det var inget svårt beslut att han skulle få priset själv. Det är så fantastisk forskning och han är en så enastående stjärna. Det är tydligt att han har varit den intellektuella ledaren som drivit fram fältet med ett väldigt tydligt mål, säger hon till TT.

Genom att ta fasta på skillnader mellan den moderna människans och våra utdöda släktingar, vilket Svante Pääbos forskning möjliggjort, kan lära oss mer om hur vår hjärna fungerar.

– Tidigare fick vi jämföra oss med schimpanser och det är ganska stora skillnader. Nu har vi neandertalarnas hela dna och då kan vi hitta skillnader som haft betydelse för att vi utvecklats inom olika kulturer, gjort våra innovationer och spritt oss över världen, säger hon.

Familjens andra Nobelpris

Pääbo var även den som upptäckte människoformen som fick namnet denisova. Vid utgrävningar i Denisovagrottan i Sibirien hittades ett litet fragment av den yttersta delen av ett lillfingerben, och ur det lyckades Pääbo extrahera dna för analys.

– Det visade sig vara en helt ny människoform som levt sida vid sida med neandertalarna, säger Sten Linnarsson.

Nobelförsamlingen lyfter bland annat fram Pääbos fynd gällande korsningar mellan Homo sapiens och våra utdöda släktingar efter migrationen från Afrika för omkring 70 000 år sedan.

Svante Pääbos pappa, Sune Bergström, tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982. Pääbo är uppväxt med sin mamma och eftersom pappan var gift med en annan kvinna träffades far och son i hemlighet.

Det gick ett sus genom salen när Thomas Perlmann, sekreterare för Nobelförsamlingen och Nobelkommittén avslöjade att av 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas svenske Svante Pääbo. Bild: Henrik Montgomery/TT

Svante Pääbo var först med att kartlägga arvsmassan, dna, hos utdöda människor och djur. Han är en grundarna av paleogenomiken, där man analyserar fossilt dna.

I en serie studier har Svante Pääbo successivt kartlagt hela arvsmassan hos vår närmaste släkting, neandertalmänniskan.

Han har också upptäckt att vår egen art bär på en mindre andel neandertal-dna, ett bevis för att vi vid något tillfälle i historien hade sex med och fick avkomma med neandertalare.

Dessutom har Pääbo upptäckt att ytterligare en utdöd människoart existerade vid samma tidpunkt som neandertalarna, den så kallade denisova-människan i Asien.

Svante Pääbo är född 1955. Han är verksam vid Max Planck-institutet i Leipzig i Tyskland. Hans är gift med den amerikanska genetikern Linda Vigilant. Hans far var biokemisten Sune Bergström som fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982.

Nobelpristagarna i fysik och kemi, samt mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, utses av Kungliga Vetenskapsakademin.

Medicinpristagarna utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet och Svenska Akademien beslutar om vem som ska få litteraturpriset.

Vid samtliga dessa institutioner finns särskilda Nobelkommittéer, som varje år gör omfattande utredningar kring ett urval nominerade. Namnförslagen kommer in via nomineringar, som bara får göras av vissa särskilt utsedda personer. Det handlar exempelvis om forskare, tidigare pristagare och akademiledamöter. Kommittéerna tar fram ett förslag som läggs fram för respektive prisutdelande institution, som därefter röstar fram årets pristagare.

Gällande fredspriset så utser Stortinget i Norge de ledamöter som bildar den norska Nobelkommittén, som ansvar både för utredningsarbetet och prisbeslutet.

Över 800 nomineringar till priset kom in från vetenskapssamhället i år. Beslutet fattades av de 50 ledamöterna som sitter i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Källa: Nobelstiftelsen

Du kanske också gillar