Kön till svenskt medborgarskap växer

I ett litet besöksrum på Migrationsverkets kontor i Norrköping försöker sektionschef Mats Rosenqvist och enhetschef Elena Ahlbäck förklara pressen de jobbar under. Trots att totalt över 200 anställda arbetar med att handlägga medborgarskapsärenden, så växer kön och väntetiderna.

Över 95 000 sökande väntar på besked om de får bli svenska medborgare. Många har väntat i flera år.

– Vi har fyrdubblat personalstyrkan som jobbar med det här. Men folk ringer hela tiden och är arga, och jag kan förstå dem, säger Mats Rosenqvist.

”De som är längst bak i kön har snart väntat i fyra år”

Den som har permanent uppehållstillstånd och har bott i Sverige i fem år kan i regel få ansöka om att få bli svensk medborgare. Med dagens långa köer riskerar den som vill bli svensk att få vänta nästan lika länge till.

– Vi börjar handlägga ärenden nu där människor har lämnat in sin ansökan i mars 2019. De som är längst bak i kön har snart väntat i fyra år, säger Mats Rosenqvist.

De senaste tio åren har över 630 000 människor blivit svenska medborgare efter prövning hos Migrationsverket. Under de allra senaste åren har antalet nya svenska medborgare ökat kraftigt. Under 2020, 2021 och 2022 har Migrationsverket beviljat svenskt medborgarskap till 258 233 individer.

– Vi har sett en naturlig puckel efter 2015 och åren däromkring, när det kom många asylsökande till Sverige, säger Mats Rosenqvist.

Men trots att puckeln nu minskar något, fortsätter medborgarskapsansökningarna att strömma in – i högre takt än vad verkets egna analytiker räknat med. Under 2022 har Migrationsverket mottagit drygt 15 000 fler medborgarskapsansökningar än vad som förutspåddes i verkets egen årsprognos.

Tidöavtalet med dess skärpta medborgarskapskrav (se faktaruta) kan vara en delorsak till varför extra många nu ansöker om att bli svenska medborgare. Regeringen vill införa språk- och kunskapskrav, och öka minimitiden till åtta år innan invandrare får bli svenska medborgare.

– Det är en spekulation, men jo, jag skulle nog vilja påstå att de föreslagna skärpta kraven spelar in. Självklart är många oroliga för framtiden, säger Elena Ahlbäck.

Hon har själv blivit svensk medborgare i vuxen ålder, efter att ha växt upp i Ryssland och Kanada. Språk- och kunskapskrav för medborgarskap är en god idé, anser Elena Ahlbäck.

– Det är en personlig åsikt men ja, jag tycker faktiskt det. Jag tror att det är bra för integrationen.

Elena Ahlbäck tror att kraven kan få människor att reflektera kring medborgarskapets betydelse.

– Att det inte bara ses som en resehandling, utan att medborgarskapet kan ge en fördjupad känsla av tillhörighet. En symbol för att jag har kommit hit, jag har lärt mig svenska, jag vill bidra till samhället och skapa mig ett bra liv här.

Den långa väntetiden för medborgarskapsärenden är däremot illa för integrationen, det är Elena Ahlbäck och Mats Rosenqvist överens om.

– Många utbildningar och yrken, exempelvis polis, kräver ju svenskt medborgarskap, säger Elena Ahlbäck.

Det syriskkurdiska paret Hasan Akilo, 32, och Amar Shammo, 27, i Västerås håller med – det är dåligt för jobb och integration när medborgarskapet dröjer. För mer än två år sedan lämnade paret in sina medborgarskapsansökningar. Nu oroar de sig över framtiden för sig och sina barn i Sverige.

– Vi är rädda för det som vi hör på nyheterna: Att de ska ändra vårt uppehållstillstånd från permanent till tillfälligt, säger Hasan Akilo.

Paret loggar in på Migrationsverkets servicesida flera gånger om dagen för att se om ett beslut har fattats.

2015 flydde de Syrienkriget och hembyn Tell Arn, öster om Aleppo i norra Syrien. Från Turkiet betalade de smugglare för att ta dem i gummibåt till ön Lesbos i Grekland. Sedan tog de landvägen genom Europa och kom till slut till Göteborg där de sökte asyl.

Nu bor de i en hyresrätt i Västerås med Ibrahim, 8, Lawand, 6, och tvåmånadersbebisen Lilav. Ibrahim slår på tv:n för att titta på julkalendern när vi är på besök.

De två större barnen är redan svenska medborgare – barn kan nämligen bli det redan tre år efter att de sökt asyl. Lillasyster Lilav däremot har inte ens permanent uppehållstillstånd. Hennes ärende prövas under den nya, hårdare migrationslagstiftningen.

Och föräldrarna börjar fundera på om de valde fel land att söka skydd i.

– När jag kom hit för över sju år sedan tänkte jag: Sverige kommer att bli vårt land. Vi kommer att etablera oss här och barnen ska studera här. Nu känns det så osäkert, säger Hasan Akilo.

Han ordnade snabbt jobb i Sverige, och hoppade av SFI. Han har eget företag som säljer produkter till frisersalonger över hela Sverige. Varorna köper han från Turkiet, Kina och andra länder.

Han skulle behöva resa utomlands för bättre handel – men det kan han inte utan svenskt medborgarskap och pass.

– Jag känner mig begränsad och vågar inte utveckla mitt arbete. Och börjar undra om vi kommer bli svenska medborgare över huvudtaget.

Hustrun Amar Shammo är mammaledig och hemma med lilla Lilav. Hennes plan är att utbilda sig till tandsköterska. Ett medborgarskap skulle föra henne och maken ”närmare landet och samhället”, säger Amar Shammo.

– Vi skulle inte känna oss som flyktingar längre.

Den röd-vit-gröna kurdiska flaggan med sin gula sol står på skrivbordet i vardagsrummet i deras Västeråslägenhet. Kanske, säger Amar Shammo och Hasan Akilo, får den sällskap av en blågul flagga i framtiden.

– När vi får medborgarskapet.

Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius säger till DN att verket för en dialog med regeringen om hur man kan komma tillrätta med de långa väntetiderna.

En stötesten handlar om en bestämmelse i förvaltningslagen som säger att den som efter sex månader begär skyndsam handläggning har rätt att få sitt ärende avgjort inom 28 dagar. Många begär detta, och får därigenom gå före i kön.

– Våra medarbetare upplever att det blir djupt orättvist. För när någon begär skyndsam handläggning måste vi handlägga det ärendet, och hinner inte beta av kön bakifrån och ta hand om dem som har väntat allra längst, säger Mats Rosenqvist.

Han skulle gärna se att Migrationsverket fick en dispens på två år, och under den tiden slapp prioritera dem som begär skyndsam handläggning.

– Vi har 14 000 ansökningar som inkom före 2020. Om vi fick dispensen skulle vi kunna avgöra alla de ärendena, i stället för att ägna våra resurser åt de 36 000 som inte köat lika länge, men som begärt skyndsam handläggning.

Rättschef Carl Bexelius uppger för DN att den förra S-regeringen lät förstå att det inte var aktuellt med någon dispens, men att det kan finnas anledning att uppvakta den nytillträdda borgerliga regeringen med samma önskemål.

Läs också: Allt fler syrier får 25 års karenstid på medborgarskap