Hem Världen Säkerhetspolitiska läget i Asien mer rörligt än på länge – Studio Ett

Säkerhetspolitiska läget i Asien mer rörligt än på länge – Studio Ett

förbi admin
0 kommentar

Seoul, tionde mars i år och maktskifte, efter att den konservativa kandidaten Yoon Suk-yeol väljs till president. Han har lovat tuffare utrikespolitik mot Kina och Nordkorea, och att stärka alliansen med USA. Ett tecken i tiden kanske. Rysslands invasion av Ukraina har ju för en del ställt frågan om demokrati och auktoritärt styre på sin spets.

– Russian invasion of Ukraine, is now considered as the New Cold War began.

Shin-wha Lee, professor vid Koreas universitets institution för statsvetenskap och internationella relationer, säger att vissa ser Rysslands invasion av Ukraina som starten på ett nytt kallt krig. En eskalering av en utveckling som redan pågått i flera år där konflikten mellan USA och Kina står i centrum, och som nu också handlar om ideologi; en kamp i Stillahavsregionen mellan illiberala och liberala normer, mellan demokrati och auktoritärt styre.

– The situation of liberalism vs non-liberalism, or democracy vs authority, that bipolarity has already set in, at least in the Pacific region.

Och för Sydkorea, som litar till Kjna för handel och USA för säkerhetspolitik, handlar det nu om att välja sida, säger Shin-wha Lee.

– I think now we have to choose.

Enligt Shin-wha Lee har kriget i Ukraina varit en väckarklocka i Sydkorea, en påminnelse om vikten av allianser med andra demokratier.

– The Ukraine crisis was such a big wake-up call for Korean people to recognize, re-recognize the importance of Alliance.

Enligt fredsforskningsinstitutet Sipris senaste rapport som släpptes tidigare i veckan, så ökar militärutgifterna mer i Asien och Oceanien än i någon annan region i världen. Kina såklart, men även Sydkorea ökade sina militära utgifter förra året med 4,7 procent. Och Japan med över 7 procent. James Brown, lektor och expert på bland annat japansk utrikespolitik och rysk-japanska relationer vid amerikanska Temple Universitys campus i Tokyo, säger att Japan kommer fortsätta satsa mycket på militären de kommande åren och att orsaken är Kina.

– As I see it, I think Russia’s invasion of Ukraine, has not just heightened Japans perceived threat from Russia, but largely increased its sense of threat from China as well.

Rysslands invasion av Ukraina har såklart väckt paralleller med Taiwan, som Kina gör anspråk på. Taiwan som precis som Japan och Sydkorea säkerhetspolitiskt lutar sig på USA. Och USA har trappat upp sin närvaro i regionen genom att dels ingå i det så kallade Quad-samarbetet med Japan, Australien och Indien, och dels genom militärsamarbetet AUKUS, med Australien och Storbritannien. Något som Kina är kritiska till och som utrikesministern Wang Yi i mars kallade för ett försök att bygga upp ett ”Nato för Asien”, som kommer störa stabiliteten i regionen.

Yun Sun, expert på kinesisk utrikespolitik vid tankesmedjan Stimson i USA, säger att Kina visserligen ser AUKUS och Quad som ett hot, men endast på längre sikt.

– So I would say that both of them are medium to long term threats to China, but I don’t think the Chinese count them as near term.

Och även Yun Sun säger att det säkerhetspolitiska läget i Asien förändras, men att det är oklart vilken typ av förändring vi rör oss emot.

– It is changing for sure, changing to what and in what direction, people are not sure.

Björn Djurberg, Peking

Sogavare tal i parlamentet.

När de flestas blickar är riktade mot kriget i Ukraina meddelade Salomonöarnas premiärminister Manasseh Sogavare att stillahavsnationen har undertecknat ett säkerhetsavtal med Kina. Beskedet gav rysningar på flera håll i södra Stillahavet. Länderna i området är oroliga över att det kan vara startskottet för en storskalig militär uppbyggnad i regionen som så här långt varit ett relativt lugnt hörn av Stillahavet. Avtalet innebär i korthet att Kinesiska marinen har rätten att utnyttja hamnar i Salomonöarna för som det heter “logistiska syften”.

Utöver det garanterar Kina att man ska upprätthålla stabilitet och säkerhet i Salomonöarna när så behövs och att man har rätten att skydda kinesiska intressen med egen personal på den lilla önationen. Det här har fått Australien och Nya Zeeland, som redan har en säkerhetspakt med Salomonöarna, att reagera. Tillsammans med USA har länderna försöka övertyga regeringen i Salomonöarna att inte sluta ett avtal med Peking.

USA gick så långt att man återigen öppnar sin ambassad i landet för att visa hur viktigt man tycker det är med goda diplomatiska relationer. Men trots det blev det ett avtal. Det man är orolig för är att Kina ska etablera en militärbas på de strategiskt viktigt belägna Salomonöarna, 200 mil nordöst om det australiensiska fastlandet något som skulle påverka maktbalansen i regionen rejält.

– Det här är en förvarning om att Kina kommer att bygga en militärbas, säger Peter Jennings som är säkerhetsanalytiker vid Australia Strategic Policy Institue till Australiensiska ABC. Om Kina upprättar en militär närvaro i området skulle det skada säkerheten och stabiliteten i området enligt flera bedömare.

Bara tanken på att Kina har möjligheten att bygga en militärbas nära Australiens kust har fått landet regering att utöka sin försvarsbudget de kommande åren. Nyligen var Nya Zeeland premiärminister Jacinda Ardern i Japan och länderna beslutade att inleda förhandlingar om ett gemensamt säkerhetsarbete en klar markering mot Kinas expansion i regionen. I Solomonöarna säger försvarsexperter att landet nu har kastats in i ett geopolitiskspel.

Dr. Transform Oqorau menar att Solomonöarna nu har blivit en bricka i spelet om kontrollen över södra Stillahavsregionen.

Men det finns de som säger att man oroar sig i onödan. Professor Tarcisius Kabutaulaka är statsvetare vid University of Hawaii

– Det troliga är att Kina inte kommer att bygga någon militärbas i Salomonöarna, säger professor Tarcisius Kabutaulaka som bygger sin slutsats på att det kommer bli ett massivt motstånd från invånarna på Salomonöarna och från grannländerna.

Den nya säkerhetspakten mellan jätten i norr och den lilla stillahavsnationen kommer få geopolitiska följder. Det militära samarbetet i grupper som AUKUS, med Australien, Storbritannien och USA och försvarspakten Quad där Japan, Australien, Indien och USA ingår kommer med största sannolikhet fördjupas ytterligare med tanke på Kinas militära expansion i regionen.

Möjligen kommer grupperna att samarbeta mer med länder som Vietnam. Filippinerna, Indonesien och Singapore som under flera år varit oroade över Kinas allt snabbare och större militära expansion i Sydkinesiska havet. Även Malaysia och Thailand har visat oro över den ökade närvaron av kinesiska krigsfartyg och framför allt u-båtar längs deras kuster i Andamansjön. Något som tolkas av försvarsexperter i regionen som att Kinas ambitioner sträcker sig långt in i Indiska oceanen.

Peder Gustafsson, Bangkok.

Och det är konsekvenserna av de här kinesiska ambitionerna som utgör själva grunden för den indiska utrikespolitiken. Indien som hamnat i hetluften på grund av sina nära band till Ryssland och Putin. För Indien må ha utkämpat flera krig över Kashmir med kärnvapennationen Pakistan – men det är Kina som upplevs som det stora hotet genom sitt agerande i Indiens närormåde – i Pakistan, Nepal, Bangaldesh och Sri Lanka. Och det är också därför Indien inte lättvindigt släpper sitt mångåriga samarbete med Ryssland som under decennier försett Indien med bland annat försvarsmateriell.

Indien har ända sedan kriget inleddes kritiserats för sin balansgång där man å ena sidan vägrar att fördöma Ryssland på det sätt som väst gör utan fortsätter att köpa till exempel rysk olja samtidigt som landets diplomater arbetar på högvarv för att förklara Indiens geopolitska situation och vilka faktorer landet har att ta hänsyn till.

– Indien har varit väldigt aktivt under den här perioden. Det har varit ett stort utbyte av kontakter och besök. Vi vet inte riktigt vad resultatet av de här kontakterna blir men för Indiens del var det viktigt att inta en mycket mer framåtlutad position och framförallt handlar det om att man såg att det fanns en hel del kritik som uppstod efter Indiens agerande alldeles i början av invasionen och särskilt hur man agerade i säkerhetsrådet.

Det säger Henrik Chetan Aspengren som är forskare på Utrikespolitiska institutet. De senaste veckorna har världsledare åkt i skytteltrafik till Delhi för samtal med Indiens premiärminister Narendra Modi. Det har pratats om frihandelsavtal och försvarssamarbeten.

Vad som blir verklighet återstår att se men viktigt att komma ihåg är att samtalen bygger vidare på relationer som långsamt växt till sig under flera decennier. För även om Indien håller kvar vid Ryssland så har landet i realiteten lagt om sin utrikespolitik för länge sedan och relationen till USA är starkare än någonsin med ett stort försvarssamarbete och ett ekonomiskt samarbete som är mycket större än det man har med Ryssland.

– De relationer man har med andra länder handlar i stor utsträckning om att få möjligheter att utveckla sin egen ekonomi och den samhällsomvandling som man vill genomföra. Samtidigt som man då vill bli en ledande aktör regionalt men också ha inflytande globalt.

Det här inflytandet har möjligen fått sig en skjuts framåt av Ukrainkrisen. Henrik Chetan Aspengren igen.

– Europa och USA har känt ett stort behov av att visa att Indien har en roll att spela. Vi måste komma ihåg att för USA så är den långsiktiga strategiska utmaningen i Asien relationen till Kina och här har man sett Indien som en viktig partner.

Naila Saleem, Sydasienkorrespondent

Du kanske också gillar