Hem Världen Officeren Johnny Boalth Lambertsen skadades för livet när han stred för Nato

Officeren Johnny Boalth Lambertsen skadades för livet när han stred för Nato

förbi admin
0 kommentar

När mardrömmarna väcker Johnny Boalth Lambertsen om natten går han ut i trädgården och arbetar. Han klipper häck, ansar ogräs i rabatterna och går varv på varv runt kyrkogården intill hemmet för danska krigsveteraner i Köpenhamn.

– Jag var på Balkan fyra gånger, sedan åkte jag till Irak. Efter Afghanistan 2010 märkte jag att något var fel. Läkaren sa att det var posttraumatiskt stressyndrom. Jag försöker fortfarande lära mig leva med det.

Sedan Balkankrigen på 1990-talet har Danmark varit ett av de mest framträdande Natoländerna vad gäller bidrag till militäralliansens internationella operationer.

Insatsen i Afghanistan i början av 2000-talet blev den hittills blodigaste. 12 000 danska soldater deltog i Isaf-styrkornas kamp mot talibanerna i den våldsdrabbade provinsen Helmand. 43 av dem dog – en större mänsklig förlust än något annat deltagarland sett till befolkningsmängd.

Danske Johnny Boalth Lambertsen har vigt sitt liv åt att göra militär karriär och har deltagit i flera fredsskapande insatser under Nato-flagg.

Foto: Ola Torkelsson

Även för Johnny Boalth Lambertsen har insatsen haft ett pris. Vid 56 års ålder är han förtidspensionär. Han plågas av flashbacks, han har förlorat vänner i strid, och rummet på veteranhemmet i Köpenhamn är för närvarande hans enda hem.

Ändå skulle han inte tveka om han fick chansen att delta i fredsfrämjande Natoinsatser igen.

– Det var värt det, jag ångrar ingenting. Att samarbeta och ställa upp för varandra är vad Nato går ut på. Vi har själva varit ockuperade men reste oss. Vi vet att detta är det bästa vi kan göra, säger den före detta officeren och tillägger:

– Aldrig mer 9 april.

Nato har blivit en grundbult i dansk säkerhets- och utrikespolitik. Det beror till stor del på landets historia.

Den 9 april 1940 landsteg Hitlers trupper i Köpenhamn. Danmarks illa rustade armé hade inget att sätta emot och konsekvensen blev en fem år lång naziockupation.

Det var andra gången Danmark ockuperades av främmande makt. Redan under schleswigska kriget 1864 hade landet förlorat en tredjedel av sitt territorium till tyska Preussen.

Med erfarenheterna från andra världskriget fick det vara nog. Efter landets befrielse blev ”Aldrig mer 9 april” ett mantra i dansk politik.

I samband med tjänstgöringen i de Natoledda Isafstyrkorna i Afghanistan tatuerade Johnny Boalth Lambertsen in ”de tre musketörerna” - som symbol för de danska stridsenheterna som skickades till landet.

I samband med tjänstgöringen i de Natoledda Isafstyrkorna i Afghanistan tatuerade Johnny Boalth Lambertsen in ”de tre musketörerna” – som symbol för de danska stridsenheterna som skickades till landet.

Foto: Ola Torkelsson

Under slutet av 1940-talet försökte man först få till stånd ett nordiskt försvarssamarbete som drevs fram under svensk ledning.

När planerna strandade gick Danmark tillsammans med Norge istället in i Nato.

Under kalla kriget ansågs Danmark som ett besvärligt litet medlemsland som satte sig på tvären mot Natos beslut med sin så kallade ”fotnotspolitik”.

Hållningen berodde på att den parlamentariska majoriteten i folketinget bestod av Nato-kritiska oppositionspartier som styrde landets utrikes- och säkerhetspolitik – vilket retade gallfeber på dåvarande danske utrikesministern Uffe Ellemann-Jensen. Han blev ofta utskälld när han framförde de danska invändningarna.

”Om alla länder i Europa agerade som Danmark skulle vi inte ha någon allians”, gastade USA:s utrikesminister George Schultz vid ett tillfälle.

Efter kalla kriget kom en helomvändning, när tidigare Nato-skeptiska partier svängde i synen på landets internationella engagemang.

– Danmark började överkompensera genom att bli en säkerhetspolitisk superaktivist, säger Ann-Sofie Dahl, dansk-svensk Nato-expert och docent i internationell politik.

Under åren som följde bröt Danmark det tidigare mönstret att följa Sveriges säkerhetspolitik med fokus på nedrustning och fredsbevarande insatser i FN-regi. Istället ställde sig grannlandet i första ledet att frivilligt anmäla sina trupper till Natos insatser i Kosovo, Irak och Afghanistan.

Enligt Ann-Sofie Dahl var förvandlingen till ”krigarnation” en medveten strategi.

– Dels kände man solidaritet med stater som varit lika sårbara som Danmark var en gång i tiden. Men viljan att bidra till internationella operationer har också varit ett sätt att skapa politiskt inflytande i Nato.

Ann-Sofie Dahl.

Ann-Sofie Dahl.

Foto: Privat

Enligt Ann-Sofie Dahl har Danmark numera en maktposition i Nato som inte står i proportion till landets status som småstat.

– Det är tre saker som räknas i Nato: bidrag, bidrag och bidrag. Genom lojalitet och samarbete har man växlat till sig stort inflytande och respekt trots att man är ett litet land.

Hon understryker att de fredsfrämjande insatserna har varit utanför Nato-ländernas territorium och därmed inte tvingande.

– I Afghanistan tog Danmark en jätteuppgift – men det var ett nationellt beslut. Det är inget Sverige kommer tvingas in i om landet går med i Nato, säger hon.

Enligt Kristian Mouritzen, säkerhetspolitisk korrespondent på tidningen Berlingske, ses Nato främst som en försäkring bland vanliga danskar.

– Omkring 70 procent av befolkningen stödjer medlemskapet och de flesta har varit otroligt positiva till de militära insatserna i Kosovo, Irak – och även Afghanistan trots att vi förlorade riktigt många soldater, säger han.

Stödet återspeglas även politiskt. I dag är det bara rödgröna Enhedslisten som vänder sig mot Nato-samarbetet. Så sent som i mars i år slog partistyrelsen fast att man vill träda ut ur försvarsalliansen.

Den militära karriären har präglat hela Johnny Boalth Lambertsen. Nato-insatserna har haft ett högt pris. 
– Det var värt det, jag ångrar ingenting.

Den militära karriären har präglat hela Johnny Boalth Lambertsen. Nato-insatserna har haft ett högt pris.
– Det var värt det, jag ångrar ingenting.

Foto: Ola Torkelsson

Precis som i många andra länder har Rysslands anfallskrig mot Ukraina förändrat den danska försvarspolitiken i grunden. Danmark, som tidigare stått utanför EU:s försvarssamarbete, ska nu folkomrösta om att ansluta till försvarsavtalet.

– Generellt har de Nato-skeptiska partierna i folketinget egentligen mest varit rädda för EU. Man vill inte att tyskarna kommer tillbaka och ockuperar Danmark och litar mer på Nato. När vi går till folkomröstning i juni är det detta debatten handlar om, säger Kristian Mouritzen.

Sedan den 24 februari har den danska regeringen beslutat att landets försvarsbudget ska nå upp till Natos mål på 2 procent av BNP senast 2033. Det blir en milstolpe, även om den passeras sent.

Danmark har upprepade gånger fått svidande kritik för sina låga försvarskostnader, inte minst av sin nära allierade partner USA.

– Varje gång USA ifrågasätter varför vi inte lever upp till de två procenten svarar Danmarks statsminister: ”Ja, men vi miste fler soldater i Afghanistan än USA”. Att vi är en aktiv stat har blivit ett av våra viktigaste trumfkort, säger Kristian Mouritzen.

Kritiken riktas också mot att det inhemska försvaret är underdimensionerat. Efter insatserna i Irak och Afghanistan var stridsvagnar, stridsflygplan och annat materiel nedslitet.

– Vi har varit mycket aktiva utomlands men när man ser på vår kapacitet på hemmaplan och vår förmåga att försvara oss om ryssarna kommer, så är vårt försvar i ett eländigt tillstånd, säger Mouritzen.

Enligt experter som DN talat med finns det en uppfattning i Danmark om att Nato-medlemskapet har gjort danskarna passiva.

– Om man är cynisk kan man säga att det är vad Nato har gjort med oss. Många har trott att oavsett vad som händer kommer storebror USA till vår hjälp, säger Kristian Mouritzen.

Han får medhåll av Ulrik Skytte, överstelöjtnant och chef vid Almegårdskasernen på Bornholm.

– Med Nato har vi lutat oss tillbaka och tänkt att ”ja ja, det blir nog bra”. Det är först med kriget i Ukraina som verkligheten gått upp för oss och nu börjar man märka en beredskapsmässig förändring, säger han.

Johnny Boalth Lambertsen har extra ansvar för trädgården på veteranhemmet i Köpenhamn. Hit går han ut när mardrömmarna plågar honom om nätterna.

Johnny Boalth Lambertsen har extra ansvar för trädgården på veteranhemmet i Köpenhamn. Hit går han ut när mardrömmarna plågar honom om nätterna.

Foto: Ola Torkelsson

Sedan den 24 februari har Danmark förstärkt sitt Nato-deltagande, framför allt när det gäller övervakningen av Östersjöregionen. Det arbetet skulle förstärkas ytterligare om Sverige och Finland gick med i försvarsalliansen.

– Det vore en stor lättnad. Det har varit en ganska stor lucka i dansk säkerhetspolitik att Sverige och Finland inte är med, inte minst när det gäller fronten vid Östersjön, säger Kristian Mouritzen på Berlingske.

På veteranhemmet i Köpenhamn pekar Johnny Boalth Lambertsen på en anslagstavla med information till den som funderar på att resa till Ukraina för att delta i kriget mot Ryssland.

Trots risken att bli av med förtidspension och andra statliga ersättningar har han vänner som inte kunnat låta bli. Själv drömmer han om att få undervisa inom den danska officersutbildningen.

– Jag är stolt över att Danmark har gjort skillnad för andra människor. Jag vill gärna fortsätta att bidra i det arbetet.

Du kanske också gillar