Hem Världen Så gick det för länderna med nolltolerans

Så gick det för länderna med nolltolerans

förbi admin
0 kommentar

Det började med Kina. När covid-19 bröt ut i Wuhan stängde landet snabbt ner inför en förundrad värld. Först elvamiljonersstaden Wuhan, sedan hela provinsen Hubei med 60 miljoner invånare. I stort sett hela landet sattes på paus. Människor isolerades, dörrar svetsades igen och avancerade mobilappar som samlade alla människors hälsodata och rörelseschema blev obligatoriska.

Masstestningar har blivit en rutin i Kina i landets kamp för att hålla nere smittspridningen av covid-19. Kina är enda landet i världen att hålla fast vid en nolltolerans mot covid-19.

Foto: Jade Gao/AFP

Sedan dess har vi vant oss vid begrepp som ”lockdown”, ”karantän”, ”social distans”, ”masstester”, ”elimineringsstrategi” och ”platta ut kurvan”.

Sverige valde det senare, att begränsa smittspridningen så att inte sjukvården blev överbelastad, men samtidigt hålla samhället relativt öppet. Men många andra länder anammade en strategi liknande den kinesiska. Under inledningen av pandemin levde över 20 procent av världens befolkning med en elimineringsstrategi, skriver Michael G Baker, professor i allmän hälsa vid Otagouniversitetet i Nya Zeeland i tidskriften Lancet.

– Vi har möjligheten att göra något som inget annat land har lyckats med – eliminera viruset, sade Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern när hon skulle motivera landets hårda nedstängning.

Det innebär en politik som går ut på att helt bli av med viruset. För att uppnå det har hundratals miljoner människor världen över suttit långa perioder isolerade i sina hem. Skolor har stängt, företag klappat igen och ekonomin försvagats kraftigt.

Folk köar för att testa sig i Kinas huvudstad Peking. Att testa sig har blivit en del av vardagen för Pekings invånare.

Folk köar för att testa sig i Kinas huvudstad Peking. Att testa sig har blivit en del av vardagen för Pekings invånare.

Foto: Andy Wong/AP

Sedan kom vaccin och ett efter ett har samhällen öppnat, och livet har återgått till det normala trots att viruset fortsätter att sprida sig.

I dag står bara Kina, som var först med hårda restriktioner, fast vid en nolltolerans mot covid-19. Så snart enstaka fall upptäcks genomförs nya nedstängningar av mångmiljonstäder. Testa, spåra och isolera, är filosofin. Befolkningen i Kina börjar tröttna på ständiga avbrott i vardagen. Men någon förändring är inte i sikte.

– Vi måste hålla huvudet kallt och oavkortat följa den allmänna politiken med dynamisk nolltolerans, sade den kinesiske ledaren Xi Jinping vid politbyråns möte i maj då Shanghai brottades med ett omfattande utbrott som satte invånarna isolerade i över två månader.

Han personligen har satt sin stämpel på nolltoleranspolitiken, att byta strategi skulle se ut som ett misslyckande.


Foto: Dave Lintott/TT

Men nolltolerans mot covid-19 håller inte i längden, menar Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.

– Att ha en nolltolerans under begränsad tid för att få upp ett vaccinationsskydd är inte helt tokigt. Men att ha det som strategi för all framtid… jag har svårt att förstå hur det ska fungera, säger han.

Han och de flesta andra forskare räknar med att covid-19 kommer finnas kvar för alltid.

– Att Kina skulle kunna vara en isolerad ö utan viruset är orealistiskt.

Om nolltolerans under en period har varit lyckat eller inte tycker han är svårt att ge ett rakt svar på.

– Hade man vetat att vaccin skulle komma så fort kanske det hade varit mer motiverat att ha en hög ambitionsnivå i början av pandemin för att förhindra så många fall som möjligt. Men långsiktigt är enda vägen ur det här att få tillräckligt med immunitet med vaccinationer och naturlig infektion.

”Epidemisk lockdown och håll distans” står det på skylten på barrikaderna som inringar ett område i Peking. Efter ett utbrott på en nattklubb i distriktet Chaoyang pågår masstester.

”Epidemisk lockdown och håll distans” står det på skylten på barrikaderna som inringar ett område i Peking. Efter ett utbrott på en nattklubb i distriktet Chaoyang pågår masstester.

Foto: Andy Wong/AP

Andra länder som hade en nolltolerans, som Nya Zeeland, Taiwan, Vietnam, Singapore och Australien, har alla haft lägre dödlighet per 1 000 invånare jämfört med exempelvis Sverige.  Tidskriften Lancet konstaterar i en artikel att nolltolerans i inledningen av pandemin var en mer effektiv strategi för att få ner smittspridningen än andra mindre tvingande tillvägagångssätt. Men när vaccin kom var den inriktningen svårare att motivera med tanke på den inskränkning i människors liv den innebar, konstaterar Lancet.

Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och infektionsöverläkare, anser att priset för en nolltolerans mot viruset är alldeles för högt.

Pandemin bröt ut i Wuhan som ganska snart stängde ner hela staden. Invånarna var isolerade i sina hem i 56 dagar. Därefter följde flera andra städer i världen efter och genomförde mer eller mindre hårda lockdowns. Bilden är tagen strax efter att restriktionerna i Wuhan hade släppts.

Pandemin bröt ut i Wuhan som ganska snart stängde ner hela staden. Invånarna var isolerade i sina hem i 56 dagar. Därefter följde flera andra städer i världen efter och genomförde mer eller mindre hårda lockdowns. Bilden är tagen strax efter att restriktionerna i Wuhan hade släppts.

Foto: Dave Tacon/TT

– Det är ett orimligt förhållningssätt och ett omöjligt mål att nå. Med ett så smittsamt virus, speciellt med omikron där få riskerar att bli allvarligt sjuka, är det så många fler som tar skada av en nolltolerans.

Hon nämner en rad negativa effekter som hårda restriktioner har haft. Det handlar om andra sjukdomar som hamnat i skymundan, upptäckts för sent eller blivit obehandlade. Barn som har lidit av att stängda skolor, sämre ekonomi och minskad jordbruksproduktion, vilket lett till hungersnöd och ökad fattigdom. Bland annat.

– En nolltolerans innebär att vi slutar att prioritera allt annat som har potential att döda och skada många. Det är jättefarligt och en helt orimlig politik.

Kinas nolltolerans sväljer enorma resurser när miljontals ska testas och smittspårning ska utföras. Politiken slår hårt mot ekonomin.

Kinas nolltolerans sväljer enorma resurser när miljontals ska testas och smittspårning ska utföras. Politiken slår hårt mot ekonomin.

Foto: Jade Gao/AFP

Sett ur ett globalt hälsoperspektiv, som är Anna Mia Ekströms specialitet, tycker hon inte ens att det fanns någon poäng med att ha nolltolerans innan vaccin var framtagna. Hon pekar på att över 168 miljoner barn inte kunde gå i skolan i nästan ett år, enligt statistik från FN:s barnfond Unicef. Det får konsekvenser som aldrig kan repareras.

– Många har inte råd att gå tillbaka till skolan vilket gör att de kan kastas ut i en livslång arbetslöshet. Samtidigt visste vi att barn löper minimal risk att drabbas av allvarlig covid. Barn och unga offrades.

Som hon ser det har många politiker fallit för att vidta symboliska, enkla åtgärder, för att verka handlingskraftiga. Som att stänga skolor och vissa arbetsplatser. I fattiga länder som Uganda där det inte finns någon digital undervisning och skolorna var stängda i över två år fick det katastrofala följder och många tioåringar kan inte skriva sitt namn.

Elever i en skola i Kampala, Uganda. I Uganda höll skolorna stängt i över två år under pandemin. En del barn kanske aldrig kommer tillbaka till skolan.

Elever i en skola i Kampala, Uganda. I Uganda höll skolorna stängt i över två år under pandemin. En del barn kanske aldrig kommer tillbaka till skolan.

Foto: Hajarah Nalwadda/AP

Men också rika delar av världen drabbades. Barn slutade idrotta, den psykiska ohälsan ökade.

Anna Mia Ekström pekar på att annan sjukvård, som cancervården blivit eftersatt. WHO har i en undersökning av vårdsektorn i 105 länder konstaterat att från mars till juni 2020 uppstod störningar i hälsovården i nästan alla länder, särskilt låg- och medelinkomsttagarländer. Det handlar bland annat om att screening för cancer blivit eftersatt, hiv-behandling, familjeplanering, behandling av psykisk ohälsa och malaria.

– Allt vi i normala fall gör för att rädda liv har fått stå tillbaka. Det har varit orimligt fokus på en sjukdom, säger Anna Mia Ekström.

Nolltoleransländer som Nya Zeeland, Taiwan och Kina har haft klart färre dödsfall i covid-19 än de flesta andra länder. Frågan är till vilket pris.

– Hur många har dött eller kommer att dö i andra saker som cancer som inte upptäckts eller psykisk ohälsa, frågar sig Anna Mia Ekström.

En skyddsarbetare i Shanghai går på tomma gator i början av juni när staden fortfarande var stängd. Shanghais invånare tvingades sitta isolerade i över två månader.

En skyddsarbetare i Shanghai går på tomma gator i början av juni när staden fortfarande var stängd. Shanghais invånare tvingades sitta isolerade i över två månader.

Foto: Hector Retamal/AFP

Hon tycker att hårda åtgärder kan vara befogade de första veckorna när ett nytt virus uppdagas. Men att stänga ner hela samhällen och landsgränser när det redan är spritt i befolkningen anser hon är helt fel. Resurserna borde läggas på att skydda svaga grupper som äldre.

– Naturligtvis borde vi haft tydliga regler hur äldre skulle skyddas. Det är hemskt att det saknades utrustning i äldrevården i Sverige. Samtidigt blev den totala coviddödligheten i Sverige bland de lägsta i Europa. Det stod ganska tidigt klart vilka som löpte stor risk att bli allvarligt sjuka och vilka som löpte risk att skadas av restriktioner, och det var de som redan levde på marginalen, barn och unga. Ändå fortsatte nedstängning av skolor i många länder.

Bekräftade dödsfall i covid-19

Det dagliga antalet dödsfall per miljon invånare i covid-19 räknat på genomsnittet de senaste sju dagarna.

Bekräftade dödsfall i covid-19

Siffrorna är ingen absolut sanning eftersom länder redovisar på olika sätt när det gäller att ange dödsorsak.

Grafik: DN Källa: Our world in datav

Du kanske också gillar