Hem Världen Så mycket kan ett gentest säga om ditt ursprung

Så mycket kan ett gentest säga om ditt ursprung

förbi admin
0 kommentar

På kort tid har människors genetiska ursprung blivit en miljardindustri. Fram till för ett par år sedan hade 26 miljoner människor världen över gjort en så kallad dna-analys.

Det vill säga, de har skickat in lite saliv eller några celler från insidan av kinden till ett laboratorium i USA eller Europa och sedan fått ett svar med diverse procentsatser som – enligt reklamen – visar personens ”etniska bakgrund”. Till exempel: ”Sverige och Danmark 55 procent, Norge 36 procent och Finland 9 procent.”

Men vad står dessa procentsatser för?

– De här testerna är bra på att hitta vilken eller vilka grupper som en individ är relaterad till. Utifrån exemplet ovan kan vi dra slutsatsen att den här individen är närmast släkt med människor som lever i Norden i dag, men vi kan inte säga något om personens ursprung. Anledningarna till det är flera, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

En orsak, säger han, är att dna inte växer i jorden.

– Arvsmassan finns hos oss människor och människor är mobila och genom historien har vi flyttat på oss, mellan olika platser, länder och kontinenter.

Procentsatserna i svaret är en statistisk jämförelse med en referensgrupp. Svaret reflekterar alltså hur pass genetiskt lik du är den arvsmassa som finns i denna grupp.

– Svaret säger alltså ingenting om var dina förfäder kommer ifrån, utan hur genetiskt lik du är de människor som lever där i dag, vilket är en stor skillnad eftersom det har funnits flera perioder då vi människor varit väldigt rörliga, säger Mattias Jakobsson.

Så här kan det se ut på släktforskarsajter

Karta: MyHeritage

Ett annat problem är att svarets trovärdighet hänger samman med hur referensgruppen ser ut. Hos de större företagen består denna grupp av arvsmassa från personer som företagen rekryterat över hela världen och, i vissa fall, från vetenskapliga studier. Men om denna ”dna-samling” är inkomplett, kan resultatet bli missvisande.

– Vi säger att du kommer från dagens befolkning i Asien, men i referensgruppen finns det inga individer från Asien utan bara personer från Europa och den amerikanska ursprungsbefolkningen. Då kommer svaret bli att du till hälften kommer från Europa och till andra hälften från den amerikanska ursprungsbefolkningen, eftersom det är de grupper du liknar mest, säger Mattias Jakobsson.

Mattias Jakobsson.

Mattias Jakobsson.

Foto: David Naylor

Ett tredje och kanske än större problem är att begreppet ”etnicitet” är vagt. För naturligtvis finns det inget ”svenskt” dna, eller skandinaviskt heller, för den delen. Det enda som finns är en mängd genvarianter vars förekomst är olika på olika platser på jorden bland de som lever där i dag.

– Det finns inget etniskt att läsa ut ur dna. Det här borde företagen vara tydligare med, men det är de inte. I stället marknadsförs de här testerna som att de visar var dina förfäder kommer ifrån, men det är ju mer eller mindre nonsens, säger Anna Källén, docent i arkeologi vid Stockholms universitet.

Ett populärt tema i dessa sammanhang är vikingen. För av någon outgrundlig anledning tycks internet svämma över av människor som vill ta reda på om de har äkta vikingablod i ådrorna. Kanske inte så mycket här i Sverige och Skandinavien, som i Storbritannien och USA. Inte nog med det. Människor är beredda att dra mycket långtgående slutsatser om de tror att så är fallet.

Det visar den undersökning som Anna Källén gjorde tillsammans med idéhistorikern Daniel Strand. I den studien, som publicerades år 2021 i New Genetics and Society, intervjuades ett antal personer från USA, Storbritannien och Sverige som alla hade genomfört ett genetiskt test som de menade visade på ett släktskap med vikingar.

– Det betydde väldigt mycket för dem och flera, framför allt i USA, drog väldigt långtgående paralleller mellan de här ”släktskapen” och egenskaper hos dem själva eller i deras släkt. Exempelvis menade någon att vikingagener kunde förklara varför så många män i deras släkt hade varit aggressiva. I ljuset av vad dna är och kan säga oss, framstår sådana slutsatser som bisarra, säger Anna Källén.

Så mycket dna delar du med en anfader ur varje generation

Förutsatt att ingen av anfäderna är släkt med varandra.

Så mycket dna delar du med en anfader ur varje generation

Grafik: Maria Westholm.

Men framför allt var vikingen inte någon etnisk grupp. Det har alltså aldrig funnits några ”vikingagener”.

– I stället är vikingen såsom vi ser den i dag i hög grad en konstruktion från slutet av 1800-talet. Så vad de här dna-testerna gör är att de bekräftar en bild från 1800-talet utifrån idén att dna kan bevisa nedärvda egenskaper från forntiden, vilket dna inte kan, säger Anna Källén.

En förklaring till det är att arvsmassan ”späds ut” för varje generation som går. För om du har två föräldrar, så har du fyra far- och morföräldrar. Ytterligare en generation tillbaka är antalet släktingar som bidragit till ditt dna åtta stycken. Tio generationer bakåt är antalet uppe i 1 000, och för 20 generationer sedan är det över miljonen. För 40 generationer sedan, ungefär vid vikingatiden, blir antalet möjliga släktband flera miljarder. Det vill säga väsentligt fler än antalet människor som fanns vid den här tiden. Men även om många släktband går till samma individer, vilket de gör, kommer antalet ändå att vara så stort att du kommer att vara släkt med väldigt många individer. Så, ja, du är antagligen släkt med vikingar, men du är släkt med en massa andra människor också.

Men ger dessa tester ingen information alls? Jo, för enligt Mattias Jakobsson är de riktigt bra på att hitta släktskap.

– För tio år sedan var de här testerna nästan inte bättre än astrologi, eftersom antalet analyserade markörer var så få. Men nu analyseras hundratusentals markörer och de är jättebra på att hitta släktskap, som tredje eller fjärde kusiner. Så det är egentligen inget fel på testerna i sig, utan felet ligger i att människor övertolkar svaret och läser in saker som inte finns, som det här med ursprung.

Cirka 40 generationer sedan vikingatiden*

För varje generation späds arvsmassan ut med hälften, förutsatt att ingen av föräldrarna är släkt med varandra. Oavsett är antalet personer som bidragit till ditt dna från vikingatiden och framåt extremt många.

Cirka 40 generationer sedan vikingatiden*

*DN har räknat med ett genomsnitt på 25 år mellan generationerna.

Har du själv tagit ett liknande test?

– Nej, eftersom jag misstänker att det skulle bli väldigt ointressant. Jag vet att vår släkt, ända från 1600-talet, kommer från södra Sverige. Men om man har en mer brokig släkthistoria och är nyfiken, så kan jag absolut se en poäng med de här testerna, säger Mattias Jakobsson.

En annan aspekt är integritet. För vad man i praktiken gör är att man ger bort sin arvsmassa till ett privat företag, något Anna Källén menar att många konsumenter sannolikt inte är medvetna om.

– Man ger inte bara sitt, utan också sina barns, dna till någon annan som man gett sin tillåtelse att använda det. Därför är de här testerna förbjudna i exempelvis Frankrike. För det här dna:t tar vägen någonstans och vi vet inte hur det kan komma att användas i framtiden, säger hon.

Mattias Jakobsson är inne på samma sak:

– Det viktigaste är att man gör ett aktivt ställningstagande och att man förstår vad man gör när man låter de här uppgifterna bli tillgängliga för andra.

Läs mer:

Släktforskningsmetod kan nu bli möjlig för polisen

Du kanske också gillar