Hem Världen Sanktioner ifrågasätts när elpriser skenar

Sanktioner ifrågasätts när elpriser skenar

förbi admin
0 kommentar

Averardo Orta är bekymrad.

Hans steg ekar i tomma korridorer. Det luktar rengöringsmedel och nymålade väggar. I dagarna invigs det splitter nya sjukhuset Villa Bellombra, ett jättebygge i utkanten av Bologna, men pengarna för att betala elräkningarna finns inte.

Averardo Orta höjer rösten för att överrösta en borrmaskin.

– Som tur är planerade vi tidigt för att göra allt så klimatsmart – och billigt – som möjligt. Men ett stort sjukhus behöver mycket energi. Det blir inte lätt.

Det senaste året har energipriserna tredubblats för det konsortium av privata sjukhus och äldreboenden som Orta styr över. För andra vårdinrättningar är ökningen femfaldig, säger han.

– Det enda vi kan göra är att försöka minska utgifterna. Men ett sjukhus kan inte släcka lamporna, sänka temperaturen eller stänga av maskinerna. Vi har ingen utväg.

“Skicka ut patienter på gatan”

Hans dom är hård: Om priserna fortsätter att stiga kommer många kliniker att behöva stänga. Från en dag till en annan kommer hundratals patienter inte veta var de ska ta vägen – i ett land där sjukvårdssystemet redan är pressat till det yttersta.

I Italien arbetar de privata klinikerna på uppdrag av staten och betalas per patient. Patienten betalar själv ingenting. Men medan de statliga sjukhusen har erbjudits ekonomiskt stöd för att överleva energikrisen, har de privata mötts av kalla handen, säger Orta.

– Vi har bett staten att hjälpa oss innan sjukhus börjar gå i konkurs och tvingas skicka ut patienter på gatan. Hittills har vi inte fått något svar alls.

I ett Italien där elräkningarna stiger i oroväckande hastighet, samtidigt som vintern stadigt närmar sig, börjar allt fler ifrågasätta regeringen i Rom.

Många vill slopa sanktioner

Högerextrema Legas ledare Matteo Salvini, som efter valet den 25 september spås komma att ingå i en ny regeringskoalition med Giorgia Melonis Italiens bröder och Silvio Berlusconis Forza Italia, har uttryckt sig skeptiskt om hur sanktionerna slår mot italienarnas plånböcker. I början av september skrev Salvini på Twitter att de enda som tjänar på sanktionerna är Ryssland – medan resten av européerna går på knäna:

“Uppenbarligen har någon i Europa missförstått: att tänka om kring strategin är avgörande för att rädda jobb och företag i Italien.”

I en opinionsmätning från Termometro Politico, genomförd i månadsskiftet augusti-september, svarade en majoritet av italienarna att sanktionerna mot Moskva bör slopas. Drygt 23 procent tyckte att sanktionerna varit rimliga till en början, men att det har blivit dags att omvärdera attityden gentemot Ryssland. 28 procent av de svarande ansåg att sanktionerna aldrig borde ha införts över huvud taget.

I en senare mätning från opinionsinstitutet SWG var dock italienarna mildare i sin dom: 24 procent uppgav att sanktionerna bör lyftas. Närmare 40 procent menade att spekulationsekonomin och elbolagens girighet är att skylla för de skenande energipriserna, medan bara tio procent lade skulden på sanktionerna.

Jobbade i mörker

På den myllrande Bolognagatan Via Oberdan har Manuel Terzi drivit sitt lilla kafé, Caffè Terzi, sedan 2001. För tre veckor sedan satte han upp en handskriven skylt i fönstret: “Från och med i dag jobbar vi med släckta lampor i protest mot de orimliga prisökningarna på el.”

– På ett år har kostnaden mer än fyrdubblats. Många ställen stänger igen. När jag går genom Bologna ser jag tomma lokaler med uthyrningsskyltar överallt. Jag har inte sett något liknande på årtionden, säger han.

Manuel Terzi är tveksam till huruvida sanktionerna gentemot Ryssland är att skylla för de ökade kostnaderna, som han kallar “helt oacceptabla”. Italien är Europas största importör av energi, men enligt Terzi kommer 70 procent av landets energi från andra, billigare källor än de ryska.

– Därför är det obegripligt att prishöjningarna tillämpas på precis all energi, och dessutom inom alla sektorer, säger han.

– Det blir verkligen riskfyllt att ha ett företag under sådana förhållanden.

Tjänar allt mindre

Några hundra meter från Bolognas Piazza Maggiore, ett av de första torgen att anläggas efter romarrikets fall, sitter Patrizia Villani i sin folktomma butik.

– Under pandemin hade vi stängt väldigt länge. Och nu detta, säger hon.

Patrizia Villani och hennes kollega säljer handgjorda smycken och keramik. Färgglada tekoppar och glaserade krukor fyller hyllorna. Redan i maj höjde hyresvärden elräkningen med runt 30 procent, berättar hon. Samtidigt ökar produktionskostnaderna.

– Problemet är att höjningen inte går hand i hand med en ökad inkomst. Troligen tjänar vi i stället allt mindre. När allt kostar mer väljer människor att resa mindre och spendera mindre.

Villani drar paralleller till finanskrisen 2008, då Italiens BNP tvärsjönk och arbetslösheten skenade.

– Italienarna är redan lika rädda nu som de var då. Så fort det blir tal om en kris så slutar de att konsumera och spendera pengar.

– Samtidigt klagar de på att regeringen uppmanar oss att sänka temperaturen lite.

Mer orolig över klimatet

Men inte heller Patrizia Villani anser att sanktionerna bör lyftas.

– För mig är det största problemet inte kriget – det är att vi på grund av detta verkar ta flera steg bakåt när det kommer till att kämpa mot klimatförändringarna.

Planen på att återöppna nedstängda kolkraftverk för att möta krisen – som sittande premiärminister Mario Draghi meddelade i februari får henne att vilja lämna Italien, säger hon.

– Samtidigt blir det allt varmare. Den här sommaren försökte vi undvika att svimma varenda dag. Luftkonditioneringen var ständigt påslagen, man kunde inte andas. Tanken på vad det som sker nu gör med klimatet, gör mig mycket mer rädd än tanken på att behöva sänka temperaturen lite grann.

Enligt Averardo Orta kommer många vårdkliniker behöva stänga sina dörrar innan året är slut om energikrisen fortsätter. Bild: Mia Holmberg Karlsson/TT
I Bologna har många butiker tvingats stänga på grund av de skenande energipriserna.

I Bologna har många butiker tvingats stänga på grund av de skenande energipriserna. Bild: Mia Holmberg Karlsson/TT
'Varken med Putin eller med Nato', står det skrivet på en vägg i centrala Bologna – en i Italien ofta upprepad pacifistisk slogan som har mötts av kritik för att inte ta ställning för Ukraina. Italien har varit medlem i Nato sedan 1949.

“Varken med Putin eller med Nato”, står det skrivet på en vägg i centrala Bologna – en i Italien ofta upprepad pacifistisk slogan som har mötts av kritik för att inte ta ställning för Ukraina. Italien har varit medlem i Nato sedan 1949. Bild: Mia Holmberg Karlsson/TT
Några små lampor lyser upp Caffè Terzi. För några veckor sedan valde de att jobba helt i mörker.

Några små lampor lyser upp Caffè Terzi. För några veckor sedan valde de att jobba helt i mörker. Bild: Mia Holmberg Karlsson/TT
Patrizia Villani driver en hantverksbutik i centrala Bologna. Höjda elpriser leder till ökade produktionskostnader, säger hon.

Patrizia Villani driver en hantverksbutik i centrala Bologna. Höjda elpriser leder till ökade produktionskostnader, säger hon. Bild: Mia Holmberg Karlsson/TT

Enligt Italiens regering väntas landets energiimportkostnader mer än dubbleras i år, från 43 miljarder euro 2021 till nästan 100 miljarder 2022.

Den italienska regeringen har bett befolkningen att från och med oktober sänka inomhustemperaturen i hushåll och offentliga byggnader med en grad i ett försök att hantera energikrisen. Begränsningar har införts även för luftkonditioneringar.

Enligt en mätning från opinionsinstitutet SWG har 80 procent av italienarna redan dragit ned på semestrar, större inköp och utemiddagar för att kunna betala sina elräkningar.

På grund av krisen riskerar 120 000 verksamheter i Italien att tvingas stänga inom 2023 års första halvår, enligt arbetsgivarorganisationen Confcommercio. Det skulle innebära att 370 000 italienare blir arbetslösa.

På grund av energikrisen är den italienska inflationen nu på den högsta nivån sedan 1980-talet.

Italiens regering väntas före valet den 25 september leverera ett stödpaket värt miljarder euro till familjer och företag. Det är ännu oklart vilka som kommer att omfattas av stödet. Runt 60 miljarder euro har redan delats ut till familjer, företag och lokala styren.

Källor: Ansa, Rai, SWG, Reuters

Du kanske också gillar