Hem Världen Sanna Torén Björling om försöken att begränsa aborträtten

Sanna Torén Björling om försöken att begränsa aborträtten

förbi admin
0 kommentar

Det är tidigt 60-tal och den begåvade Annie vill slutföra sina litteraturstudier, därefter vill hon skriva. Ändå slutar hon att lyssna under föreläsningarna och är på väg att sumpa hela terminen. Hon vill för sitt liv inte bli fjättrad med ett barn vid en spis i hembyn en bit från Bordeaux, men det är dit hon är på väg. Annies ångest över att vara gravid och hennes desperata jakt på en lösning är temat i Audrey Diwans film ”Omständigheter”, som bygger på en självbiografisk roman av Annie Ernaux, och som tilldelades Guldlejonet på filmfestivalen i Venedig.

Abort blev lagligt i Frankrike 1975. I USA 1973. Den nuvarande svenska abortlagstiftningen är från 1974. I drygt 20 länder är abort fortfarande helt förbjudet. Den dominerande trenden i världen går i riktning mot legalisering. I Irland antogs, efter decennier av strid, en ny abortlag i slutet av 2018. Två år senare blev abort lagligt i Argentina och i september 2021 i Mexiko. Men helt entydig är inte bilden; i en rad länder angrips rätten till abort. Vanligen sker det inom ramen för ett konservativt program och i sällskap med en nationalistisk, auktoritär retorik. Frågan är het.

I USA, där striden om abort aldrig upphört, är den just nu mer intensiv än någonsin och under våren avgörs ett uppmärksammat rättsfall från Mississippi i Högsta domstolen. Domen kan kullkasta Roe v. Wade, det berömda domslut som gjorde abort till en rättighet. Sker det, vilket är sannolikt med tanke på domstolens konservativa majoritet, blir abort en sak för delstaterna och därmed möjligt att förbjuda.

I USA har stödet för rätten till abort varit påfallande stabilt i över 40 år. Enligt Pew Research anser omkring sex av tio amerikaner att abort alltid, eller nästan alltid, bör vara lagligt. Men bland de mest negativa 13 procenten är tonläget ofta högt.

Anamaria Vartolomei spelar litteraturstudenten Annie som blir med barn i Audrey Diwans film ”Omständigheter”.

Fram till slutet av 1980-talet fanns gott om abortförespråkare och -motståndare inom båda de politiska partierna. Så är det inte nu: i det polariserade USA korsar ingenting längre partigränserna. Politiseringen av abortfrågan är också förklaringen till varför Högsta domstolens ideologiska sammansättning är central när Roe v. Wade nu ställs på sin spets.

I Polen ledde skärpningen av den redan hårda abortlagstiftningen till kraftiga protester. Hittills har demonstrationerna varit förgäves. I november avled en gravid kvinna, efter att ha drabbats av en septisk chock. Fostret var inte livsdugligt, men fick inte tas ut ur livmodern förrän det dött. Kvinnan kunde därmed inte behandlas innan det var försent. En talesperson för det konservativa regeringspartiet Lag och Rättvisa sa efteråt att händelsen inte påverkar politiken.

Melissa Upreti, ordförande i FN:s särskilda arbetsgrupp mot diskriminering av flickor och kvinnor, menar att abortfrågan har blivit överpolitiserad. Enligt henne passar den in i en nationalistisk retorik med patriarkal grund, och syftet är alltid att rulla tillbaka kvinnors rättigheter. Covid har bidragit till det och abort har i vissa amerikanska delstater prioriterats ned som ”icke-nödvändig vård”.

Sambanden mellan abortmotstånd, religiositet och konservatism är tydliga i flera undersökningar, och det är väljare i dessa grupper som är måltavla när abortfrågan lyfts. I USA har det gjorts till en uttrycklig strategi av politiker på högerkanten, i syfte att mobilisera nyckelgrupper. Liksom frågan om vapen är den djupt värdeladdad och tillåter få kompromisser.

Angreppen på aborträtten bör aldrig ses som en isolerad företeelse, betonar experter som Leah Hoctor och Melissa Upreti, utan hänger samman med andra frågor som synen på preventivmedel, våld i hemmet, skilsmässa, utbildning och information.

I Mexiko var legaliseringen av abort resultatet av många års metodiskt arbete. Aktivister och organisationer som Center for reproductive rights, som har verksamhet över hela världen och säte i Genève, har identifierat den juridiska vägen som den mest effektiva. I flera länder har organisationer gemensamt drivit rättsfall, ofta med ett envist tröskande i flera instanser. Det har gett resultat. I El Salvador slog den Interamerikanska domstolen i december fast att staten gjort fel som dömt en kvinna som fått missfall till 30 års fängelse för mord. Landet, som har en stenhård abortlagstiftning, ska nu be om ursäkt, och stärka skyddet för kvinnors hälsa. I Colombia väntas ett avgörande om abort från Högsta domstolen i februari.

Attityder till aborträtten har över tid blivit mer positiva, enligt tidsserier från World Values Survey, som följt värderingsmönster i över hundra länder i mer än 40 år. Det rör sig inte om en feministisk fråga driven av kvinnogrupper. Inställningen styrs i mycket större utsträckning av faktorer som religion och utbildningsnivå, än av kön.

Också i USA märks en förskjutning där allt fler i mittenintervallet av en tiogradig skala fått en mer tillåtande syn. Opinionen har emellertid inte genomgått samma snabba skifte som åsikterna om samkönade äktenskap, där attityderna förändrats snabbt, och i takt med lagstiftningen.

De starka sambanden mellan synen på abort, religiositet och nationalism i många länder är även tydlig i data från World Values Survey. Där finns kopplingar mellan en bredare syn på jämlikhet och kvinnors rätt, och grundläggande frågor om demokrati.

Det är alltså ingen slump att den laddade och symboliskt vikttiga abortfrågan dyker upp nu, när nationalistiska rörelser växer i många länder.

Det är knappast heller en tillfällighet att det är länder som Polen, Bulgarien, Ungern och Slovakien som just nu överväger att dra sig ur 2011 års Istanbulkonvention. ”Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet”, som dokumentet formellt heter, har undertecknats av EU och ett 45-tal länder. Turkiet har redan lämnat.

Angrepp på rätten till abort bör alltså inte betraktas som en enskild sakfråga, utan ses som ett tecken på en försvagad demokrati. Nästa giv kan handla om rättigheter för hbtqpersoner.

Om USA:s Högsta domstol kullkastar Roe v Wade väntas en kraftsamling av förespråkare för aborträtten. Slås aborträtten undan, gläntar fler länder sannolikt snart på dörren till restriktioner och inskränkningar.

Samtidigt som de juridiska striderna pågår, tvingas kvinnor förhålla sig till de villkor som råder där just de bor, och varje år dör kvinnor som saknar tillgång till säker vård, flertalet i socioekonomiskt svaga grupper. Att skildra just riskerna med illegala aborter är en av regissören Audrey Diwans syften med ”Omständigheter”. Det närgångna porträttet av den unga studenten Annie visar inte bara hennes vånda och vanmakt, utan också de smärtsamma ingrepp hon utstår för att slippa bli mamma när hon inte vill.

Läs fler texter av Sanna Torén Björling

Du kanske också gillar