Hem Världen Polens regering tillbaka bland Putins vänner

Polens regering tillbaka bland Putins vänner

förbi admin
0 kommentar

Efter att Jaroslaw Kaczynskis parti Lag och rättvisa (PIS) vann valet hösten 2015 demonterade den nya polska regeringen i snabb takt viktiga delar av demokratin, rättsstaten och pressfriheten. Polen blev något av en pariastat inom EU, och miljardbelopp i återuppbyggnadsstöd har blockerats av Bryssel.

Det såg ut att vända efter den ryska invasionen i Ukraina i februari 2022. Då väckte Polens generösa mottagande av ukrainska krigsflyktingar beundran. Inget annat land tog emot så många ukrainare med öppna armar. Regeringen i Warszawa drev en hård linje mot Ryssland, förordade hårdare sanktioner mot Moskva och var en av de främsta leverantörerna av vapenhjälp till Ukraina.

Den polska politiken mot Rysslands aggression bidrog till att, åtminstone delvis, rehabilitera den nedsolkade bilden av den högerpopulistiska polska regeringen.

Polen kunde sola sig i glansen av att vara den EU-stat som fick ta de hårdaste mänskliga, sociala och ekonomiska smällarna av den ryska aggressionen.

En direkt följd blev att den europeiska kritiken mot den polska regeringens odemokratiska åtgärder tonades ner.

Det störde relationerna med Ungern, eftersom landets premiärminister Viktor Orbán motsatte sig såväl sanktioner mot Ryssland som vapenhjälp till Ukraina. Orbán – som av många betraktas som en rysk inflytandeagent inom EU – ville till varje pris upprätthålla sin hjärtliga relation till president Putin.

Hos det polska regeringspartiet fanns tidigt en stor beundran för Orbáns politik – med undantag för det som rörde relationen till Moskva. Redan några år före maktövertagandet, året var 2011, sade Kaczynski: ”Jag är djupt övertygad om att det kommer en dag då vi får ett Budapest i Warszawa”.

Förebilden var alltså en den ungerska regim som EU-parlamentet med stor majoritet har fastslagit ”inte längre är en demokrati, på grund av inskränkningar av flera fri- och rättigheter”.

När PIS-regeringen tillträdde hösten 2015 bildade Ungern och Polen en EU-fientlig allians, med det gemensamma målet att undergräva det demokratiska Europas sammanhållning. De anklagade båda de liberala ”eurokraterna” för att försöka undergräva nationalstaternas suveränitet.

Men i somras såg det plötsligt ut som om det som har kallats för den ”illiberala alliansen” mellan Polen och Ungern började spricka i sömmarna. Detta på grund av skilda meningar om den ryska invasionen i Ukraina.

Den polske premiärministern Mateusz Morawiecki konstaterade att de två regeringarna – som varit helt ense om att motsätta sig EU:s krav på att upprätthålla rättsstaten–- nu hade gått skilda vägar på grund av ”den ryska frågan”.

Krigsutvecklingen gjorde att polska PIS markerade viss distans till sitt ungerska broderparti Fidesz.

Det var ett hårt slag mot Orbán. I ett tal beklagade han detta: ”Vi vill båda exakt samma saker, och ändå försvårar detta krig relationerna med våra vänner. Men medan vi ser kriget som ett krig mellan två slaviska folk ser polackerna kriget som något de också är inblandade i.”

Den auktoritära nationalistaxeln såg här ut att vara i gungning.

Medan Polens hållning mot Ryssland uppskattades i Bryssel gjorde Orbáns ständiga försvar för Putin honom än mer isolerad.

Och i våras fick Orbán kritik av Kaczynski, som är den polska regeringens starke man, för att denne vägrade att fördöma de ryska massmorden i Butja, norr om Kiev.

Men sedan kom ytterligare en tvärvändning från PIS, trots fortsatta ryska krigsförbrytelser i Ukraina och trots att Ungern i FN:s människorättsråd motsatt sig en utredning om Rysslands kränkningar av mänskliga rättigheter.

Anti-EU-axeln hade trots allt inte spruckit, och den kortvariga schismen mellan Warszawa och Budapest var nu över.

Premiärminister Mateusz Morawiecki förklarade:

– Våra vägar skildes på grund av olika attityder till kriget i Ukraina. Men jag tror att över tid kommer alla andra frågor där vi har visat solidaritet, förståelse och ömsesidigt stöd, kommer att föra oss samman.

Ett centralt argument i PIS återgång till det Putinvänliga lägret är att Tyskland (och EU), men inte Ryssland, är det stora hotet mot Polen, trots kriget mot Ukraina.

Justitieministern Zbigniew Ziobro, som leder ett litet, högerextremt parti i regeringskoalitionen, hävdade att EU:s kritik mot den polska regeringens bristande respekt för demokratiska spelregler egentligen handlar om att Bryssel vill förvandla Polen till en tysk vasallstat. Han kallade det av Donald Tusk ledda oppositionspartiet Medborgarplattformen för ”en tysk femtekolonn”. Och på årsdagen av Nazi-Tysklands angrepp på Polen (den 1 september) skakade Kaczynski liv i frågan om tyskt krigsskadestånd.

I början av oktober, samtidigt som Putin trappade upp sin bombterror mot Ukraina, tog Morawiecki ett steg till: Han begav sig till Madrid för att umgås med en rad av Putins främsta vänner från ”den populistiska internationalen”.

Värd för mötet var Santiago Abascal, ledare för det spanska ytterhögerpartiet Vox. Bland övriga deltagare märktes Viktor Orbán, som vill stoppa sanktionerna mot Ryssland och hjälpen till Ukraina. En annan var Italiens nyfascistiska valvinnare Giorgia Meloni, ny regeringschef. Liksom Abascal tar hon avstånd från Putins krig men bildar koalition med Silvio Berlusconi som i förra veckan hyllade Putin som en ”fredens man”. Franska Marine Le Pen, vars parti finansierats av Kreml, var inte på plats. Men expresidenten Donald Trump, som nyligen kallade Putins rättfärdigande av anfallet mot Ukraina för ”genialt”, var med på videolänk.



Foto: Jesús Hellán/Europa press

Det var till detta sällskap Morawiecki sade:

– EU vill vända ryggen till traditionerna. Bryssels byråkrater ökar sin makt… för att skapa ett transnationellt monster utan sanna och traditionella värderingar och utan själ.

Det måste ha låtit som musik i Putins öron. Men så har det låtit sedan länge från PIS-regeringen. På en rad områden – motviljan mot EU och västlig liberal demokrati, kvinnofientligheten, statskontrollen över medierna, förföljelsen av homosexuella och alliansen med kyrkan – verkar Kaczynski och hans partivänner dela världsbild med Putin.

Om ett år är det parlamentsval i Polen, och då har den EU-vänliga oppositionen chansen att återkomma till regeringsmakten efter åtta år av nationalkonservativt styre. Dagens opinionssiffror tyder på att det blir mycket jämnt.

Läs mer: Polen: Inga tecken på oljesabotage

Du kanske också gillar